Lars ombyggnad av lastbilsgaraget i SVT Husdrömmar - på riktigt
”Tittarna bjöds på en tv-dramatiserad version av mitt byggprojekt”, konstaterar snickaren Lars Wide som nyligen medverkade i SVT-serien Husdrömmar. Byggahus.se har besökt Lars för att räta ut frågetecknen kring hans uppmärksammade drömbygge i Genarp.
SVT:s tittare kunde nyligen följa Lars Wide som gett sig på ett ovanligt projekt: att bygga om ett lastbilsgarage från 50-talet till ett bostadshus i industristil. Tv-inspelningen startade 2012, då Wide var redo att börja bygga, och avslutades i februari i år.
I programmets slutscen var huset möblerat och tycktes stå klart för inflyttning. Men när Byggahus anländer till huset i Genarp är möblemanget bortplockat. Det visar sig att bygget är långtifrån avslutat.
– Vi lånade in möbler för att ge en bild av hur boendet kunde se ut i praktiken. Tyvärr ledde det till missuppfattningen att huset var slutbesiktigat och godkänt att flytta in i, säger Lars Wide.
Tv-tittarna förvånades också av det faktum att Lars Wide, i slutet av programmet, berättade att han skulle sälja huset som han ägnat så mycket tid, kraft och engagemang åt.
– Jag berättade för tv-teamet redan från början att jag byggde huset för att sälja det. Förvisso är det mitt stora drömprojekt, men jag har aldrig haft för avsikt att bo i det fysiskt.
TV-serien Husdrömmar på SVT vill gestalta hur privatpersoner förverkligar sina husdrömmar. Lars Wide, som driver en egen liten byggfirma, passade inte riktigt in i den mallen. Därför valde man att dramatisera historien och lägga in avslöjandet som en överraskande slutkläm, menar han.
– Det blev ju fel, men samtidigt förstår jag hur de tänker. Risken med att berätta som det var hade gjort programmet mindre spännande och dessutom hade det kunnat uppfattas som reklam för min egen verksamhet.
När Lars Wide köpte garaget 2010 var det formellt klassat som förråd. Det hade byggts 1957 med återvunnet material från Malmö yllefabrik, som revs året innan.
– Allt tegel i huset, men också några av fönstren, kommer från från yllefabriken. Detta faktum var ett starkt skäl för mig att behålla och bevara byggnadens karaktär.
När köpet var klart började Lars Wide planera och skissa på ombyggnaden. Han tog kontakt med Stadsbyggnadskontoret i Lund och året därpå blev bygglovet godkänt. Eftersom byggnaden bedömdes ha ”visst kulturhistoriskt värde” fanns det särskilda krav som måste uppfyllas. Till exempel skulle byggnaden vara i ett plan, vilket uteslöt möjligheten att bygga till en övervåning. Stadsbyggnadskontoret godkände dock alternativet att bygga om vinden till ett loft.
– Praktiskt sett är det ingen radikal skillnad mellan ett loft och en övervåning, men i formell mening skiljer sig reglerna i BBR, till exempel när det gäller kravet på takhöjd.
Loftet har en genomgångshall med sovrum på var sida, samt ett badrum (där ”köparen får bestämma planlösningen”). Från loftets balkong kan man blicka ut över bottenvåningen och den originella gaveln som domineras av tre stora glaspartier, med härdat och laminerat glas. På utsidan kan ljusinsläppet regleras via de öppningsbara garageportarna.
– Gaveln med garageportarna är ”husets ansikte utåt”. Hade jag valt en annan lösning skulle huset fått en helt annan karaktär och mycket av ”industrikänslan” hade försvunnit.
Industrikänslan förstärks invändigt av de råa tegelväggarna, betonggolven, stålbalkarna och den rostfria köksinredningen, kompletterat med fabriksarmaturer i taket. I kök och hall finns till och med anslutning för tryckluft, ”för att få den rätta garagekänslan”.
– Det har naturligtvis också en praktisk funktion, till exempel är tryckluft perfekt för att rensa sallad eller för att städa bort smuts och hundhår, vilket jag själv skulle ha stort behov av, säger Lars som har ständigt sällskap av två tillgivna hundar.
Husets tekniska lösningar skulle vi kunna ägna spaltmeter åt, men vi nöjer oss med att reda ut några av frågorna som lämnades obesvarade för tv-tittarna. En fråga rör ventilationssystemet och frånvaron av en fläkt i köket. Lars Wide pekar mot taket ovanför spisen.
– Ventilationsröret finns däruppe, men vi har ännu inte hunnit koppla in fläkten.
Ventilationen består av ett FTX-system som kompletteras med ett värmebatteri, för att få rätt temperatur på tilluften. När det gäller husets inglasade gavel har Lars Wide både installerat ”livrem och hängslen” för att säkerställa att det varken ska bli för dragigt eller för varmt.
– Golvvärmeslingorna har lagts tätare vid gaveln för att minska risken för kalldrag under vintern, och på sommaren, när solen gassar, kyls området automatiskt ner med hjälp av en termostatstyrd A/C-anläggning.
Huset kommer att värmas via ett golvvärmesystem, kopplat till en ackumulatortank med flera anslutna värmekällor: en luftvattenvärmepump, två vattenmantlade kaminer, samt solfångare. De senare ligger på taket till gäststugan, där också panncentralen finns inrymd.
– Vi har byggt en kulvert från gäststugan in till huset och om det blir strömavbrott finns det en batteribackup som driver systemet.
Det återstår alltså en del jobb att göra som inte framgick i Husdrömmar. Till exempel ska trappan upp till loftet förses med ett räcke, liksom balkongen till loftet. Betonggolven – som är blötlagda när vi anländer - ska behandlas med ett ytskikt som underlättar skötsel och städning. Dessutom ska entrén handikappanpassas med en ramp.
– Jag har en kontinuerlig dialog med den kontrollansvarige och med mina underleverantörer. När allt är klart ska jag låta en oberoende besiktningsman undersöka huset, även om detta inte är ett krav när man bygger i egen regi.
När det gäller kostnaderna för bygget vill Lars Wide inte redovisa några siffror, då det kan ge ”en missvisande bild”.
– Jag har ju gjort mycket av arbetet själv och fått hjälp av vänner och kolleger där specialkompetens krävts. Materialkostnaderna har också kunnat hållas på en rimlig nivå, tack vare mitt kontaktnät. Det medför att villkoren och ekonomin blir annorlunda jämfört med om huset skulle byggas av en privatperson.
Lars Wide räknar med att bygget ska bli helt klart under senare delen av våren. Någon prislapp har han inte bestämt, ”det återstår att räkna på”. I likhet med programledaren undrar vi nyfiket om han, trots allt, skulle vilja äga huset själv?
– Nja, man vet ju aldrig vad som kommer hända i framtiden, lyder Lars svar.
Fakta/Lars Wides ”garage”
Byggnadsår: (1957) 2013-2016
Byggnadstyp: 1-plan med loft.
Grund: murad grund på syll.
Invändig platta på 300mm cellplast.
Stomme: Invändigt originaltegel, Utvändigt Leca Isoblock 350mm, Bjälklag Trä (Kerto-balkar).
Takbeklädnad: Papp och kupor i plåt.
Fönster: 3-glas isolerade Elite.
Ventilation: Mekanisk FTX-aggregat med AC
Vatten/avlopp: Kommunalt V/A
Uppvärmning: luft/vattenvärmepump, solfångare, vattenmantlad kamin och vattenmantlad vedspis.
Tomt: 1100 m2.
Bottenplan: 150 m2 + Loft 67 m2 + Gäststuga 39 m2.
Kommentarer
8