Gammalt härbre fick flytta och en ny våning
Arkitekten Erik Persson flyttade ett härbre som han hittade på Blocket från Borlänge till Arbogatrakten och byggde på en våning.
Finns det bättre byggnadsmaterial än senvuxen kärnvedsfura med täta årsringar? Efter storbyggare och kataloghustillverkares skandaler med enstegstätade hus är det rätt naturligt att titta på äldre tiders byggnadsteknik.
– I Norrland kan man hitta gamla härbren nästan gratis, det här hittade jag på Blocket och det var inte längre bort än utanför Borlänge i Dalarna. Bonden som sålde skulle anlägga väg där magasinet stod och var bara glad att sälja.
Erik Persson har låtit uppföra ett både tidstypiskt och rätt modernt fritidshus på en gammal hagmark längs Hjälmarens strand några kilometer från Arboga. Familjen består av två vuxna och två barn i skolåldern
– Det här är tillbaks till naturen helt och hållet. Gasolkyl och -spis, fotogenlampor, lite batterier och så utedass. Vi har en kilometer till närmaste hus, men det är nära till sjön!
Med varsin kofot tog Erik och en god vän ned det gamla härbret och lät sedan transportera det från Borlänge till Arbogatrakten.
– Det gäller att märka upp stockarna noga. Jag tog däremot in timmermän till att resa huset, det måste vara helt i våg, om det börjar luta det allra minsta så blir det svårt.
Byggnaden fick sätta sig över en vinter innan det övre våningsplanet byggdes på och hål togs upp för nya fönster.
– Det är ett helt fantastiskt virke i ett sådant här gammalt härbre, troligen är det från slutet av artonhundratalet. De äldsta timmerknutade husen i Sverige är från 1200-talet.
Fönster och dörrar har sågats ut efter att byggnaden stabiliserats sig. Kraftiga gåter ser till att fönster och dörrar hålls på plats.
– När det väl satt sig ordentligt sågade vi upp öppningarna. De större fönsterpartierna tog vi upp i den gamla timmerväggen nertill, de höga smala stående fönstren har vi istället passat in i den nya övervåningens 600-modul.
Massiva timmerstockar absorberar och avger fukt. Tillsammans med ekoisolering och plywood ger de ett trähus med en naturligt reglerad fukthalt och bra inneklimat.
– Det finns inga plastfilmer i väggarna, och golvet är upplyft från marken för att få en helt luftad grund och undvika de problem en torpargrund kan ge. Vi har fyllt på med extra isolering.
Istället för kraftiga stenblock är det betongplintar som gäller, ett betydligt enklare tillvägagångssätt när allt måste ligga perfekt i våg.
– För att undvika bärande väggar i nedervåningen byggdes övervåningens mellanväggar som bärande fackverk för mellanbjälklaget. Innerväggarna fungerar som höga balkar som mellanbjälklaget är infäst i. Förhöjningen är gjord som förtillverkade ramar precis som en vanlig regelstomme.
Ett nytt våningsplan med två sovrum har anlagts mellan 15:e och 16:e timmervarvet. En ny regelstomme har gjort det möjligt att bygga en fullhög övervåning istället för endast ett loft. De resterande varven, åsarna och det gamla tegeltaket timrades på ovanför.
– Det är rätt tajt med 60 kvadratmeter, men det fungerar bra, hälften utgörs av det stora rummet på bottenvåningen.
Tjocka timmerstockar fungerar utmärkt som isolering och tillåter också en naturlig fuktvandring jämfört med kombinationer av olika material.
– Inte desto mindre är huset vinterbonat med 150 millimeter ekofiber.
Gipsväggar hade varit en snabb, enkel men inte särskilt tidstypisk lösning. Erik köpte enkel plywood på det lokala byggvaruhuset.
– Genom att återanvända ett gammalt härbre så har jag också börjat fundera över hur man tidigare arbetat med struktur och formelement i byggnader. Vi uppskattade verkligen det traditionella timmerhusets med dess sadeltak och rödfärgade fasad. Samtidigt försöker vi undvika ett schablonmässigt förhållningssätt och istället ta chansen att arbeta med enkla och grundläggande arkitektoniska frågor som volym, ordning och komposition.
Kommentarer
28