Drömhus i Aspvik
En lätt paviljong i trä och glas under en tunn takskiva. Kontrasten mellan det gjutna källarplanet och överdelens nätta mått är markant, och påminner avsiktligt om ett kineseri i form av ett utsiktstorn lite högre upp på tomten i Aspvik i Stockholms skärgård
En lika avsiktlig kontrast återfinns i materialvalet: plywood och marmor, råa träytor och polerad mässing. Arkitekten Andreas Martin-Löf är igång med planera inredning för hundratalet lägenheter i Karlatornet som ska bli Göteborgs och också Skandinaviens högsta hus, och hans arkitektkontor står även bakom mängder av smålägenheter som börjat uppföras i Västberga, Stockholm. Ute i Aspvik vid Torsbyfjärden har han däremot låtit bygga åt sig själ
– Jag tillbringade somrarna här som liten, berättar Andreas Martin-Löf, och jag började skissa på ett eget hus redan då. Jag tror att jag har gjort en skiss varje sommar sedan dess, och på något vis har jag velat ta vara på all den inspiration som finns här på platsen. Det pagodalika utsiktstornet från 1912 har inspirerat med sitt utkragande tak, och tillbyggnaden från 1960 med de enkla närmast hemmagjorda glaspartierna.
– Men det har inte varit lätt att bygga på den här branta delen av tomten, vi fick bygga en liten grusväg för att kunna komma fram med allt här nedtill. Jag såg till att välja byggnadsdelar som var smala nog att bära för hand, all betong till grunden pumpades däremot från vägen strax intill.
Kontrasten mellan vertikala och horisontella linjer ger sommarhuset i Aspvik ett både orientaliskt och modernistiskt uttryck. Enkelt och samtidigt sofistikerat.
– Poolen är ju tänkt att ansluta till Torsbyfjärden här nedanför, säger Andreas Martin-Löf. Den är enklare än vad den ser ut av budgetskäl, avslutningen och dess dolda avloppsränna är bara en rostfri profil som jag adderat, fast med mycket omsorg.
Betongfundamentet har lätt lutande väggar, fem grader för att vara exakt, och anspelar på traditionella pagoders konstruktion. Den östasiatiska inspirationen går även igen i de synliga konstruktionsdetaljerna, och i både taket och terrassens tunna mått. Även ytterväggarna består likt interiören av plywood som här målats svart.
– Det passar bra in i växtligheten och bland alla träd, och det är också något av ett minne av mina morföräldrars hus som för länge sedan var målat med tjära. Vi kanske målar om det med samma färg i framtiden.
Det tog Andreas Martin-Löf ett och halvt år att bygga sitt hus efter att ha skissat på det under flera år.
– Det är en stor sak att bygga sitt eget hus, men det blev inte så farligt dyrt och det har också gett mig en hel del, inte minst beställningar från kunder som också vill ha ett drömhus.
De platsbyggda hyllorna ger plats för böcker och prylar, och fungerar samtidigt som en lätt genomsiktlig avgränsning mellan matsalsdelen och trappan som bär upp till det övre planet
Andreas har använt femtonmillimeters kvistfri plywood till tak, väggar, skåp och andra möbler vilket ger en diskret mönstrad effekt i samklang med de omgivande trädkronorna. Sommarhusets entrévåning innehåller sov- och badrum samt bastu. En trappa upp finns ett enda stort vardagsrum komplett med kök och matsal. I källardelen möter istället en ateljé som kan användas till olika sommarprojekt. Andreas understryker att han har strävat efter att passa in huset i omgivningen och framförallt den kraftigt sluttande tomten. Den enkla terrassen med en så kallad infinity pool gör att huset smälter in i naturen, och det tre våningar höga sommarhusets branta placering gör att det upplevs som närmast ett litet uthus sett ovanifrån.
Sovrummet ger känsla av amerikansk loftarkitektur, öppet och rymligt, men samtidigt också med en vid utblick.
Badrummet ger ett betydligt tyngre intryck med påkostade material som Nero Marquina-marmor och blandare i polerad mässing. I kontrast mot det bitvis grova träet så anspelar Andreas här också på de italienska designrevoltörerna i Memphisgruppen som på åttiotalet detroniserade en i deras tycke elitisk modernistisk design genom att blanda dyra ”fina” material med billiga ”fula”.
Plywooden kommer att mörkna med tiden, och allt trä relaterar också till tallarna utanför fönstren.
– På kontoret och i hemmet inne i Stockholm så blir det nog med vita och gråmålade väggar. Det var skönt att göra något helt annorlunda här ute. Dessutom luktar det gott med allt trä!
Kommentarer
21