Isoleringsmaterial – de vanligaste och de mindre vanliga
Idag finns ett stort utbud av isoleringsmaterial anpassade för olika områden i ett hus. Här presenterar vi fyra vanliga och åtta mindre vanliga isoleringsmaterial, hur de används och deras respektive för- och nackdelar.
Isoleringsmaterial kan bestå av lösull som sprutas in i väggar och i vindsutrymmen, isolermattor som rullas ut på bjälklag och isolerskivor som skruvas fast i tak och grunder. Vissa material ska kombineras med tätskikt och luftspalt, medan andra ska ”andas”. Ibland behövs en fackman för rätt hantering, i andra fall är materialet anpassat för gör-det-själv-jobb. Var alltid noggrann med att följa tillverkarens anvisningar som hör till respektive produkt.
Exempel på vanliga isoleringsmaterial
Mineralull
Beskrivning: Mineralull är ett oorganiskt isolermaterial och förekommer i form av lösull, mattor och skivor. Mineralull kan antingen bestå av glasull eller stenull. Isoleringsvärdet är relativt likvärdigt hos dessa material, liksom förmågan att skydda mot buller och brand. Ur brandskyddssynpunkt är dock stenull allra säkrast.
Tillämpning: Glasullen används främst i väggar, tak och bjälklag och är mycket smidigt att hantera. Stenullen tål högre belastningar och används därför oftare som mark- och takisolering, i betongelement och putsade väggar.
Fördelar: Bra isolerförmåga, brandsäkert och relativt billigt.
Nackdelar: Går ej att återvinna och klassas som farligt avfall, samt är riskfyllt vid hantering.
Tänk på! Eftersom materialet saknar fuktbuffrande förmåga riskerar fukt att kondensera och skada omkringliggande byggmaterial. Av detta skäl måste man vara noga med att anlägga en difussionsspärr (ångtätt skikt) på insidan av isoleringen.
Träfiber/cellulosafiber
Beskrivning: Träfiber och cellulosafiber är idag de dominerande materialen bland organiska isolermaterial och passar t ex bra vid energirenovering av äldre hus. Materialen finns i form av lösull, isolerskivor och fibercementskivor. Cellulosaisolering innehåller returpapp uppblandat med tillsatser för att få bättre resistens mot mögel.
Tillämpning: Främst för vindbjälklag, tak och väggar. Passar för diffusionsöppna konstruktioner utan plastfolie.
Fördelar: Låg risk för fuktproblem, bra ljudisolering och i de flesta fall miljövänligt (vissa produkter kan dock innehålla hög mängd av kemiska tillsatser).
Nackdelar: Sämre brandsäkerhet och något dyrare än mineralull.
Tänk på! Cellulosa kan absorbera och buffra fukt, vilket är fördelaktigt i områden där temperatur och fuktbelastning varierar kraftigt. Samtidigt finns det högre risk att materialet angrips av mögel.
Cellplast
Beskrivning: Cellplast är ett isolermaterial bestående av polystyren, som antingen expanderats (EPS) eller extruderats (XPS). Materialet levereras som skivor med innesluten luft och är enkelt att hantera, genom att man skruvar fast skivorna bit-för-bit i konstruktionen. Den mest stabila typen är XPS-skivor som används i områden med högre tryckbelastning.
Tillämpning: Används främst i fasader, grunder och yttertak.
Fördelar: Bra isolerförmåga, tål hög belastning och är inte fukt- och mögelkänsligt. Lätt och ofarligt att hantera.
Nackdelar: Materialet är oljebaserat och därför inte optimalt ur miljösynpunkt. Ej brandtåligt och relativt dyrt.
Tänk på! På grund av låg brandtålighet ska materialet inte användas i närheten av eldningsanläggningar eller andra områden som är utsatta för hög temperatur.
Lättklinker (leca)
Beskrivning: Lättklinker tillverkas av kalkfattig lera som blandas med sand och vatten. Materialet fungerar både som byggmaterial och isolering. Det förekommer dels i form av lösfyllning (lecakulor) och dels som gjutna block med inblandat cement. (lättklinkerblock/lecablock).
Tillämpning: Lösfyllning används främst i grunder. Lättklinkerblocken används till inner-, ytter- och källarväggar och som bärande väggar med armering.
Fördelar: Tryckhållfast och relativt god ljud- och värmelagringsförmåga.
Nackdelar: Energikrävande tillverkning, sämre isolervärde jämfört med vanliga isolermaterial.
Exempel på mindre vanliga isoleringsmaterial
Äldre isoleringsmaterial (torv, sågspån och kutterspån)
Beskrivning: Torv, sågspån och kutterspån förekommer fortfarande i många äldre byggnader, men är mindre vanligt att man använder idag. Enklast att få tag på är kutterspån som säljs av trävaruföretag/sågverk och butiker som t ex Granngården.
Tillämpning: Används i regel som lösfyllnad i väggar och tak. Torvisolering finns även som skivor eller block.
Fördelar: Buffrar fukt, låg risk för fuktskador. Miljövänligt.
Nackdelar: Brandfarligt. Sämre isolervärde än de flesta moderna material.
Tänk på! Materialet tenderar att sjunka ihop med tiden och måste fyllas på. Kutterspån och sågspån angrips lätt av skadeinsekter, men problemet kan undvikas genom att man tillsätter släckt kalk i liten mängd.
”Ekologisk isolering” (fårull, hampa och lin)
Beskrivning: Fårull, hampafiber och linfiber är populära material inom ekologiskt byggande. Materialet förekommer i form av sammanpressade skivor eller mattor. Drevremsor av lin och fårull är också vanligt.
Tillämpning: Används främst i vägg- och takbjälklag och för drevning kring fönster och dörrar.
Fördelar: Materialen kännetecknas av att de är fuktgenomsläppliga (diffusionsöppna), har goda miljöegenskaper och är förnyelsebara.
Nackdelar: Dyrare än konventionella isolermaterial.
Halm som isoleringsmaterial
Beskrivning: Halm brukar räknas in bland de ekologiska isolermaterialen och levereras i regel i form av hoppressade balar. Halmfiber pressas också i skivor, omslutna av papp.
Tillämpning: Används främst för väggisolering, och kan även användas i bärande väggar.
Fördelar: Miljövänligt och relativt billigt.
Nackdelar: Något lägre isoleringsförmåga än vanliga isolermaterial och mer utrymmeskrävande. Brandfarligt: måste skyddas av brandsäker beklädnad.
Perlit/Vermikulit som isoleringsmaterial
Beskrivning: Perlit och vermikulit framställs genom upphettning av mineraler (vulkaniskt glasmineral respektive glimmer). Isolermaterialen levereras antingen i form av lös granulat eller som skivmaterial, uppblandat med t ex trä- eller cellulosafiber. De båda materialen har en jämbördig isolerförmåga, men perlit är något mer tryckmotståndig.
Tillämpning: Används i grunder, skalmurar, golv- och takbjälklag. Vermikulit används ofta för tätning kring skorstenskanaler.
Fördelar: Naturligt material, brandsäkert, tryckmotståndigt och fukttåligt.
Nackdelar: Dyrare än konventionella isolermaterial.
Cellglas/Skumglas
Beskrivning: Cellglas och skumglas tillverkas av returglas och levereras antingen som skivor (cellglasskivor), lösfyllning (skumglasgrus) eller i form av block (skumglasblock). Cellglasskivorna har bäst isolervärde, men är dyrare jämfört med de andra typerna.
Tillämpning: Används framför allt för isolering av grunder, ytterisolering av källarväggar samt för isolering av platta och växtklädda tak. Blocken används i bärande konstruktioner på liknande sätt som lättklinkerblock.
Fördelar: Miljövänligt återbruksmaterial med lång livslängd, brandsäkert, tryckmotståndigt och fukttåligt.
Nackdelar: Energikrävande tillverkning och något sämre isolervärde jämfört med vanliga isolermaterial.
Träullscement
Beskrivning: Materialet består av en blandning av träull och kalkstensmjöl med cement eller magnesium som bindemedel och levereras i form av skivor/plattor eller block.
Tillämpning: Används ofta som byggelement i väggar och tak och är särskilt lämpligt som underlag för putsväggar. Träullsplattor används ofta som ljudisolerande undertak och är vanligt i ”högljudda” offentliga miljöer.
Fördelar: Fuktbuffrande, ljudisolerande, tryckmotståndigt och brandsäkert.
Nackdelar: Relativt dyrt material. Energikrävande tillverkning.
Polyuretan
Beskrivning: Är ett nygammalt isolermaterial av plast som idag marknadsförs i en mängd olika format och appliceringar.
Tillämpning: Materialet har cirka dubbelt så bra isolervärde som mineralull, (vilket innebär att man att kan isolera med halva tjockleken jämfört med mineralull).
Fördelar: Flexibelt att hantera. Tåligt mot fukt, mögel och brand.
Nackdelar: Dyrare än konventionella isolermaterial.
Vakuumisolering
Beskrivning: Är ett så kallat superisolerande material, bestående av kiselkarbid och kiseldioxid som innesluts i tunna paneler med lufttätt metallhölje.
Tillämpning: Används i regel i begränsade delar av huset, t ex för panelväggar, vindskupor och burspråk.
Fördelar: Extremt bra isolervärde, flexibelt, brandsäkert och miljövänligt (kan återanvändas).
Nackdelar: Mycket dyrare än konventionella isolermaterial, vilket begränsar användningen. Vid punktering av skivan försämras isolerförmågan drastiskt.
Kommentarer
66