Bygga friggebod i lösvirke – steg för steg
Friggeboden lever trots allt tal om attefallshus de senaste åren. Friggeboden är det i särklass mest byråkratifria byggprojektet och du kan få det precis så som du själv vill, inte minst om du bygger den själv i lösvirke. Här guidar Roger Nyström till ditt bygge av boden, precis som du själv vill ha den.
Du kan fortfarande bygga en 15 kvadrat friggebod utöver attefallshuset, utan vare sig bygglov eller bygganmälan så länge du håller dig inom ramen för friggebodsreglerna. Det går att hitta färdiga friggebodar i många prislägen och modeller. Den verkliga fördelen med att bygga själv är ändå att du får det precis som du vill ha det och kan anpassa boden exakt efter dina egna behov och önskemål.
Friggebodsreglerna bestämmer om placering, byggnadsyta och höjd, men säger ingenting om hur boden ska se ut. Du är med andra ord ganska fri, även om du måste förhålla dig till plan- och bygglagens generella villkor att en byggnad ska anpassas till sin omgivning. Sträva efter att få din byggnad att se snygg ut ihop med huvudbyggnaden och gärna även omgivande byggnader. En timrad stuga kan exempelvis se malplacerad ut intill en funkisvilla.
Friggebod – vad gäller?
Utan krav på bygglov får en eller flera fristående byggnader uppföras intill bostadshuset. Ordet friggebod nämns inte någonstans i lagtexten, men reglerna finns i Plan- och Bygglagens 8 kapitels fjärde paragraf.
Byggnadsarea: sammanlagt max 15 kvm
Byggnadshöjd: max 3 m
Avstånd till tomtgräns: minst 4,5 m. Avstånd till tomtgräns mot gata eller park ska alltid vara minst 4,5 m. Med grannens medgivande är det tillåtet att placera boden närmare än 4,5 m.
Övrigt: Kommunen kan utöka eller minska krav på bygglov. Många kommuner har friggebodsreglerna på sin hemsida, där också kontaktuppgifter till byggnadsnämnden finns.
Om det finns strandskydd måste dispens sökas även för friggebod.
En friggebod kan vara ett lusthus. Foto: Inspirationlane/tumblr
Friggebodens form och funktion
Formen på friggeboden kan påverkas av vad huset ska användas till. En L-formad byggnad ger ett skyddat hörn. En rund byggnad ger lusthuskaraktär. En långsmal byggnad kan fungera som insynsskydd ungefär som ett plank. Det finns inget i reglerna som hindrar att bygga en bod som är en meter djup och 15 meter lång, men var försiktig. Det kan bli väldigt fult och upplevas som att du bygger in dig i ett fort. Du kan också välja att bygga fler bodar så länge den sammanlagda ytan inte överskrider 15 kvadratmeter.
Ska du bygga en isolerad friggebod som gäststuga eller som går att bo i året om krävs en hel del och kostnaderna blir självklart därefter. Men friggebodar är så mycket mer. En vedbod, ett trädgårdsförråd, ett drivhus, en snickarbod kan byggas mycket billigt av den som har lite snickarvana och kanske en hjälpsam kompis till de tyngsta momenten. De allra enklaste redskapsskjulen, lekstugorna och vedbodarna byggs med fördel av restmaterial och virke som köps på annons. Det är både miljöriktigt och plånboksvänligt, även om du får lov att vara lite mer flexibel och planera lite mer.
Friggebod av Cia Wedin. Foto via Kate Graeff/Blogspot
Billigare med begagnat byggmaterial
Att köpa allt som behövs på byggvaruhuset är inte optimalt för den som tänkt sig att komma undan billigare än de färdiga friggebodar som finns på marknaden. Begagnatmarknaden är ett bra sätt att tjäna tusenlappar. Här kan du fynda bättre begagnade, eller till och med nya fönster, dörrar, takpapp, tegel, vindduk, takrännor och annat. Till och med virke som reglar, byggskivor, golvbrädor och panel kan du hitta bland annonser. Det handlar mest om att ha tid att vänta in fynden och att kunna slå till snabbt. Dessutom underlättar det om du har någonstans att förvara alltihop tills den dag då du börjar bygga. För den som bor i eller nära storstadens villaområden brukar det gå att finna det mesta som behövs på annons utan att behöva åka för långt.
Känner du att själva grundkonstruktionen känns för svår går det att köpa färdiga stommar i byggsats från ca 10 000 kr. Sen kan du själv välja tak, fönster, dörr, fasadbeklädnad och inredning själv. Nackdelen är att du förlorar möjligheten att välja själva formen på stugan. Den har ett visst format som kanske inte är det bästa för dina behov.
En friggebod som är ett poolhus. Foto: Jennie Hantin (pinterest)
Rita, konstruera och planera i förväg
Oavsett vad du ska bygga för friggebod blir det lättare med en bra ritning. Du kan rita den själv och sätta ut mått. Det tvingar dig att tänka igenom alla steg i bygget så du inte glömmer något. Är du ovan är det bra att testa mått i verkligheten. Hur stort känns ett rum på fyra kvadrat? Glöm inte bort att ta med takhöjden i den beräkningen. Blir det för trångt att klämma sig förbi en passage på 70 cm? Tänk även på innermått. Ska en säng rymmas längs en vägg är det ju bra om den är åtminstone 200-210 cm bred. Ju mer ovan du är som byggare desto viktigare blir det att ha en genomarbetad ritning med noggranna måttanvisningar att gå efter.
En enkel vedbod kan byggas med en stomme av begagnade reglar. Det spelar egentligen inte ens så stor roll om reglarna har lite olika dimension så länge bygget blir stabilt. Däremot tar det lite längre tid när inte alla reglar håller standardmått. Förr byggdes den typen av enkla byggnader med spillvirke och till fasad använde man gärna vankantade brädor som inte är så snygga, men som gör jobbet. Den typen av andrahandsvirke finns sällan på de stora brädgårdarna, men kan fås billigt om man hittar en av alla de små privata sågar som finns i landet. I en gammaldags miljö blir dessa ojämna fasadbrädor med runda kanter till och med en alldeles korrekt byggnadsvårdsdetalj.
Virkesdimensioner för friggeboden
Att välja rätt virkesdimension är egentligen ett uppdrag för en byggnadsingenjör, men friggeboden är en liten byggnad och du kan dimensionera efter erfarenhet. Avgörande är byggnadens storlek, takspann, eventuell isolering, geografisk placering. Ju mer snö som kan förväntas tynga taket desto kraftigare dimensionering. Brantare tak där snön glider av klarar sig med lite klenare dimensioner.
Golvstomme: 45x95 mm, 45x120 mm, 45x145 mm
Väggstomme: 45x70 mm, 45x95 mm, 45x120 mm (klenare regeldimension kan kompenseras med byggskiva på insidan som påtagligt ökar väggens hållfasthet)
Hammarband: 45x120 mm, 45x145 mm, 45x195 mm
Takstolar: 45x120 mm, 45x145 mm, 45x195 mm, 45x210 mm, (alternativ: lättviktsbalk av masonit är hälften så tunga som vanliga reglar och ger mindre köldbryggor vid isolering, men de är dyrare)
Golv: slätspont 20x95 mm, 20x120 mm, byggskiva 15 mm (plywood, OSB)
Tak: råspont: 17x95 mm, 17x120 mm, 20x95 mm, 20x120 mm, byggskiva 15 mm (plywood, OSB)
Fasad: välj fritt bland de fasader som finns på marknaden.
Medlemmen joli001 visar sin plintgrund.
Grundläggning för friggebodar och andra små byggnader
Grundläggning av små och enkla byggnader som en snickarbod eller ett redskapsskjul behöver inte vara mer än en grusad yta med några lättklinkerblock som stöd förutsatt att marken är någorlunda väldränerad. Även stora naturstenar fungerar som underlag. Men var noga med att väga av så att golvet blir plant. Det underlättar det fortsatta bygget.
Lite större friggebodar som ska fungera för övernattning och därför kostas på både isolering av dyrare ytmaterial kan det vara klokt att ge en lite stabilare grund. Det går alldeles utmärkt att gjuta en grund för en friggebod. Annars är den vanligaste grundläggningen plintar som du kan köpa färdiga eller gjuta själv.
När du sätter plintar gäller att ju djupare desto bättre. Helst ska du ner på frostfritt djup. Hur djupt det är varierar över landet. Om marken är någorlunda väldränerad fungerar det ofta väldigt bra ändå. Ett knep om marken är lättgrävd är annars att gräva hålet djupare än plinten och ganska stort. Plana ut botten med sand och lägg en skiva markisolering av cellplast under plinten så att den kragar ut en bit utanför plintens bas. Då hindrar du frosten att nå ner under plinten.
Golvbjälklaget brukar vara samma som bottensyllarna på en så liten byggnad. Var noga så det blir plant. Även om huset inte ska isoleras så kan det vara en bra idé att isolera golvbjälklaget för den händelse du senare vill ändra användning av boden. Det är mycket svårare att i efterhand isolera golvet.
Friggebodens fasad
Fasadbeklädnaden är friggebodens ytterkläder. Funktionen är att hålla undan regn och rusk. Men samtidigt vill man ju att det ska vara lite fint. Om huvudbyggnaden har liggande brädfasad kan det bli snyggt med liggande fasad även på boden. Eftersom det är en mindre byggnad kan man gärna välja lite mindre dimensioner på brädorna. Liggande brädfasad finns i ett antal olika utföranden.
Stående lockpanel är vanligt. Antingen med lockläkt eller med samma dimension på underbrädor som på lockbrädor. Förr var det vanligt med olika bredder på underbrädorna med skarvar av lockläkt.
Det finns heller inget som hindrar att man blandar stående och liggande panel. Det kan vara ett sätt att utnyttja restvirket bättre. Allt handlar om hur mycket tid man vill lägga ner och vilket uttryck man vill åstadkomma.
Klokt att tänka på om boden ska vara isolerad är att göra träfasaden ventilerad med en luftspalt under brädorna, precis som på ett bostadshus. Isolera går att göra med olika material. Mineralull föreskriver att man har en fuktspärr mot insidan. Å andra sidan kan den vara problematisk om man lämnar huset ouppvärmt. Därför är det många som föredrar att hoppa över fuktspärren eftersom isoleringen ändå sällan blir så tjock på en så liten byggnad.
Grästak på friggeboden kanske? Foto: ljhnilsson
Friggebodens tak
Taket måste vara tätt och skydda från regn och snö uppifrån. Tegel- och betongpannor fungerar bra, men kräver åtminstone 10-12 cm bygghöjd, vilket innebär att man förlorar motsvarande i inre takhöjd och det kan ju bli kärvt med en total byggnadshöjd på 3 m.
Takpapp i två lager med underlagspapp och ytpapp är ett gott alternativ. Snyggare, men dyrare, är att istället för ytpappen lägga takshingel. Plåttak finns i olika utföranden, både de som ser ut som gammaldags falsade plåttak och de som imiterar takpannor. Även olika varianter på korrugerade tak finns att välja på.
Dörrar och fönster i friggeboden
Dörrar och fönster är byggnadsdetaljer där det går att spara mycket pengar på att köpa begagnat. Eftersom det är en liten byggnad så går det lätt att komma över gamla fönster som räcker till. Eftersom en friggebod egentligen inte är avsedd som permanentbostad behövs heller inte högsta isolerklass på de här byggnadsdetaljerna.
Dörrar och fönster på verkar byggnadens utseende en hel del så det kan vara en god idé att verkligen försöka hitta rätt storlek och typ. Om det är en enkel vedbod snickrar man med fördel ihop en klassisk boddörr av brädor med ett Z-stöd på insidan. Tänk då på att den sneda stödsträvan ska börja nertill på gångjärnssidan.
Extra finesser i friggeboden
Att dra in el i boden kräver inga tillstånd, men får bara utföras av fackman. Vatten och avlopp får installeras i friggebod och kräver inget bygglov, men väl en bygganmälan. Även eldstad kräver bygganmälan till kommunens byggnadskontor.
Var ska du ställa din bod?
Formaliteterna kring placeringen framgår av friggebodreglerna. Minst 4,5 m från tomtgräns. Mot gata eller allmänning är detta mått absolut, men mot granntomt får du med grannens medgivande placera byggnaden närmare. Se i så fall till att få grannens skriftliga medgivande på en situationsplan där byggnaden är markerad. Annars kan du få problem om grannfastigheten byter ägare.
Placeringen handlar mycket om att försöka skapa mervärden. Kan byggnaden tillföra mer än tak och väggar runt ett utrymme? Kan den även skapa nya ”rum” i trädgården som är till glädje? Kanske bildas en ny skyddad uteplats? Ett cykelskjul ska förstås stå tillgänglig från infarten och en vedbod ska helst inte ligga för långt bort från huset. Ett gästhus vill du gärna ha avskilt, men ändå så att gästerna lätt kan få access till huvudbyggnaden om det exempelvis inte finns toalett och dusch i gästhuset.
Tänk också på väderstrecken. Vill du utnyttja solens värme på vårar och höstar? Eller vill du mot redskapsskjulets vägg skapa en härlig uteplats? Hur du vrider den nya byggnaden i förhållande till väderstreck, huvudbyggnad, uppfart och eventuell insyn ger också spännande möjligheter.
Läs mer
Roger Nyström har skrivit boken Stora Friggeboken (Norstedts 2010) som innehåller allt du behöver veta för att skaffa dig en friggebod.
Stora friggeboken av Roger Nyström.
Kommentarer
8