Att skaffa enskilt avlopp

Elina Blom har nyligen skaffat enskilt avlopp till sitt hus. I tre avsnitt kommer hon att berätta hur det hela gick till.

Att skaffa enskilt avlopp

Foto: Elina Blom

När jag köpte det hus jag bor i nu saknades både brunn och avloppssystem, det fanns faktiskt inte ens ett badrum. Däremot fanns det goda förutsättningar tack vare en stor tomt och två mindre rum som låg vägg i vägg. Brunnen är på sätt och vis en helt annan historia men min infiltrationsanläggning och den har ett par gemensamma nämnare längs historiens gång och därför nämner jag den i sammanhanget.

I första delen av den här artikelserien kommer jag fokusera på arbetet som ledde fram till anläggningen av min infiltrationsanläggning. Tanken är att de som går i sådana tankar ska få ett hum om hur en sådan process kan se ut, med betoning på kan.

Hitta rätt teknik
Från början fanns som sagt ingenting, det var en stor tomt samt ett litet hus utan badrum. På baksidan av huset stod ett utedass men det kändes inte som en lösning jag kunde leva med och något kommunalt vatten och avlopp var det inte tal om eftersom det inte finns utbyggt så långt ut där jag bor.

Elina Blom
Elina Blom

 

Jag började därför med att kolla upp vilka avloppsalternativ jag hade, vad dessa kostade och hur avancerat ett sådant projekt är. Detta gjorde jag genom att kontakta kommunen och be om råd samt för att få reda på vilka krav de har och genom att söka på internet samt tala med grannar i området om vilken lösning de valt. Det alternativ jag kom fram till som skulle kunna fungera var infiltrationsanläggning med tank som det räcker att tömma en gång om året.

Det svåraste steget
För att över huvud taget kunna anlägga avlopp var nästa steg att finna en duktig, pålitlig och samtidigt prisvärd markentreprenör. Det bor många hantverkare och andra entreprenörer i området så via grannar och vänner fick jag fram ett par namn som kunde vara intressanta. Jag ringde dem och bad dem uppskatta priset på ett sådant här jobb och jämförde de olika aktörernas priser och det de kommunicerat till mig. Jag hade fått tag i alla utom en och de jag nått fram till gav ingen bra magkänsla.

Priserna varierade stort men det som gjorde att jag kände mig osäker var att de inte verkat engagerade och definitivt inte varit tillmötesgående. Som tur var lyckades jag till slut få tag i den sista som faktiskt samtliga av mina vänner och grannar rekommenderat. Men han var såklart upptagen med jobb i nio månader framåt. Återigen hade jag tur för han rekommenderade en person som jag inte ringt till tidigare och den personen hade verkligen koll och var både tillmötesgående och informativ. Jag valde därför att kolla upp hans företag och referenser, och alla som arbetat med honom tidigare var positivt inställda till arbetet han gjort och notan de fått i slutändan. Således hade jag hittat min markentreprenör.

Gropen är grävd

Placering
För att kommunen skulle kunna godkänna anläggningen i slutändan ville de se markförhållandena på tomten och vara med och bestämma placeringen av infiltrationsanläggningen. Därför var det nu dags för min markentreprenör att komma till tomten och gräva provgropar. Mannen från kommunen ville ha två provgropar på den plats där han ansåg att infiltrationen skulle ligga bäst placerad, han pekade även ut en annan plats ifall markförhållandena i dessa två gropar inte skulle visa sig vara tillräckligt bra och förklarade att min markentreprenör, som han arbetat med många gånger tidigare, är kompetent och kommer se om det behöver grävas fler gropar. Han visste helt enkelt att de hade samma synsätt på vad bra markförhållanden är.

Min markentreprenör grävde två gropar och log brett och sade att det inte behövdes fler för det var riktigt bra förutsättningar just där han grävt. Mannen från kommunen kom tillbaka någon dag senare och inspekterade groparna. Som tur var slapp jag gräva två nya i det andra området eftersom det visade sig att den första placeringen fungerade utmärkt, precis som min markentreprenör sagt. Fler provgropar hade inneburit en större kostnad så jag var glad att det räckte med två.

Nu var det bara att vänta in så att grannarna fick säga sitt, men ingen hade några invändningar och steg två var att påbörja grävjobbet.

Läs mer