Älskade ved och dog av ved
Vedeldning väcker känslor och är inte helt okontroversiellt. Det står klart efter att ha läst kommentarerna till mitt förra blogginlägg om att det är allt mer populärt att elda med ved.
Innan vi lämnar ämnet vedeldning för den här gången, vill jag bara berätta om en annan rolig grej jag läste i boken boken Ved av Lars Mytting.
Veden värmer två gånger, en gång när man hugger den och en gång när man eldar. Det har säkert många människor tänkt, men den som först satte tanken på pränt var den amerikanske författaren, poeten och filosofen (mm) Henry David Thoreau i sin bok Walden (- livet i skogen).
Thoreau hade bestämt sig för att göra ett socialt experiment som skulle mynna ut i ovan nämnda bok. Under två år, två månader och två dagar levde han enkelt och självförsörjande i en liten stuga mitt i skogen. Ganska snart bygger han också en skorsten och isolerar väggarna i den lilla stugan, för att klara vintern. Han ser också till att ha ett gediget förråd med ved och uttrycker sin kärlek för ved och eld. Han filosoferar mycket om ved helt enkelt.
"Det finns anledning att vara uppmärksam på det värde veden tillskrivs. Också i denna tidsålder och i detta nya land har den ett värde som är mer stadigvarande och universellt än guld. Trots våra upptäckter och uppfinningar kan ingen oberörd gå förbi en vedstapel. Den är lika dyrbar för oss som den var för våra saxiska och normandiska förfäder."
citat från Walden av Henry David Thoreau via boken Ved
Vet ni hur vedfilosofen Henry David Thoreau dog? Av lunginflammation som han hade ådragit sig när han låg på magen och räknade årsringarna på en stubbe.
Kommentarer
4