Det är ju detta jag menar, om du köper paneler samtidigt som batteri, så får du bidrag även till växelriktaren och din kalkyl kan omöjligtvis se ut som du har beskrivit.pacman42 skrev:
Om man då inte köper så många paneler så kommer intjäningen från stödtjänsterna att betala av hela paketet mycket snabbt, paneler som du "fått på köpet".
Jag tycker den är ordentligt intressant, men precis som att solcellsbolagen använder fantasipriser på elen så använder såväl Checkwatt som deras konkurrenter fantasiersättningar. Det är väldigt svårt att få fram några siffror på vad man kan få i ersättning när det inte är elkris som vintern 2022-2023.Jonatan79 skrev:
Jo och den stora utmaningen är vad man enas om i Net Zero Industry Act.
https://ec.europa.eu/commission/pre... Europe home of clean tech industries.pdf.pdf
Just nu så nämner man då inte kärnkraft...... men stora batterier kan vara totalt bortkastade pengar.
Sen enades man då om att förnya elhandelsavtalet inom EU och det var ett stort steg.
https://www.euractiv.com/section/el...rket-reform-what-did-paris-and-berlin-obtain/
Och jovisst så kan vi nog säga adjö till en volatil elmarknad.
Varför skulle batteritjänsterna försvinna?P paralun skrev:
Jag var på ett seminarie med SVK och precis motsatt det jag trodde så värdesätter de att kunna ladda in i batterierna mer än att ta ut, det de är rädda för är konsumtionsbortfall, tydligen är det mycket lättare på andra hållet, tex att någon länk går ner och mycket konsumtion försvinner på en gång
Nej men batteritänket är ju förlegat när man ser vilka kostnader det skulle medföra för att komma upp till de energimängder som behövs samt ett ännu mer beroende av Kina och det här med "kritiska mineraler" som vi snabbt skulle sluka alla jordens resurser av. Sen ska elbilarna ha sina batterier.D djac skrev:
Men vi får se, jag ser det som mycket troligt att det blir elektrolys samt vätgas inkl lagring.
Spännande vinter hursomhelst om man kan enas inom EU om Net Zero Industry Act. (vilket man måste)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Ja, det verkar ju som om vi kan säga adjö till elmarknaden öht om man skall hårdra lite. Det är ju ytterligare en spik i kistan för en "marknad" som idag mest är marknad bara till namnet.P paralun skrev:
Vinst dock för Fransoserna som kan dra ännu större nytta av sin satsning på kärnkraft utan de hämskor som funnits tidigare. Det verkar som om tyskarna kanske faktiskt sent om sider börjar vakna till vad den realitet som kallas förnybar men stavas brunkol faktiskt innebär.
Dock, egentligen logiskt vi kan inte ha fri rörlighet på en marknad där insatsvarorna så till den milda grad bestäms av politiken att ekonomiska realiteter knappt kan göra sig gällande.
Ledsen, du pratar om olika saker igen, det handlar om helt andra svarstider och en helt annan sak.P paralun skrev:
Varför skulle vätgas ha helt andra svarstider? Nu har jag iofs svårt att se vätgas som lönsamt för långtidslagring, men för just detta ändamål så är det väldigt bra. Tänk dig att fabriken som producerar vätgas till dina ugnar också har bränsleceller som betalas på detta sätt. Det skulle fungera alldeles utmärkt. Om de dessutom har ett lager som räcker några timmar så kan de även hantera variationer i elpriset.D djac skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Tja, kostnadskalkylerna ser inte helt lovande ut (Projecting the levelized cost of large scale hydrogen storage for stationary applications, Zainul Abdin, Kaveh Khalilpour, Kylie Catchpole, Energy Conversion and Management, Volume 270, 15 October 2022, 116241):P paralun skrev:
"For example, the LCHS [levelized cost of hydrogen storage] of above-ground compressed gaseous storage for a daily and 4-monthly storage cycle length is ∼$0.33 and ∼$25.20 per kg of H2, respectively. On the other hand, globally, most green hydrogen is produced by low-carbon electricity primarily based on intermittent solar and wind, and the average levelized cost of hydrogen production ranges from ∼$3.2 to ∼$7.7 per kg of H2. Thus, the storage costs are much higher than the generation cost for long-term storage. Storage in salt caverns exhibits the lowest LCHS at ∼$0.14/kg of H2 for daily storage, followed by above-ground compressed gaseous storage. On the other hand, ammonia has the highest LCHS ∼$3.51/kg of H2, followed by methanol ∼$2.25/kg of H2. These costs are expected to stay relatively high; our CapEx prediction suggests that by 2050 the LCHS of ammonia and methanol could decrease by 20–25%. Furthermore, storage efficiency for ammonia is the lowest at ∼42%, followed by methanol at ∼50%, while compressed gaseous shows the highest storage efficiency, at ∼92%. Overall the analysis shows that the cost of hydrogen storage would need to be significantly reduced for applications in long-term storage or if ammonia/methanol are used (due to, for example, compatibility with existing infrastructure)."
Man räknar i artikeln (som tyvärr inte är fritt tillgänglig) med ca 3000 ton H2 för 100000MWh, alltså 33 kWh/kg H2.
Med 10 SEK/USD ger det priser på mellan 10 öre (OK) till 7.6 SEK (orimligt) för komprimerad H2 (som är den mogna tekniken). För de andra så ser det sämre ut. "Ammoniak" ger en krona per kWh, och metanol 70 öre, man kan mao göra kärnkraft billigare än bara lagringen för de teknikerna.
Artikeln är ganska detaljerad och räknar och projicerar både CapEx och OpEx, jag kan inte göra den rättvisa här.
Som jag förstod det så förväntar man sig inte att det kan reagera tillräckligt snabbt vid konsumtionsbortfall, frekvensreglering har heller inget med långtidslagring att göra.
Tvärtom faktiskt. Batteritänket, dvs alla former av energilagring, särskilt de snabba som växlar sekundsnabbt mellan lagring och utmatning via digital teknik ersätter ju svängmassan och frekvensregleringen som idag i princip sker på mekanisk väg. Därför är energilagring, som kapar topparna både på effektbehovet och tillgången på el det viktigaste att fokusera på nu. Och det är med högsta sannolikhet så att vi måste satsa på en många olika lagringstekniker, precis som vi gör på själva tillverkningen av el.P paralun skrev:
Just nu räcker vattenkraften precis till för att reglera behovet,men vi får ju problem varje höst när dammarna är fyllda och det blåser rejält, då öppnar man dammluckorna och häller bort massor av potentiell el för att lagren är fulla.
Ett av våra största lager är Vänern. Där tvingas man dumpa en massa el i Vänersborg när det stormar på hösten för att befolkningen i Göteborg inte ska få saltvatten i kranen. Så vi har en hel del olika problem att lösa.
Men batterier är definitivt INTE förlegad teknik. Och det är ju inte lagring ELLER elbilar. Istället jobbar man nu bland annat med möjligheten att använda de batterier som inte längre duger i elbilar och använda dem som reglerkraft istället för att dumpa dem. Förhoppningsvis finns det en enkel adapter att koppla in i garaget den dag vi måste byta batterierna på vår nya elbil.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Och har du några siffror på hur ett sådant system skall se ut eller fungera?Anna_H skrev:
Det är ett generellt problem i energidebatten att den ofta förs med kvalitativa argument. Men när det kommer till energisystem så måste man kvantifiera. Det gör nämligen hela skillnaden.
Har du några siffror på varför ett batteri INTE skulle gå att använda till annat när det inte duger till en bil längre? Ca 2/3 av kapaciteten finns kvar. Om jag kan använda det för att ladda batteriet när elen är billig och ladda ur när den är dyr kommer jag att göra både min plånbok, elnätet och samhället en tjänst.
Här kan du läsa mer och räkna vidare på det:
https://www.vattenfall.se/fokus/eldrivna-transporter/atervinning-av-bilbatterier/
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Förlåt, jag var otydlig. Med system menar jag hela elnätet. Det är naturligtvis trivialt så att man kan använda batterier för att leverera el.
Frågan är om man kan lösa elförsörjnings- och leveransproblematiken vi står inför om vi går till ett "förnyelsebart" system mha batterier. Speciellt då återvunna elbilsbatterier av vilka det inte finns särskilt många idag, och inte kommer att finnas under ganska lång tid.
Vad gäller din idé att ladda bilbatterier med billig el och sedan ladda ur det med förtjänst när elen är dyr så måste man ta med slitaget på batteriet i beräkningen. Även de mest moderna kemier vi har i produktion idag tål inte särskilt många cykler. Så även där krävs ett ekonomiska argument. De jag har sett har inte övertygat (iaf vad gäller min egen elbil), så även där vore det intressant med siffror.
Det är alltså långtifrån säkert att du kommer att göra din plånbok en tjänst på det sättet. Inte elnätet heller faktiskt; det beror på en massa faktorer, och kräver framförallt ett elnät vi inte har idag. Om det hjälper samhället låter jag vara osagt.
P.S. Länken du gav var precis så fri från ens enkla beräkningar vad gäller storleksordningar osv. som resten av debatten tyvärr till stora delar är idag. Den går inte att ha som något vidare underlag, tyvärr.