Byggde allt själva - detaljerna

Jenny och Jacob Fröslee Jonsson lyckades bygga Villa Vy på en svårtillgänglig klippa på Flatön i Bohuslän för bara strax över miljonen kr. När vi berättade om bygget i artikeln Byggde nästan allt själva - bland kobbar och skär var frågorna i kommentarerna många. Här har vi sammanställt frågorna och fått svar från Jabob och Jenny Fröslee Jonsson.

1. Hur gjorde ni när ni göt plattorna till uteplatsen? Gjuter man dem direkt på marken där de är placerade?

– Under plattorna fanns ursprungligen bara berg – över det ligger sten och grus. Plattorna är gjutna direkt ovanpå grus med form längs kanterna. De är 8 cm tjocka och armerade i 3 cm höjd. Plattorna är glättade för hand i flera omgångar under tiden betongen satte sig – dessa var nästan de jobbigaste momenten.

Plattorna är gjutna direkt ovanpå grus. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

2. Handblandade du all betong?

– All betong till stödmurar, uteplatser, de 84 stegen upp för berget är handblandad i en 165 liters betongblandare med standardcement och tillslag av grus 9/16 och sand 1/8 och vatten. Sedan har olika kemiska additiv använts för att få starkare betong och för frostbeständiga trappor etc. Jag har en kompis som är ingenjör inom betongindustrin som försedde mig med produkter och recept. Allt har burits upp för berget i murarhinkar. Jag räknar bortom 800 hinkar med 20 liter i varje (väger nästan 50 kg st). Själva plattan inne i huset var så mycket betong på en gång så det var nästan bara möjligt med färdig betong och pumpbil medan resten sällan var mer än en halv till en hel kubikmeter i taget och det hade inte fungerat med pumpbil.

Betongblandaren är på plats. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

3. Hur har ni gjort med väg upp till entrén till huset?

– Det var helt omöjligt att fixa körväg ändå upp till huset. Den sprängsten som var över användes för att göra körväg halvvägs upp resten av vägen gick det inte komma med annat än grävmaskin på larvfötter (ifall den använde sig av grävskopan till att dra sig upp samtidigt). Därför har vi första vår/sommar efter huset färdigställdes gjort trappa 84 steg upp till huset.

Betong i formen. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

4. Varför valde ni att gjuta en platta, fanns det inget enklare sätt såsom plintgrund?

– Plintgrund hade varit en möjlighet men vi ville förankra huset ordentligt i berget också visuellt så att man inte skulle se några plintar eller att huset svävade nerifrån. Att huset tillika ligger på en bergsida och att vi ändå gick fram till kanten gjorde att det kändes tryggare – och samtidigt fick vi golvvärme i stengolv på köpet, fram för att ha detta i en uppbyggnad av trä. I princip kunde vi gjort en plintgrund men kände att det gick på ett ut ett prismässigt och då kändes det mer rätt med en ”riktig” grund.

5. Hur är stödmuren förankrad i berget?

– Stödmuren är förankrad i berget med dubbla 10 mm armeringsjärn för varje 20 cm, där den ena går direkt i berget och den andra är vinklad inåt så stödmuren både är förankrad och gjuten som ett L – element (se bifogad ritning). Muren är 20 cm tjock och 240 cm som högst.  

Konstruktionsritning för grunden. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

6. Var det problem att få bygglov för huset? Vad sa detaljplanen om hur hus ska se ut på ön?

– Bygglovet gick ganska enkelt – men vid en senare tidpunkt medgav bygglovshandläggaren att man inte helt förstått från situationsplansritningen hur högt huset kom att ligga. Sedan har vi sett att förhandsbesked i området inte längre ges för hus i två våningar utan bara för enplanshus. Samtidigt kändes det som att kommunen hade tröttnat på förväxta kaptensvillor med swimmingpool som inte riktigt lurar någon att tro att de är traditionella bohuslänska hus bara för att de har ’lånat’ lite attiraljer från historien. Vi sågs nog som en frisk fläkt i hur man bygger modernt. Att vi sedan inte sprängde sönder berget för swimmingpool, gräsmatta eller 250 m2 trä däck som de UFO’s i historisk tappning man annars ser landa på bergsknallar i landskapet hjälpte nog till.

Formen för stödmuren. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

7. Är huset handikappanpassat? 

– Tyvärr. Det var helt omöjligt att anpassa tomten efter detta – och då fanns ingen anledning att huset skulle vara det heller. När det är sagt så försökte vi faktiskt få till det i början, men insåg då vi ritade på badrummet att särskilt duschnischen under trappan omöjliggjordes av regelverket (plats för en hjälpare bredvid dusch) och då tomten inte heller medgav tillgänglighet var det ett alldeles för enkelt beslut att ansöka som fritidshus för något som egentligen är en helårsbostad och då kunde slopa tillgänglighetskraven.  

8. Gjorde ni en geoteknisk undersökning?

– Nej. Huset ligger på berg, och inget under sprängning tydde på att berget skulle vara poröst. Det var bara att bygga. Vi har inte heller varit använt konstruktör för annat än kommentarer.

Villa Vy är placerat på berg. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

9. Var det ett lösvirkesbygge eller en beställning från en husfabrik?

– Huset är arkitektritat och byggt av oss själva och alltså 100 % ett lösvirkeshus. Inget har lagts i entreprenad förutom el, VVS och montage av de två stora fönstren.

10. Hur satte ni de stora glaspartierna på plats, behövdes inte lyftkran på berget?

– Just de två stora fönstren väger 460 kg styck och är ditlyfta med kran. Det var knappt det gick att få den största kranen som fick plats nere på den lilla körvägen att lyfta 27 meter och det var ungefär exakt vad det var upp. Alla andra fönster, skivor och annat material har vi burit upp under byggets gång. En typisk arbetsdag var att släppa virke i tre timmer och sedan bygga resten av dagen. Bra sätt att komma igång på om morgonen J - men man skulle nog ha börjat bygga trappan upp – det var jobbigt at klättra på berg.

Badrumsinredningen har de också byggt själva. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

11. Hur får man till vatten och avlopp på en så bergig tomt?

– Det finns ett pumphus jag gjorde och ett reningsverk nedanför berget. Sedan är det rörföring i stenlagret under trappen.

12. Hur värms huset upp?

– Huset värms upp med en luft-vattenvärmepump med 400-literspanna via golvvärme i betonggolvet på nedanvåningen. På ovanvåningen är det trädäck med massiva asktiljor i 26 cm bredd som visserligen funkar men inte är optimalt för golvvärme – vi har valt att inte ha något värmesystem på ovanvåningen alls. Då en stor del av huset är dubbelhögt stiger värmen i huset upp till ovanvåningen obehindrat och med moderna glasfönster och 250 mm isolering i väggar så är värmeförlusten väldigt liten. Vi bor i huset året om och det är alltid över 20c på ovanvåningen.

Köksinredningen har de byggt själva. Foto: Jacob Fröslee Jonsson

13. Vad har ni för ventilation?

– Självdrag. Skulle huset användas för helårsboende så gör det centrala dubbelhöga rummet det enkelt att uppgradera med en enkelt ventilator med eller utan värmeväxling. Visa dagar på vintern när det varit kallt och 8 personer levd och vistats i huset har det varit nödvändigt att vädra en stund varannan dag men klimatet inne är över lag bra. Åt andra hållet bliver huset inte heller, de stora glaspartien till trots, för varmt på sommaren.

14. Byggde ni köket och badrumsinredningen själva också?

Ja. Då allt – särskilt badrummet – är specialanpassat var det enklast så. Vi ville dessutom ha samma askpanel som i resten av huset

Konstruktion tak och avvattning.

15. Delar av taket ser väldigt platt ut. Hur är det konstruerat för att vara fuktsäkert?

– Taket är med fyra graders lutning. Man kan göra säkra papptak ner till en grads lutning. Under balkongen på ovanvåningen är det en grads lutning, se detaljritning. Taket är ventilerat.

Takets konstruktion. 

16. Stuprören ser intressanta ut. Vad är det för fabrikat, modell och färg?

– Stuprören eller ’stuprännorna’ som det väl i själva verket är, fick vi en lokal plåtslagare att göra på vårt egen design. De är gjorda i koppar och var då ganska dyra. Resten av avvattnigen som är dold är helt vanlig Lindab plåtrör. Systemet funkar nu på 3 år utan problem och vattnet rinner väldigt fint på ytan av de öppna rännorna. Den dolda avvattningen är knappast heller en riskkonstruktion som man känner det från 60- och 70-talshus där de dolda installationerna förlades inne i konstruktionen i samma lager som isoleringen. Som det framgår av bifogade ritningar så skulle ett läckage i vår avvattning där rören ligger utanför isoleringslagret med en fullgod fodring av papp bakom bara medföra att man blöter ner ett par tre fasadpanelbrädor för 50kr styck – som enkelt låter sig monteras ner.

Takets konstruktion.

17. Hur många timmar räknar ni med att ha lagt ner på bygget?

– Med allt arbete på tomten är vi nog uppe I 3500 timmar. Själva huset gick väl på sisådär 2200 timmar. Räknar jag timkostnaden för en snickare på det är det knappast ett billigt hus längre – men fortfarande inte heller ett ruskigt dyrt hus.

18. Vad kostar ett sommarhus där på ön, om ni hade köpt ett befintligt?

– Tja, det finns väl stugor som ligger från 3.000.000 till 6.000.000 beroende på läge. Vårt ligger i värde runt 4.000.000 idag skulle jag gissa, och med en dryg miljon för tomten ovan i är det alltså fortfarande en vettig investering