Vad kostar det att bygga bastu?

Att bygga en bastu på 4,41 kvm i lösvirke kostar 47 297 kr. Här får du se hur vi har räknat. Det finns flera sätt att konstruera och bygga en bastu på, varför priset kan variera en hel del.

Vi utgår från en ritning på en bastu som intresseorganisationen Svenskt Trä har gjort. Snickarföretaget som hjälpt oss räkna på antalet timmar är Västermo Bygg & Entreprenad. Bastuföretaget Bastukalle.se har hjälpt oss med teknisk information. Materialpriset har vi fått från XL-Bygg i Älmhult. Företaget Total El i Malmö AB har hjälpt oss räkna på priset för installation av aggregat och belysning.

Ritning på bastun vi räknar på, från Svenskt Trä. 

Kostnad bygga bastu

Totalt pris för en 4,41 kvm stor bastu byggd i lösvirke, inklusive aggregat och eldragning:

Totalt: 47 297 kr 

Delsummor:

Arbete: 18 100 kr
Material: 29 197 kr
Avgår ev. ROT-avdrag: 9 050 kr
Totalt efter ROT-avdrag: 38 247 kr

Snickare:
Arbetskostnad: 13 500 kr (30h á 450 kr/h)
Materialkostnad: 21 047 kr 

varav:

Regel 45x70 C18, 850 kr
Flexibatts 5,43 kvm, 888,25 kr
Oljehärdad board Masonite 4,8 m, 1 850 kr
Sågad läkt 25x50, 45 kr
Isopor 20 S80, 370,40 kr
Forestia spånskiva golv 22x62, 550 kr
Bastupanel 12x70, 3 759 kr
Helglasad bastudörr 9x20, 4 000 kr
Asp 21x65, 988,34 kr
Väggregel 45x95 C24, 182,70 kr
Ventilationslucka 215x15x70, 170 kr
Golvtrall asp 700x700, 2 799 kr 

Bastuaggregat: 5 150 kr 

Elektriker
Arbetskostnad: 4 600 kr (8 h á 575 kr/h)
Materialkostnad: 3 000 kr 

varav:

Installationsmaterial el, 1 000 kr
2 st armaturer D-LS1015, driver och tillbehör, 2 000 kr

Utforma och planera bastun

Att välja aggregat och planera bastun är två delmoment som är avhängiga varandra. Storleken på bastun påverkar vilket aggregat du bör välja och det aggregat du väljer påverkar placeringen av aggregatet i bastun. 

Bastuggregatet bör placeras vid samma vägg som dörren för att erhålla optimal luftcirkulation i bastun. Får det inte plats kan du som nödlösning placera det på en annan vägg så nära dörren som möjligt. 

När du väljer storlek på bastun, kan du ha i åtanke en tumregel som säger att utrymmet bör vara minst 0,8 kvadratmeter per person. Utöver det ska du få plats med aggregat och ett säkerhetsavstånd mellan aggregatet till panel. Anpassa bastuns storlek utifrån detta samt utifrån de krav som listas i specifikationen för ditt aggregat.

Takhöjden i bastun bör inte vara onödigt hög eftersom värme stiger. I bastur som har lavar i två plan är takhöjden vanligen 190-220 centimeter.

Fundera också igenom om du har andra krav på utrymmet som påverkar priset. Oftast behöver man någon typ av belysning i bastun. Kanske vill du också ha musik? Det finns inbyggnadshögtalare anpassade för bastumiljö för den som vill kunna lyssna på musik i bastun. Då behöver du även dra in högtalarkabel.

- Belysningen är viktig för mys- och designfaktorn. Många väljer ett svagt släpljus som faller ner över panelen och synliggör den, säger Karl-Johan Tunlind som driver Bastukalle.se.

Om du får ROT-avdrag eller inte för ditt bastubygge beror lite på hur du bygger den. Bygger du den inomhus, t ex i ett befintligt utrymme nära badrummet, borde det enligt Skatteverket berättiga till ROT-avdrag. En fristående bastustuga på tomten berättigar däremot inte till ROT-avdrag.

Kostnaden för el i vårt exempel är under förutsättning att det finns utrymme i huset elcentral för tillkoppling av en bastu, både gällande lediga säkringar, att den ligger i angränsande utrymme och rent effektutrymme mot fastighetens huvudsäkring. 

I vår prisexempel har vi med två downlights som är riktade mot lavarna. Men skulle Nils Dahl hos Total El fått bestämma hade det helst blivit fiberoptik.

- Det finns downlights utformade för varma utrymmen. Men ska man vara på den säkra sidan gällande belysning i bastutak rekommenderar vi alltid en fiberoptisk lösning. Då handlar det dock om helt andra pengar, 6 000-11 000 kronor för en komplett enhet exklusive installationstid, säger han.

Välja bastuaggregat
Första frågan du bör ställa dig när du väljer aggregat är om du vill ha ett vedeldat eller ett elaggregat. En klassisk vedeldad bastu har hög mysfaktor som många föredrar, samtidigt som det innebär att du även måste installera en skorsten. För en rum-i-rum-lösning är detta sällan optimalt och då bör du nog hellre kika på ett elaggregat. Men det är inget du behöver sörja över.

- Förr var det så att elaggregaten gav mycket torrare bastubad. Idag är det inte riktigt så, det finns aggregat med väldigt stora stenmagasin så du får väldigt hög luftfuktighet så som vedeldat alltid varit, säger Karl-Johan Tunlind.

Bygger du en bastustuga, eller om du har en friggebod eller liknande där en skorstensinstallation inte utgör någon svårighet, är vedeldat dock en utmärkt lösning. Där handlar det mer om huruvida du föredrar el eller ved.

En fördel med elaggregat är att det är mindre arbete varje gång du ska basta. Nackdelen är att det drar el och kräver en behörig elektriker som kan dra elen och koppla in aggregatet, en kostnad att beakta.

När du väljer bastuaggregat utgår du från bastuns volym, dvs kubikmetermått.

Har du kakel, klinker eller stenmaterial i bastun istället för trä, måste du väga in att det ställer lite högre krav på aggregatet. En tumregel är att du lägger till en extra kubik för varje kvadratmeter du har av dessa material. 

När du vet antalet kubik i bastun ser du på de olika aggregaten vilka som matchar din bastu. Ju större aggregat som krävs desto dyrare är det. Priserna varierar vanligen mellan 3 000-6 000 kronor, men det finns aggregat som är både billigare och dyrare. Vedeldade bastuugnar med vattentank ligger normalt i det dyrare skiktet till exempel.

När du slutligen tagit reda på vilket aggregat som passar din bastu är det dags att bestämma dig för design. Och här är det inte bara en fråga om vad du tycker är snyggt, det handlar också om vilken typ av bastubadare du är.

- Ju större stenmagasin desto fuktigare bastubad kan du få. Stenpelaraggregat har till exempel en fördel för den som vill basta på lite lägre temperatur men med mycket högre luftfuktighet, likt den finska traditionen där man kastar mycket vatten på stenmagasinet. Medan de kapslade aggregaten med mindre stenmagasin passar den som vill basta i torrare luft så som det länge varit i Sverige, säger Karl-Johan Tunlind.

Enligt Karl-Johan går vi allt mer mot den finska traditionen och det märks också på det ökade och mer varierade utbudet av aggregat.

- Hälsoeffekterna med bastu kommer när du kan reglera värmen. Värme och kyla ska komma i cykler. När du sitter inne i bastun kastar du vatten för att få ånga och på så sätt få upp värmen i några minuter. Sedan vill man att den höga värmen går ner lite för då slappnar kroppen av, säger Karl-Johan Tunlind.

• Stenpelaraggregat: Bra för lägre temperatur och högre luftfuktighet eftersom du har ett stort, synligt stenmagasin som du kan kasta vatten på. De lägre, yttre stenarna är lite kallare och det förlänger ångeffekten. Passar den som gillar fuktiga bastubad.
• Kapslade magasin: Passar ofta lite högre temperaturer och ger kortare och mindre ångeffekt när du kastar vatten på stenarna eftersom stenmagasinet är mindre. Passar den som gillar torrare bastubad.
• Täljstensaggregat: Effekten påminner om den från stenpelaraggregat men täljstenarna ger en visuell designeffekt.

Det finns både vägghängda och fristående aggregat. De som har stora stenmagasin är ofta golvstående eftersom de blir så tunga. Det finns också golvramar till de flesta vägghängda om du vill ställa dem på golvet.

- Idag är det mer och mer vanligt att man integrerar aggregaten i bastulaven, ett förhöjt golv. Då är det oftast golvaggregat som gäller, säger Karl-Johan Tunlind.

Slutligen har du pris- och kvalitetsfaktorerna att räkna in i ekvationen.

- Ofta får du vad du betalar för. De billiga aggregaten kan ha så kort livslängd som några få år, medan det finns aggregat som håller 10 gånger längre. Ska du bygga bastun i ditt fritidshus räcker det kanske med en billigare modell. Men ska du bygga en bastu hemma och basta varje vecka sparar du pengar i längden på att köpa ett kvalitetsaggregat, säger Karl-Johan Tunlind.

Välja material till bastun

Bastupanelen och lavarna är vanligen av träslagen asp eller gran, men det finns även andra material så som al och värmebehandlad asp - eller varför inte det lyxigare valet thuja (kallas ofta cederträ). Priset påverkas såklart av vilket träslag du väljer. Thuja är till exempel betydligt dyrare än en obehandlad asp.

– Gran är billigast, det ligger på runt 150 kronor kvadraten. Sedan kommer al, asp och värmebehandlad asp som kostar omkring 500 kronor kvadraten. Skillnaden i pris är ganska stor men det är också upplevelsen av de olika materialen. Ett basturum byggt i gran och ett byggt i alpanel är som skillnaden mellan Opel och Mercedes. Lyxigast är cederpanel. Den är vacker med sina skiftningar från ljust till mörkt, men också väldigt kostsam, säger Karl-Johan Tunlind.

När du vet vad din plånbok klarar är det bra om du tittar på olika bastur med just de material du har i åtanke, för att se hur de olika träslagen ter sig i bastun efter att den använts något år eller två. Då ser du hur träslagen åldras, och hur de påverkas av slitage.

Ventilation och skorsten i bastun
Det är viktigt att få till en bra luftgenomströmning i bastun så att miljön inte blir syrefattig efter en stunds bastande. Tilluften bör placeras lågt i väggen under aggregatet. Frånluften placeras istället högt diagonalt från tilluften.

- Även om du har en vedeldad bastu med skorsten rekommenderar jag en frånluft, gärna en du kan reglera själv. Ett bra luftutbyte är jätteviktigt, säger Karl-Johan Tunlind.

Bygga bastun

Komponenterna i en bastu består av bastupanel, golvbeläggning, lavar, aggregat och eventuellt en skorsten.

Själva konstruktionen varierar lite beroende på var du tänkt placera bastun. Ska det exempelvis vara rum-i-rum, platsbyggd i källaren eller ska du bygga en helt fristående stuga?

En vanlig rum-i-rum-konstruktion består utifrån och in av reglar, isolering, bastufolie, luftspalt, panel. Det finns dock även konstruktioner utan bastufolie. Många experter menar exempelvis att fuktspärren inte behövs i en välisolerad bastu eftersom luften är väldigt torr och det kan då inte uppstå någon fuktvandring.

– Återigen beror det på hur du väljer att basta. I Finland bastar de på lägre temperatur med hög luftfuktighet och då får du problem med mögel om du inte har en fuktspärr. I Sverige har bastubadandet traditionellt sett annorlunda ut. Vi har badat på hög temperatur och låg luftfuktighet och då fungerar rekommendationen att inte ha fuktspärr utmärkt. Men nu blir det vanligare med aggregat för låga temperaturer och vi bastar allt mer. Jag har rivit många bastur med svartmögel i väggarna, säger Karl-johan Tunlind och fortsätter:

– Bygger du en bastustuga som ska stå kall då du inte bastar ska du däremot inte ha en fuktspärr eftersom man då kan få omvänd fuktvandring och få problem med kondens på baksidan av bastufolien.

Av konstruktionsskäl måste du således bestämma dig för om du kommer att vara en regelbunden bastubadare som vill bada med hög luftfuktighet, eller om du ska basta mer sällan och på högre temperatur. Sedan bör du låta en kunnig konstruktör besluta vilken konstruktion som passar.

Väljer du att bygga med luftspalt och folie ger Karl-johan Tunlind följande råd.

– Det ska inte vara plastfolie, den står bara emot fukten men har ingen värmestrålningseffekt. Aluminiumfolien fungerar däremot som en termos, så det är den du ska välja.

Vi har i vårt exempel utgått från Svenskt Träs byggbeskrivning Bastu som passar den som inte badar mer än någon gång per vecka och då med lite högre temperatur. Väggarna består då utifrån och in av hyvlade 45x70-reglar, 70 millimeter mineralullsisolering, våttillverkad träfiberskiva (Masonite) - således ingen fuktspärr. Golvet består av golvsskiva av cellplast, golvspånskiva, kantregel samt plastmatta uppdragen på vägg/alternativt klinkers och därefter löstagbar golvtrall, panel och lavar.

Utöver detta tillkommer eldragning för belysning och aggregat.

Vår snickare Magnus Ericsson på Västermo Bygg & Entreprenad, har räknat på monteringstiden för bygget och kom fram till att det skulle ta en snickare cirka 30 timmar att få klart bastun. Det innebär att beräknat på 450 kronor i timmen, som är snittkostnaden för en snickare, skulle arbetskostnaden bli cirka 13 500 kronor. 

Välja modullösning för bastun istället

Att köpa en modulbastu innebär att du köper en färdig bastu som kommer uppdelad i sektioner, dessa monterar du helt enkelt ihop. Det är ett smidigt alternativ för den som inte har tid eller kunskap nog för att känna sig trygg med att bygga en bastu i lösvirke.

Modullösningar tenderar ofta att bli en smula dyrare. Tänk också på att allt inte nödvändigtvis följer med. Många stugor levereras exempelvis omålade och utan takbeläggning, det tillkommer också kostnader för grunden. Basturummen kan istället sakna golv eller inredning, i vissa fall levereras de även utan aggregat. Fördelen med detta är att du själv kan välja träslag på inredning, färg på stugan och så vidare. Men det är viktigt att du har detta i åtanke när du jämför olika modeller.

Dessutom tillkommer kostnaden för elektriker då eventuellt elaggregat och belysning ska kopplas in.

Sex exempel på basturum och bastustugor

• Pekka, knuttimrad bastustuga, 4 kvm, 9 kw aggregat (el), 23 790 kr
• Vedeldad bastustuga Ville Ved, 4 kvm, vedaggregat Kota Kuru 14, 41 990 kr
• Basturum Classic, 4 kvm, asp, 6 kW aggregat (el), 41 000 kr
• Basturum, 1,96 kvm, asp, 3,6 kW aggregat (el), 25 200 kr
• Inomhusbastu Modell Classic, 2,7 kvm, al, 6 kW aggregat (el), 35 300 kr

Läs mer och diskutera bastu

Cederträ som bastupanel
Bastubygge från början snik och simpelt men blev något annat 
Bygge av bastu och relax
Yet another bastutråd
Svenskt Trä:s byggbeskrivning Bastu
Bastukalle