15 798 läst · 63 svar
16k läst
63 svar
Jordning av diskbänk
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 476 inlägg
Jag tror man kan likställa det med gafflar, bunkar o annan metall i köket. Dom är inte heller förbundna med jord och kan bli spänningssatta om du kör kniven i elvispen... Därför är det bra med JFBd^_^bCiki skrev:
Om däremot diskbänken har jordförbindelse via rören, alltså inte mot elnätets jord utan mot marken utanför huset, då finns det skäl att ansluta diskbänken till elnätets jord för att förhindra farliga potentialskillnader om åskan slår ned i marken. Denna skyddsutjämning görs dock normalt i källaren genom att koppla ihop vattenröret med elnätets jord.
Jo.. det är ju allmänt känt. Därför vi tog upp den frågan! För om man ska PU-jorda en diskbänk eller ledande främmande delar i badrum för den delen, så är det inte ekonomiskt försvarsbart att dra en 6mm2 jord från centralen dit.mycke_nu skrev:
Hur ska du dra 6mm2 till en diskbänk på ett vettigt sätt?
Därför sa han att han tyckte att det duger med 1,5mm2 från befintligt uttag. Samma i badrum.
Dom törs ju som vanligt alltid ta ut svängarna mer då de pratar muntligt inför en begränsad skara, än vad de sätter ner skriftligt för allmän beskådan :wow:
Bygger man nytt eller totalrenoverar så är det väl bara att bita ihop och öppna plånboken.. Jag har i alla fall köpt åtskilligt med grön/gul 6 mm2 för ändamålet.
I andra fall får man förstås göra det bästa av situationen, men det känns som om dom inte tar det hela på riktigt allvar när man föreslår sådana lösningar. :O
I andra fall får man förstås göra det bästa av situationen, men det känns som om dom inte tar det hela på riktigt allvar när man föreslår sådana lösningar. :O
Nä.. Nybyggnad är ju inga problem. Fast i senaste villan vi gjorde så tror jag knappast att de drogs någon 6mm2 till diskbänken. Finns inget krav på det, och finns knappast någon som vill betala för det.mycke_nu skrev:Bygger man nytt eller totalrenoverar så är det väl bara att bita ihop och öppna plånboken.. Jag har i alla fall köpt åtskilligt med grön/gul 6 mm2 för ändamålet.
I andra fall får man förstås göra det bästa av situationen, men det känns som om dom inte tar det hela på riktigt allvar när man föreslår sådana lösningar. :O
Räknas väl inte som en byggnadsdel? Jag frågade detta å då sa dom att det inte var något krav att jorda diskbänk. Jag tror denna fråga har varit uppe på Voltimum också.. eftersom numera drar ju bara rörkrökarna plaströr.. så den självklara automatiska jordningen av diskbänken försvinner.mycke_nu skrev:
Jag tror du missförstår begreppen Potentialutjämning, Kompletterande potentialutjämning, Skyddutjämning och kompletterande skyddsutjämning.mycke_nu skrev:
(-eller så gör jag det för de e knepiga grejer)
-Potentialutjämning ska vara minst 6mm2 för att bistå med ett litet ledningsmotstånd. Man potentialutjämnar bara inkommande ledningar och armeringjärn.
-Kompletterande potentialutjämning är det man gör för att förbinda kabelstegar mm. med PUS-systemet. Det är inte ur skyddsynpunkt och ledaren behöver inte vara grön/gul
-Skyddutjämning är ju vanlig jordning av utsatt del i apparater
-Kompletterande skyddutjämning är till för att utjämna i ett visst rum, tex badrum. Även om man har potentialutjämning i huset så ska badrummet utföras med kompletterande skyddutjämning eftersom det finns ett visst spänningsfall i pus-ledaren.
Förbinder man alla utsatta delar i badrummet mot samma jordpotential (den i skyddutjämningsledaren) med en ledare med samma area 1,5mm2 eller större så kan man säga att man skyddutjämnar de potentialutjämnade vattenrören i badrummet. Det kan aldrig förekomma någon ens liten potentialskillnad mellan 2 jordplan.
En skyddutjämningsledare ska vara minst 4mm2 om den är enkelisolerad, om deln ligger i rör eller kabel så kan den vara 1,5mm2. Grovleken vid enkelisolation är endast till för mekaniskt skydd, inget funktionsmässigt skydd. (kort ledningslängder)
Samma princip är ju PEN-ledaren som ska vara minst 10mm2 av rent mekaniskt skydd, inte av ett funktionsmässtigt skäl.
Jordar man diskbänken via diskmaskinsuttaget anser jag att det räknas som kompletterande skyddsutjämning eftersom diskbänken är en främmande utsatt del. Regelboken säger då att 1,5mm2 räcker om man t ex klipper blå och brun i en EKK
-dubbelisolerad. eller skyddar en enkel FK med VP-rör
Redigerat:
Aha..tror jag.. är i alla fall förvirrad på en högre nivå! :S
Varför gör man DET då?spinout skrev:
Jag skulle nog vilja påstå att 1.5 mm2 kommer att försvinna som en tunn koppardimma om blixten slår ner i närheten och det kommer några tusen Ampere farande. Att PEN-ledaren skall vara 10 mm2 tycker jag nog även är bra med tanke på att den skall hand om vagabonderande strömmar från grannen..spinout skrev:En skyddutjämningsledare ska vara minst 4mm2 om den är enkelisolerad, om den ligger i rör eller kabel så kan den vara 1,5mm2. Grovleken vid enkelisolation är endast till för mekaniskt skydd, inget funktionsmässigt skydd. (kort ledningslängder)
Samma princip är ju PEN-ledaren som ska vara minst 10mm2 av rent mekaniskt skydd, inte av ett funktionsmässtigt skäl.
Helt säkert missförstår jag terminologin!! Men jag tror inte jag missförstår hur man leder bort farliga strömmar som kan ge upphov till dödliga potentialskillnader..spinout skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 476 inlägg
Potentialutjämning och skyddsutjämning är väl samma sak? Det senare är det nyare namnet.spinout skrev:
Jo, det är väl ur skyddssynpunkt? Annars skulle det handla om funktionsändamål!?spinout skrev:
Nej, det heter skyddsjordning. Skyddsutjämning utförs genom att skyddsjorda utsatta delar.spinout skrev:
Spänningsfallet uppstår i skyddsledaren om det blir kortslutning mot jord i en apparat på dasset, se t.ex http://www.eltrygg.se/frammandedel.pdfspinout skrev:
Jo det kan det! Se föregående svar.spinout skrev:
Enligt 544 så ska skyddsutjämningsledare som ansluts till PU-skenan vara minst 6mm2 medan skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning ska vara minst lika med dom skyddsledare som används till dom utsatta delarna. Så det kan gå bra med 1.5mm2 där.spinout skrev:En skyddutjämningsledare ska vara minst 4mm2 om den är enkelisolerad, om deln ligger i rör eller kabel så kan den vara 1,5mm2.
Jordar man diskbänken via diskmaskinsuttaget anser jag att det räknas som kompletterande skyddsutjämning eftersom diskbänken är en främmande utsatt del. Regelboken säger då att 1,5mm2 räcker om man t ex klipper blå och brun i en EKK
-dubbelisolerad. eller skyddar en enkel FK med VP-rör
Återigen, diskbänken är inte alltid en främmande ledande del. Se pdf'n ovan.
Men det skadar väl inte att jorda den i alla fall, OM man har JFB.
Antag följande fall där du håller i en apparat som är strömförande och tar i diskbänken:
- Diskbänken är inte jordad och har heller inte jordförbindelse via vattenrör: Du märker ingenting (Golvet o tofflorna isolerar).
- Diskbänken är jordad i någon form, ingen JFB. Du dör!
- Med JFB. Du får en uppenbarelse och blir ödmjuk mot dina nära o kära, och framför allt kommer du att dyrka o vörda den elektriker som lurade på dig JFBn för tusen spänn.
men om man nu ska dra en jordkabel från diskmaskinen, hur gör man då?.. tar man en EKLK och klipper alla förutom jordkabeln?.. eller tar man en vanlig FK Jord och lägger den i rör/list emellan?.. skulle man inte kunna jorda från Spisen istället?..
Diskmaskins uttaget sitter oftast under diskbänken och är alltså närmast. Går bra med vilket som av dina alternativ. Fast jag skulle nog ta EKK istället för EKLK.Ciki skrev:
Som jag har förstått så är kallas det bara potentialutjämning i de fall man där man ansluter ledare med en jordpotential som kommer utifrån huset. (rör,armering skärm i telekabel etc.)
Skyddutjämning med dess ledare hänvisat till främmande ledande delar. Främmande ledande delar definieras som: En ledande del som normalt har eller kan antas en jordpotential
104 frågor och svar Fråga 33,34
Det kan vara både ur skyddsynpunkt eller funktionsendamål reducering av (EMC, ESD)
Är det ur funktionssynpunkt som det kan vara på sjukhus etc. så får inte förbindningsledaren vara grön/gul
Skyddjord heter det ja, skrev fel där. Men jag vill inte påstå att skyddjordning och skyddutjämning är samma sak, även om de är sammankopplade.
Spänningsfallet ger upphov till en potentialskillnad, det är iaf. den som man vill utjämna
Nej, inte om rummet är uförrt med kompletterande skyddutjämning. Då är alla utsatta delar i i rummet sammanbundna. Både utsatta delar och främmande utsatta delar. All jord har samma potential
104 frågor och svar Fråga 89
Jo, det stämmer, jag menade areor vid vid kompletterande skyddutjämning
-Mellan två utsatta delar får inte arean vara mindre än minsta skyddsledaren
-Mellan utsatt del och främmande utsatt del ska arean vara minst hälften av arean på skyddsledaren för den utsatta delen
-En skyddsutjämningsledare som inte är del av en kabel ska ha en area på minst 2,5mm2 om den är skyddad mot mekanisk skada och 4mm2 om den inte är skyddad mot mekanisk åverkan.
104 frågor och svar Fråga 96
Om man använder ett potentialutjämningssystem ur synpunkt av åskskydd, så gäller det att ha en väldigt omfattande installation. Allt måste skyddutjämnas, plåttak, fasaddetaljer i metall, stålbalkar mm.. mm.
Det är alltså väldigt svårt att upprätta i både ny och i en befintlig byggnad.
Det finns ganska mycket information om principerna bakom potentialutjämning i boken Elmiljö i praktiken men inte mycket om reglerna kring installationen.
Vad är anledningen till att man måste dubbelisolera skyddsledaren samtidigt som diskbänken, ju inte alls behöver skyddas från beröring?spinout skrev: