Varvtalsreglera en universialmotor/seriemotor
Hej
Jag har några motorer som jag vill varvtalsreglera och tror att jag behöver lite hjälp.
Tanken är att bygga en oscillerande vertikalputs samt en skivputs av några återvunna motorer framöver. Till vertikalputsen har jag tänkt använda en 1fas AC serie/universial/allströms motor från en elgräsklippare som jag räddat från ÅVC och till skivputsen är tanken att återanvände motorn från vår trasiga tvättmaskin som också är en seriemotor.
Jag impuls köpte en motordimmer på ebay som jag nu testat lite snabbt och det funkar. Men motorn lät som ett tröskverk och jag tyckte att motorn blev snabbt varm.
Så nu är frågan, vad köpte jag egentligen? och vad ska jag ha?
Det jag trodde att jag köpte var en triac krets typ dimmer model större som skulle kunna sänka varvtalet men utan att tappa för mycket vrid, som det tydligen ska bli om man bara reglerar spänningen. Nu när jag läser beskrivningen igen av controllern ser jag ju ( så dax nu) att det står variabel spänning och tyristor (SCR)
Så om det är någon som orkar kolla på regulatorn i länken och se vad ni tror så vore det mycket uppskattat. Elläran har jag ok koll på men elektroniska komponenter där har jag väldigt dålig koll.
Jag har några motorer som jag vill varvtalsreglera och tror att jag behöver lite hjälp.
Tanken är att bygga en oscillerande vertikalputs samt en skivputs av några återvunna motorer framöver. Till vertikalputsen har jag tänkt använda en 1fas AC serie/universial/allströms motor från en elgräsklippare som jag räddat från ÅVC och till skivputsen är tanken att återanvände motorn från vår trasiga tvättmaskin som också är en seriemotor.
Jag impuls köpte en motordimmer på ebay som jag nu testat lite snabbt och det funkar. Men motorn lät som ett tröskverk och jag tyckte att motorn blev snabbt varm.
Så nu är frågan, vad köpte jag egentligen? och vad ska jag ha?
Det jag trodde att jag köpte var en triac krets typ dimmer model större som skulle kunna sänka varvtalet men utan att tappa för mycket vrid, som det tydligen ska bli om man bara reglerar spänningen. Nu när jag läser beskrivningen igen av controllern ser jag ju ( så dax nu) att det står variabel spänning och tyristor (SCR)
Så om det är någon som orkar kolla på regulatorn i länken och se vad ni tror så vore det mycket uppskattat. Elläran har jag ok koll på men elektroniska komponenter där har jag väldigt dålig koll.
Efter lite mer testande kan jag konstatera att varvtalsregleringen verkar funka iaf. Testade att köra tvättmaskinsmotorn och en borrmaskin och det funkade mycket bra. Däremot verkar det som att ett lager i motorn är slut, därav missljudet och värmen. Motorn ser lite speciell ut då den har ett lager som rotorn hänger i när den är monterad vertikalt i gräsklipparen och jag tror nog att jag får ge upp den. För även om jag mot förmodan lyckas byta lager så kanske den får väl kort livslängd när lagret ska bära upp rotorn istället iom att den vänd 180 grader. Surt då den var perfekt för jobbet,kompakt och på 950W och invändig m8 i axeln.
Nåväl nog med dagboks skrivande. Om det är någon som kan sprida lite ljus över tyristor och triac varvtalsrelering av universalmotorer så är jag fortsatt intresserad. Jag ser flera kul projekt framöver med gratis motorer och enkel varvtalsreglering
Nåväl nog med dagboks skrivande. Om det är någon som kan sprida lite ljus över tyristor och triac varvtalsrelering av universalmotorer så är jag fortsatt intresserad. Jag ser flera kul projekt framöver med gratis motorer och enkel varvtalsreglering
Det kunde ju gå att sätta ett nytt lager tvärtom, vinkelkontaktlager borde det sitta där.
Men har du inte övervägt att köpa två billiga borrmaskiner istället? de flesta har ju vavtalsreglering. Eller tror du de är för svaga?
Men har du inte övervägt att köpa två billiga borrmaskiner istället? de flesta har ju vavtalsreglering. Eller tror du de är för svaga?
Varvtalsreglering har jag dåliga detaljkunskaper om.
Vad gäller komponenterna. En tyristor är typ av diod som kan styras med en styringång. När man lägger på en spänning över tyristorn så går först ingen ström. Sedan kan man öppna den med en puls på styringången. Då leder tyristorn ström så länge det går ström. Dvs. tills halvperioden av växelström tar slut. Sedan öppnar tyristorn igen först när man åter ger en puls på styringången.
En dimmer med tyristor behöver ha två st. eftersom de bara leder ström i en riktning.
Därför finns komponenten TRIAC. Det är en tyristor som fungerar i båda riktningarna. En puls på styringången får den att leda ström oavsett vilken polaritet spänningen över den har.
För att då skapa en Dimmer så har man en krets som kommer att skapa den nödvändiga styrpulsen varje gång spänningen överstiger ett valt värde, alltså vid en given tidpunkt i varje halvperiod. Så på så vis släpper man igenom olika lång tid av varje halvperiod. Och jag antar att en motorstyrning fungerar på liknande sätt för att skapa pulserna.
Finessen med den här metoden att reglera effekt jämfört med att ex. begränsa strömmen eller spänningen linjärt. är att OM man skulle ha en dimmer som ex. sänker spänningen till 115V, och så antar vi att lampan/motorn drar 1A. Då måste ju resten av spänningen som inte kommer till motorn ligga över dimmern. Vilket skulle göra att man utvecklar lika stor effekt som värme i dimmern som motorn drar. Dimmern skulle brinna upp.
Med en tyristor/triac. Så har man då istället ingen ström alls under halva tiden. Full spänning 230V över dimmern, men ingen ström. Det ger noll i effekt. Sedan efter halva halvperioden så öppnar tyristorn, då får man "kortslutning" genom tyristorn, ger noll volt över tyristorn, men 1A i vårt tänkta fall. Men 1A och noll V är också noll W. Hela effekten kommer till motorn. Inget blir värme i tyristorn.
I prakatiken har tyristorn givetvis en mindre resistans som gör att det blir lite värme ändå, men det är försumbart lite.
Det som kan göra reglering av en motor lite svårare än att reglera en lampa. Är att motorn är en induktiv last, så när tyristorn öppnar och släpper på spänning över motorn så tar det en liten stund innan det börjar gå ström. och det kommer att fortsätta gå ström en liten stund efter att spänningen i halvperioden gått ner till noll, och tom. vänt polaritet.
Vad gäller komponenterna. En tyristor är typ av diod som kan styras med en styringång. När man lägger på en spänning över tyristorn så går först ingen ström. Sedan kan man öppna den med en puls på styringången. Då leder tyristorn ström så länge det går ström. Dvs. tills halvperioden av växelström tar slut. Sedan öppnar tyristorn igen först när man åter ger en puls på styringången.
En dimmer med tyristor behöver ha två st. eftersom de bara leder ström i en riktning.
Därför finns komponenten TRIAC. Det är en tyristor som fungerar i båda riktningarna. En puls på styringången får den att leda ström oavsett vilken polaritet spänningen över den har.
För att då skapa en Dimmer så har man en krets som kommer att skapa den nödvändiga styrpulsen varje gång spänningen överstiger ett valt värde, alltså vid en given tidpunkt i varje halvperiod. Så på så vis släpper man igenom olika lång tid av varje halvperiod. Och jag antar att en motorstyrning fungerar på liknande sätt för att skapa pulserna.
Finessen med den här metoden att reglera effekt jämfört med att ex. begränsa strömmen eller spänningen linjärt. är att OM man skulle ha en dimmer som ex. sänker spänningen till 115V, och så antar vi att lampan/motorn drar 1A. Då måste ju resten av spänningen som inte kommer till motorn ligga över dimmern. Vilket skulle göra att man utvecklar lika stor effekt som värme i dimmern som motorn drar. Dimmern skulle brinna upp.
Med en tyristor/triac. Så har man då istället ingen ström alls under halva tiden. Full spänning 230V över dimmern, men ingen ström. Det ger noll i effekt. Sedan efter halva halvperioden så öppnar tyristorn, då får man "kortslutning" genom tyristorn, ger noll volt över tyristorn, men 1A i vårt tänkta fall. Men 1A och noll V är också noll W. Hela effekten kommer till motorn. Inget blir värme i tyristorn.
I prakatiken har tyristorn givetvis en mindre resistans som gör att det blir lite värme ändå, men det är försumbart lite.
Det som kan göra reglering av en motor lite svårare än att reglera en lampa. Är att motorn är en induktiv last, så när tyristorn öppnar och släpper på spänning över motorn så tar det en liten stund innan det börjar gå ström. och det kommer att fortsätta gå ström en liten stund efter att spänningen i halvperioden gått ner till noll, och tom. vänt polaritet.
Jag tror att det ibland slarvas med begreppen triac och tyristor. Jag tror att det är en triac i kretsen du köpt. Detta eftersom det syns på bilderna att det bara är en effektkomponent. Seriemotorn är i princip en likströmsmotor, och det är just genom att reglera spänningen som man reglerar varvtalet. Man måste dock ha någon form av återkoppling för att bibehålla varvtalet vid ändrad last. Momentet är så gott som linjärt avtagande när motorn varvar upp från noll till sitt tomgångsvavtal. Med sänkt spänning sjunker tomgångsvarvtalet och därmed även startmomentet.
Tyristorreglering av likströmsmotorer är ingen dålig metod. Det duger till RC-lok till exempel, fast där med återkoppling av varvtalet. Du får alltid en del missljud med en grundfrekvens på 100 Hz när du använder en dimmer till att varvtalsstyra en motor. (Dubbla nätfrekvensen). Det finns tyristorstyrningar tom matas med trefas växelspänning och ger likspänning ut. Då har missljudet en frekvens på 300 Hz i stället.
Tyristorreglering av likströmsmotorer är ingen dålig metod. Det duger till RC-lok till exempel, fast där med återkoppling av varvtalet. Du får alltid en del missljud med en grundfrekvens på 100 Hz när du använder en dimmer till att varvtalsstyra en motor. (Dubbla nätfrekvensen). Det finns tyristorstyrningar tom matas med trefas växelspänning och ger likspänning ut. Då har missljudet en frekvens på 300 Hz i stället.
Tack för bra svar.
ion: Jag har funderat på borrmaskin till vertikalputsen men har släppt det dels för att det inte är gratis och att jag gärna återvinner, sen är dom gjorda för att monteras i ett hus och det blir lite grisen i säcken monteringsmässigt. Men så klart inte omöjligt, jag tackar för tipset. Vad gäller lagret så skulle jag väldigt gärna byta, jag kan inte mycket om speciallager men jag tycker att det ser svårt ut då jag inte förstår hur jag får lös det. Kanske kan en bild generera några tips från er som kan mer om motorer
Motorn står på axeln och den rostiga plåten är alltså lagerkapslingen om jag förstått rätt
hempularen: Tack för ett mycket upplysande svar! Kan jag då dra slutsattsen att jag köpte en krets med triac även fast det står SCR, det skulle då isf vara två stycken vilket ger en triac.
ion: Jag har funderat på borrmaskin till vertikalputsen men har släppt det dels för att det inte är gratis och att jag gärna återvinner, sen är dom gjorda för att monteras i ett hus och det blir lite grisen i säcken monteringsmässigt. Men så klart inte omöjligt, jag tackar för tipset. Vad gäller lagret så skulle jag väldigt gärna byta, jag kan inte mycket om speciallager men jag tycker att det ser svårt ut då jag inte förstår hur jag får lös det. Kanske kan en bild generera några tips från er som kan mer om motorer
Motorn står på axeln och den rostiga plåten är alltså lagerkapslingen om jag förstått rätt
hempularen: Tack för ett mycket upplysande svar! Kan jag då dra slutsattsen att jag köpte en krets med triac även fast det står SCR, det skulle då isf vara två stycken vilket ger en triac.
Redigerat:
Avemo: Tack för svar. Du har nog rätt i att det slarvas med namnen, nu är det kanske jag som är skyldig då det stod SCR som jag googlade fram var GEs namn för tyristor. Men efter lite mer letande så verkar det som att förkortningen även används för en triac.
Vet inte om jag förstår dig rätt, står den på den rostiga plåten, är den nedåt? Var satt kniven då?
Spelar egentligen ingen roll för är lagret kass och behöver bytas så vore det lämpligaste att prova dra av hela paketet med en trearmad avdragare och går inte det så är det bara att skära upp det med vinkelslip, det är troligen pressat på axeln. Sen återstår att tillverka lämplig lagerhus till det nya lagret om nu inte motorn har ett eget lager vilket förvånar mig. Det kan ju vara så att det är ett extra lager för de stora påfrestningarnas skull du ser, om det finns lager i motorn så är det nog vanliga lager.
Hur som så kostar det en slant, ett vinkelkontaktlager, men det är ju inte säkert det behövs.
Tanken med borrmaskiner var ju att man bara tillverkade passande hållare till borrmaskinens hals och använde dem som de var, men fast monterade.
Spelar egentligen ingen roll för är lagret kass och behöver bytas så vore det lämpligaste att prova dra av hela paketet med en trearmad avdragare och går inte det så är det bara att skära upp det med vinkelslip, det är troligen pressat på axeln. Sen återstår att tillverka lämplig lagerhus till det nya lagret om nu inte motorn har ett eget lager vilket förvånar mig. Det kan ju vara så att det är ett extra lager för de stora påfrestningarnas skull du ser, om det finns lager i motorn så är det nog vanliga lager.
Hur som så kostar det en slant, ett vinkelkontaktlager, men det är ju inte säkert det behövs.
Tanken med borrmaskiner var ju att man bara tillverkade passande hållare till borrmaskinens hals och använde dem som de var, men fast monterade.