Riksbanken ser hushållens skulder som största risk för ekonomin
Riksbanken vill se fler politiska åtgärder på bostadsmarknaden för att komma tillrätta med hushållens skuldsättning.
Hushållens höga skuldsättning är den största risken för svensk ekonomi, detta slår Riksbanken fast i en dagsfärsk rapport. Resonemanget lyder att skuldsättningen gör att hushållen snabbt blir negativt påverkade vid svängningar i ekonomin, att vi då kan få svårt att betala räntorna, drar in på konsumtionen och liknande.
Man säger att skuldsättningen är hög både ur ett historiskt perspektiv och vid internationell jämförelse. Ökningstakten har dock dämpats något och ligger nu i paritet med ökningen av hushållens disponibla inkomst.
För att komma tillrätta med skuldsättningen vill Riksbanken se fler politiska åtgärder.
- Bostadsmarknaden fungerar dåligt och skattesystemet är inte väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Därför är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken för att hantera obalanserna mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, skriver de i ett pressmeddelande.
SBAB håller dock inte med. De anser att Riksbanken gör en onyanserad analys genom att inte lyfta fram de faktorer som talar för lägre risker.
- Riksbanken lägger väldigt stor vikt vid skuldkvoten. Det är ett trubbigt och missvisande mått på riskerna med hushållens skuldsättning. Den beaktar inte trendmässigt fallande realräntor, stigande tillgångsvärden eller hushållens räntebetalningsförmåga. Realräntorna i Sverige har sjunkit trendmässigt de senaste 25–30 åren, säger chefekonom Robert Boije, SBAB.
Han säger att SBAB bedömer att vi kommer att ha låga räntor under en lång tid framöver. Då är det också naturligt med höga bostadspriser och bolåneskulder i förhållande till disponibel inkomst.
De oroar sig över den problematik som kan uppstå om det införs politiska åtgärder.
- Det kan finnas strukturella och offentlig-finansiella skäl att se över nettobeskattningen av bostäder. Argumenten för att göra det av finansiella stabilitetsskäl är däremot svaga. En kraftig och snabb avveckling av ränteavdragen skulle troligen leda till ett stort prisfall på bostäder och väsentligt öka belåningsgraden i stocken av bolån. Det skulle i närtid utgöra ett betydligt större problem för den finansiella stabiliteten i Sverige än det problem dagens ränteavdrag påstås utgöra, säger Robert Boije.
