Byta syllar – varför, hur du gör och kostnad

På 1950-, 60-och 70-talet förekom det att man byggde en platta på mark med isoleringen på ovansidan av plattan, en konstruktion som ledde till att plattan blev fuktig och material som kom i kontakt med plattan tog åt sig fukt. Syllen, en marknära bjälke i byggnadens yttervägg, är en sådan byggnadsdel som tog åt sig fukt. 

Idag vet vi att man inte bör använda tryckimpregnerat virke när man bygger hus. På 1970-talet och även dessförinnan var detta faktum däremot inte lika känt. Det förekom därför att man byggde in tryckimpregnerade syllar, med tanken att dessa hade ett starkt rötskydd och skulle tåla fukt.

Syllarna började dock med tiden att lukta. Orsaken var kloranisoler som uppstår då klorfenoler metylerar, vilket sker när miljön runtomkring är fuktig. Det kan till exempel ske om betongplattan är fuktig och syllen suger fukt från denna.

Tryckimpregnering skedde förr med KP Cuprinol som innehåller klorfenoler. Det förbjöds 1978 men hade då använts relativt flitigt i syllar och krypgrunder. Därför finns det här materialet med just det här ämnet fortfarande i en del hus. 

Klorfenoler luktar inte, det gör alltså däremot kloranisoler vilket även tyder på att du har en fuktproblematik kring syllarna. Lukten påminner om mögellukt. 

– Vissa träskyddsmedel har visat sig avge kloranisoler som har en stickande, mögelliknande lukt. Från början användes det vid platser som man visste kunde bli fuktiga och då som rötskydd. Det hindrar dock inte tillväxt av mögel på ytor och eller uppkomst av elak lukt, säger Magnus Hansén, forskare vid RISE Research Institutes of Sweden.

Forskningsläget just nu visar på att det inte är farligt att vistas i miljön, men däremot är det inte så trevligt. Det är heller inte bra om material i närheten tar åt sig fukten och får mögelbildning, eftersom det däremot har visat sig kunna orsaka bland annat allergier och astma.

Vad gör jag om det luktar i 1970-talshuset?

Först måste du ta reda på orsaken till lukten. Är det syllarna som är problemet kommer lukten förstås främst från dessa.

– Det är viktigt att ta reda på vad det är som luktar och vad det är för kemikalier som avger den lukten, då är det enklare att ta reda på källan och riva ut den, säger Byggahusmedlemmen Mjölsered som arbetat mycket med att byta syllar i både offentliga byggnader och småhus.

Forskare Magnus Hansén säger även att du bör vara uppmärksam på kringliggande material och se ifall det har tagit lukt, så kallad luktsmitta.

– Mögel och bakterier kan kontaminera annat byggnadsmaterial och innemiljön (bland annat ”sätta sig” i kläder med mera). Sannolikt finns den risken avseende kloranisoler också.

Att syllarna har börjat lukta kan också tyda på fuktproblematik i närmiljön, även denna bör förstås åtgärdas annars riskerar det nya virket ta skada och få mögelpåbildning. På 1970-talet var det exempelvis vanligt att man lade isoleringen på fel sida av betongen när man gjöt platta och det kan då vara det som gör att syllarna blir fuktiga.

Du kan mäta fuktkvoten i träkonstruktioner med hjälp av en fuktmätare. Fukten bör inte överstiga 16 procent.

Byta syllar - så går det till

Har du ditt hus på platta av betong kan du byta syll både utifrån och inifrån, i alla fall om det är ett trähus. Har du tegelfasad byter man inifrån och har du krypgrund är det vanligast att man byter syll utifrån. 

– Utgå från dina förutsättningar. Har du liggande panel av trä på fasaden är det enkelt att byta utifrån. Har du däremot stående panel kanske det blir ett onödigt stort projekt att gå den vägen, då är nog insidan enklare, säger Mjölsered.

Att byta syll utifrån innebär vanligen att du ersätter syllen bit för bit och avlastar området där du byter under tiden. Först måste du blotta syllen genom att plocka bort panel och övrigt material. Därefter kan du använda dig av domkraft för att lätta på huset där du ska byta.

Vad man sedan gör är att man ersätter syllen. Kapa av den syll som du ska ersätta, plocka ut den och slå den nya syllen på plats. Du kan exempelvis ersätta syllen med stålsyll eller träregel. Det är också att rekommendera att man placerar ett skydd under den, exempelvis syllpapp eller syllplast. 

När du byter inifrån är det istället nedre delen av innerväggen du öppnar upp. Därefter plockar du ut isoleringen och blottlägger syllen.

– Om du kapar bort 60 centimeter av nedre delen av väggen är det bra om du bara kapar 50 centimeter av diffusionsplasten, då är det enkelt att tejpa fast den nya plasten sedan, tipsar Mjölsered.

När syllen är blottlagd kapar du antingen av den bit för bit, eller så - vilket Mjölsered rekommenderar - kapar du väggreglarna som håller syllen på plats. Då kan du ta bort en ganska stor bit på en gång, ersätta den med ny och fortsätta.

– Det är även så man gör om man upptäcker att någon gjutit golv mot syllen så att den inte går att komma åt från sidan.

Detta medför förstås att alla ytskikt måste bytas, såsom tapeter med mera.

Pris byta syllar

Att byta syllar kostar förstås olika beroende på vem du anlitar och var i landet du bor. Det handlar även om vilket tillvägagångssätt som valts. Vi har kollat i forumet vad priset hamnar och oftast säger offerten någonstans mellan 1 500-2 500 kronor per meter.

Prisexempel: Ska byta syllar runtom hela huset

Bob-TheBuilder: Offerten som de fått ligger på 44 meter syllbyte till en kostnad av 100 000. Ett meterpris på cirka 2 300 kr. Man ska både öppna utifrån och inifrån.

Länk: Byte av tryckimpregnerade syllar

Det är ingen större kostnadsskillnad beroende på om du gör det från insidan eller utsidan eftersom du utgår från enklaste vägen. Därför kostar det i samma prisspann när du ska byta från insidan.

– Man brukar räkna cirka 2 000 kronor per meter om man gör det från insida, men kostnad för ytskikt tillkommer, säger Niklas Rubin, arbetsledare hos J-Å Johannessons Bygg AB i Älmhult.

Tryckimpregnerat virke i hus

Tryckimpregnerat virke används inte i hus. I den europeiska kemilagstiftningen finns det krav på att riskerna med hälsa, miljö och arbetsmiljö ska göras för varje typ av användning som tryckimpregnerat virke får ha. 

– Eftersom det idag saknas användningsområde inomhus för tryckimpregnerat virke så har tillverkarna inte behövt utföra någon riskbedömning för människors hälsa i inomhusmiljön. Därför ska denna typ av virke inte användas inomhus och försäljning med marknadsföring att användas annat än utvändigt är inte tillåtet. Det är den europeiska kemikalielagstiftningen inom området bekämpningsmedel som styr dessa frågor, säger Magnus Hansén.