#mark-och-miljööverdomstolen: bilder och videor

Förtydligande: Ska också tillägga att jag 1) Köper brasklappen om att gavelspetsen, på det stora hela, inte är dominerande. För att inte åter igen öppna den diskussionen; ha bara den högra delen på bilden i åtanke och bortse från att övriga fasadplanet (om än inskjutet) har samma utformning. 2) Tolkningen hade varit annorlunda om den kortsida närmast kameran också, oavsett anledning, ansetts behöva vara beräkningsgrundande för den då separata byggnadskropp Alltså egentligen det @petersthlm visualiserade redan i inlägg #8 och nedan översatt till det bygglov vi arbetar med där det bara tillåts 4,5 m BH i en våning och inredd vind:

Läst igenom tråden och kan inte hjälpa att tänka att vi är tillbaka på ruta ett vad gäller sådana här byggnader: https://www.hallandsposten.se/nyheter/laholm/nybyggda-villan-ses-som-ett-enplanshus-1.1471560?fbclid=IwAR1TRK4RGkBZO67W1pKnGfjSfdl-ly6A4M0vUrMH3ZU1agcXJiZ35gjZVaM ... där man väldigt tydligt byggt en gavel för att flytta fram skärningspunkten på beräkningsgrundande fasad, något som det funnits tydliga prejudikat kring på senare år och som hänvisats till tidigare i den här tråden vad gäller vindsdefinition och vertikala väggar etc. Är det (en av) slutsatserna ni drar här också?

Just med denna lagtext har jag ett annat problem i den här MÖD-domen: Hade det varit så att MÖD slog fast att byggnaden är att betrakta som TVÅ byggnadskroppar som är i vinkel med varandra, då hade jag kunnat förstå hur de mäter byggnadshöjden på fasadsidan/långsidan endast till nedsidan av taket (6,5m) och betraktat gavelspetsen som en del av taknocken på den andra byggnadskroppen som hade samma byggnadshöjd. Men nu skriver MÖD tydligt att byggnaden har EN byggnadskropp, trots att den är i vinkel men av skäl som jag förstår. Trots det skall alltså gavelspetsen undantas...

Som jämförelse: Jag har läst in mig på hur MÖD dömer i mål gällande små avlopp. Och där är miljöbalkens lagtext och förordning ännu luddigare än fallet PBL/PBF. Och domarna handlar nästan uteslutande om läsning av de allmänna råd som HaV (tidigare var det Naturvårdsverket) har gett ut eftersom hela makten är delegerad dit. För mig var det något av ett uppvaknande att det inte är vår lagstiftare som fattar de faktiska beslut som blir avgörande för lagens tillämpning och heller inte regering på uppdrag av lagstiftaren i form av förordning som tar dessa beslut. Utan istället är det enstaka namnlösa tjänstemän på en myndighet som utformar de allmänna råd som blir gällande rätt och som sen rättsapparaten med hull och hår sväljer och dömer efter. Det som är något provocerade med de allmänna råden för små avlopp är att de bygger i rätt stor grad på godtycke och inte på t ex naturvetenskapliga överväganden, d v s i grund och botten