Användare: Novisen10

Tack för svar, ja, det finns inte så mycket dokumenterat kring hur tillbyggnaden är konstruerad mer än det man ser på ritningen nedan och själva plattans konstruktion, men pålningen har vi gjort på senare år och pålplan finns också, bifogar bild på den, men sen vad som är bärande i nuvarande konstruktionen vet jag inte om man kan se på ritningen nedan? Så frågan om takbjälkarna är mer om man kan förbättra deras bärighet och var lasterna vanligtvis hamnar när takstolarna ser ut som på bilderna och med taklutning 20 grader.

Tillbyggnad från 1970 som när jag tittat till vinden har några (stående) träreglar som har bark kvar. På dessa kan man se att något gnagt gångar och även flyghål som är ovala och väldigt välsvarvade i kanterna och kanske 8-10 mm på längden. Vad kan det vara för "skadedjur" och behöver man vara orolig, endast ett fåtal träreglar med bark och övriga finns inga hål eller bark i.

2 vånings tillbyggnad från 1970 som renoveras och har nu möjlighet att titta till takstolarna. Kantförstyvad platta på mark som har pålats och skulle vilja avlasta bjälklagen då vissa bjälkar hänger på ursprungshusets fasad. De 2 bjälkar i mellanbjälklagen som fortfarande "hänger" på ursprungshusets fasad är de som "ramar" in trapphuset som ni kan ana på bilderna från vinden i mitten (den delen som på bilderna är klädd med vertikal isolering). Högbenen känns bra dimensionerade tycker jag och med hanbjälkarna monterade som nu kanske lasterna redan fördelas bra till yttervägg? Taklutningen är 20 grader. Vad tror ni om nuvarande konstruktion och finns det något sätt att förbättra den, som skulle kunna flytta mer last mot ytterväggarna, eller bara förbättra den i största allmänhet?

Bara instämma i att behålla samma fasadteknik som det gamla huset är byggt med om det är vassmatta, men den dåliga publiciteten med nyare enstegstätade fasader på träregelstommar har sitt ursprung i byggandet av tunnputsade fasader med EPS som putsbärare. Tjockputs på Mineralull och korrekt genomfört underarbete med stomskyddet (rätt vindskiva och täta skarvar) visar inga problem enligt en bra rapport från SP/RISE (Svenska forskningsinstitutet), http://fuktsaker.se/wp-content/uploads/2017/10/SP-RAPP-2009_16.pdf Webers Serporoc system med tjockputs på mineralull till exempel har genomgått RISEs tester för tvåstegstätade fasader , https://www.se.weber/files/se/2019-02/Serporoc-LRS-Certifikat-SC0238-10.pdf och visat på dräneringsfunktion motsvarande luftspalt. Dessutom med en tjockare mineraullsskiva (80 mm) som putsbärare kommer stomskyddet/vindskivan längre in i fasaden än med luftspaltstekniken, vilket ger mindre risk för vatteninträngning eller skador på