Bygg ett förråd på tomten - gör det själv

Ett kallförråd är inte så svårt att snickra ihop själv ens för den som känner sig ovan vid hammare och såg. De regler som gäller är friggebodsreglerna som finns att läsa om på kommunernas hemsidor. Där förklaras hur stort det får vara och hur det får placeras. Glöm inte att tala med grannen så det inte blir groll. Kanske kan du få hjälp också. Eller så har grannen lite överbliven takpapp som du kan få överta.

Gammalt restvirke som bara ligger är perfekt att försöka använda i ett så här enkelt bygge. Det är bättre för miljö och klimat att använda virket än att kasta bort det. Och så spar det pengar förstås.

Förråd efter behov

Ett förråd kan vara en egen byggnad eller en utbyggnad på garaget eller huset. Fördelen med en utbyggnad är att man spar en vägg. Man måste inte heller ha full ståhöjd eller ens kunna gå in i ett förråd. Ett ”skåp” på en vägg fungerar utmärkt. Det finns ingen anledning att bygga mer än vad som behövs.

Enklast möjliga grund

Ett enkelt trädgårdsskjul kräver ingen avancerad grundläggning. Om marken är någorlunda dränerad räcker det med att gräva bort översta lagret matjord och lägga på en markduk som täcks med ett lager grus. Har man en hög med gamla tegelpannor som blivit över och inte längre duger till tak funkar det bra att krossa och använda under den nya boden. Poängen är att gruset eller tegelkrosset snabbt torkar så att ytan under boden håller sig torr. 

En mindre bod kan stå löst på gamla trädgårdsplattor av betong eller byggblock av lättklinker (som ofta kallas lecablock). Lägg ut blocken i hörnen och se till att de ligger stadigt. Det kan behövas stöd även på långsidan och kanske i mitten beroende på bodens storlek. Lägg en regel mellan stödpunkterna och väg av med vattenpass att de ligger någorlunda på samma nivå. Mindre nivåskillnader kan justeras senare med träklossar.

Ha alltid en presenning till hands vid bygget att täcka över med inför natten eller om det kommer en skur. 

Bodens golv

Såga till 45x95 mm reglar till bottenplattans långsidor och kortsidor. Fäst ihop dem i hörnen med två st 80-100 mm trallskruv i varje fog. Byggvinklar är inte nödvändiga, men om du föredrar det så skruvar du dem med ankarskruv.

Rita markeringar var 60:e cm på långsidornas reglar så du vet var skruvreglarna ska fästas. Om sista facket blir väldigt litet kan du ändra några cm så att alla mellanrum blir lika. Skruva fast skruvreglerna med två skruv i varje ände genom långsidornas reglar. 

När stommen är klar lägger du den på plats på stöden. Lägg lite syllpapp eller takpapp mellan betongstöden och träramen för att hindra fukt underifrån. Väg av med vattenpasset och justera vid behov med klossar så att hela bottenramen ligger rakt.

Lägg på ett golv av minst 20 mm råspont. Det kan bli aningen svajigt, men om boden enbart är till för förvaring så duger det. Lite tätare reglar ger också stadigare golv. Alternativt använder du golvspånskiva eller konstruktionsplywood. Det går fort och lätt och blir stadigt. Är det en vedbod kan du lägga golv av vanliga brädor och låta det vara springor för bättre luftcirkulation.

Enkla regelväggar

Med golvet som underlag bygger du stommar till väggarna liggande på golvet, en i taget. Lägg ut väggens bottenregel och överregel. Markera på båda var de stående reglarna ska vara. Standard centrumavstånd är 60 cm.

Såga till de stående reglarna och lägg dem på plats mellan den övre och den undre regeln. Skruva ihop stommen. Den blir ganska stadig, men behöver inte vara helt stum i det här läget.

När första väggstommen är klar lägger du den åt sidan och bygger nästa. Planera och gör urtag för dörr och eventuellt fönster när du bygger väggreglarna. 

När alla fyra väggstommarna är klara är det dags att resa dem. Börja med en kortände. Res den på sin plats ovanpå golvet och skruva fast med några skruv i golvet. Stötta tillfälligt med en bräda. Res sedan långsidan intill och skruva fast i golvet med några skruv. Kontrollera med vattenpasset att väggarna är lodräta och skruva ihop stommarna i hörnet. Det fungerar bra med långa skruv, eller använd byggvinklar om du föredrar det.

När alla fyra väggar är resta börjar du se hur din bod kommer att te sig.

Olika typer av tak

Det finns många sätt att bygga tak. De två sätt som oftast lämpar sig för bodar är ett sadeltak med två takfall eller ett pulpettak med ett takfall. För sadeltaket krävs att du bygger takstolar. För pulpettaket räcker det med att du bygger stommen till ena långsidan högre och lägger takreglar mellan långsidornas överreglar för att få en fungerande takkonstruktion.

Takstolar till sadeltaket kan du med fördel bygga ihop innan väggarna reses. Då har du golvet som ett plant underlag. Gör en enkel ritning på hur takstolen ska se ut. Enklaste modellen har formen av ett A. De lutande reglarna kallas överarmar och den horisontella regeln kallas hanbjälke. Du kan också bygga takstolen som en triangel med en förstärkande hanbjälke. Reglarna kan på en mindre bod vara av 45x95 mm, men det är ännu bättre om du har större dimension som 45x120 mm eller 45x145 mm.

Bestäm hur branta takfallen ska vara och lägg ut de två reglarna som ska bli överarmar. Se till att överarmarna är tillräckligt långa för att sticka ut minst 30 cm utanför bodens sidor. Markera var vinkeln ska vara och såga vinkeln på båda överarmarna.  Lägg ner reglarnas sågade ändar kant i kant på golvet och lägg ut hanbjälken. Mät så att du får samma avstånd från takspetsen till hanbjälken på båda sidor. Markera på hanbjälken var den ska snedsågas. Såga till den och lägg den på plats. Var noga med att få till alla vinklar och mått i den första takstolen. När den är klar bygger du nästa takstol ovanpå med den första som mall för att få likadana takstolar. 

Om du lägger takstolens delar i exakt läge på golvet åt det håll de ska monteras senare med överarmarna stickande ut över kanten så är det lätt att göra markeringar för urtag där överarmarna kommer att vila på väggstommarnas övre reglar. Markera precis där takstolens överarmar sticker ut från golvet. Gör ett urtag med ett par cm höjd så att takstolen kommer att kunna vila stadigt mot väggstommarna.

Fäst ihop takstolens reglar med spikplåtar som skruvas med ankarskruv. På de två yttre fäster du spikplåtar bara på den sida som vänds inåt, men på övriga takstolar är det bra med spikplåtar på båda sidorna. Om du har bitar av byggplywood liggande kan du såga till bitar av den och skruva fast med trallskruv istället för spikplåtarna. Fäst med många skruv.

Du behöver ha en takstol i varje ände och resten fördelas mellan dessa med 1-1,2 m centrummått. Om du har 60 cm centrummått mellan väggarnas stående reglar så är 120 cm cc-mått för takstolarna bra så att de placeras precis över en stående regel. När du tillverkat alla takstolarna kan de läggas åt sidan tills det är dags att resa taket.

Ska du ha ett sadeltak kan du göra takstolarna eller takreglarna när väggstommarna är resta. Då lägger du helt enkelt upp en regel 45x120 mm eller hellre 45x145 mm över väggstommarna. Låt den sticka ut lite mer än du tänkt dig. Rita med ett vattenpass för att såga av takregeln i ändarna. Markera var takregeln möter väggstommarna och markera för urtag så att den får en större anläggningsyta mot väggstommen. Såga urtagen och såga till ändarna. 

Prova den första takregeln i båda ändar av husstommen för att se att måtten är lika. Såga sedan till alla takreglar med den första som mall.

Res takstolarna och lägg taket

När väggstommarna är på plats och takstolarna färdigbyggda är det dags att resa takstolarna. Det här är ett moment som är bästa att vara två om. Det brukar gå bra att lyfta upp takstolarna upp och ner och sedan vända dem på plats.

Placera ut takstolarna där de ska vara och fäst dem med spikband som läggs över takstolens överarmar och skruvas med ankarskruv i både överarm och väggstomme. Detta är nödvändigt för att inte riskera att taket ska blåsa av vid en storm. På ett större tak brukar man även fästa spikband diagonalt för att stabilisera taket, men på en mindre bod håller taksponten/takskivorna tillräcklig stabilitet.

När takstolarna är på plats är det bara att lägga på råspont som tak. Alternativt lägger man byggskivor och skarvar över en takstolsregel. Låt sponten alternativt takskivorna sticka ut utanför takets kortsidor som takutsprång.

När taket är lagt är det bra att få på takduk eller underlagspapp med en gång för att skydda taket. Alternativt måste en presenning på så att inte ett regn förstör alltihop. Väljer man takpapp som ytmaterial krävs både underlagspapp och ytpapp som är lite kraftigare. Lägger man på tegel räcker det med underlagspapp.

Väggar, fönster och dörr

När taket är på så är byggnaden rätt så regnskyddad. Kanske läge för en liten taklagsfest? Annars är det dags att montera dörr och fönster. Ett enkelt fönster som inte går att öppna går att få till med bara en glasskiva i en ram. Ännu enklare är om man får tag i ett gammalt fönster att montera.

Dörren kan vara en begagnad ytterdörr eller en nyköpt förrådsdörr. Det allra enklaste redskapsskjulet klarar sig gott med en plankdörr av råspont som stagas upp med ett par reglar och en diagonalsträva i den klassiska Z-formen. Tänk på att diagonalsträvan ska sitta på gångjärnssidan nertill för att ge full styrka.

Väggarna kläs med panel. Här är det en smaksak om man vill att boden ska ha ett eget uttryck eller matcha huvudhusets panel. Liggande eller stående panel är också efter tycke, men planera så att det finns spik- eller skruvfäste om man väljer liggande panel.

När dörr, fönster och panel är på plats är det dags för takpannor eller sista laget takpapp. Glöm inte vindskivor och kanske knutbrädor. Lite färg på väggarna och ditt förråd är färdigt. Ta en välförtjänt kopp kaffe efter ett väl utfört jobb.

Vanliga frågor

Hur stort förråd får jag bygga utan bygglov?

Förråd får du bygga bygglovsfritt 15 kvm enligt friggebodsreglerna.

Hur nära tomtgräns får jag bygga förrådet?

Du får placera förrådet minst 4,5 meter från tomtgräns. Vill du ha det närmare än så krävs medgivande från grannarna.

Får mitt förråd se ut hur som helst?

Byggreglerna säger bara att förrådet "ska ha lämpligt utseende när det gäller form, färg och material". Vad det betyder där just du bor bestämmer kommunen och detaljplanen.