Vem är det nu som idiotförklarar TS. Är det personen som frågar varför TS valde just dem där brädor eller du som påstår att TS inte kan ta till sig informationen ur tråden.😉.Q Qwerty987654 skrev:
Jag hoppas att du inte tar det här som personlig påhopp, jag försöker bara få dig att inse att man kan välja själv hur man tolkar andra.
Nej inget påhopp! Bra synpunkt. Jag var uppenbarligen otydlig! Jag menar att TS efterfrågade fakta men möttes av killgissningar. Inte att TS inte förstår killgissningarna. Bara att jag uppfattade det som att TS ville ha fakta men inte fick det. Jag kan absolut ha missförstått!J J Vos skrev:
Det finns inte något bättre svar än killgissningar att få utan tydligare frågeställning skulle jag tro. TS skriver att hen vill veta varför olika brädor i samma sortering har så pass stor skillnad i årsringar. Han fick båda info om snabbare tillväxt och om hur träindustrin fungerar. Båda är sant, men fram tills vi har lärt oss läsa tankarna hos för oss okända människor och institutioner kan ingen utomstående svara tillfredsställande?Q Qwerty987654 skrev:
Intressant att läsa om hur viktigt det är med ytbehandling av trä. Både på ändträ och resten av brädan. Sedan åker man en tur på landsbygden och ser en massa gamla lador utan någon som helst ytbehandling troligen utan droppnäsor också. Många är säkert närmare hundratalet år eller äldre.
Det är ju ändå bättre än alla som sitter här och killgissar.......Q Qwerty987654 skrev:
Det finns en stor svaghet i den högst teoretiska undersökningen, se sid 3:Hammarskallen skrev:
1.4 Avgränsningar
Experimentet avgränsas utifrån tid och resurser till att vara en korttidsstudie under
en dag och att endast omfatta bottenbrädor på fasadpaneler av gran med ändträvinklarna 0; 7.5; och 15 grader. Valda ytbehandlingar är linolja och Falu rödfärg.
En dags studie !!!
Här pratar vi om decennier av ändträets utsättning för väder och fukt, inte vad som händer på en dag. Studien som du hänvisar till är i princip helt värdelös, endast en teoretiskt hopkok av illa underbyggda iakttagelser under en dag! Det hade varit mer givande om man gjort empiriska studier av befintliga byggnader.
Även det här är ju löjeväckande, finns ju inte den minsta relevans till verkliga förhållanden:
"Efter avslutad bevattning torkades fasadpanelens samtliga ytor av med en trasa."
😂 😆🙃
Killgissar?
Du värderar alltså det här undermåliga experimentet på 24 timmar högre än erfarenheter från snickare och timmermän som har jobbat med det här en hel livstid ...
Se ovan, det här är ingenting värt namnet "forskningrapport", det krävs mer för att kallas forskning 🤔useless skrev:
Redigerat:
Var kom timmermän in i det hela? Är det ett yrke? Det finns åtskilliga snickare som dissar droppnäsan pga det är inte värt besväret. End of story.Mats-S skrev:
Men 1tums panel tall eller gran monterad stående som fasad verkar stå sig åtminstånde 100år oavsett om den är rödfärgad eller obehandlad och oavsett om droppnäsa,spets, snedkapning eller ej har använts vid montaget.J J Vos skrev:
Om någon sen stryker den gamla omålade eller rödfärgade fasaden med plastfärg verkar fasadens återstående livsid ofta vara mycket begränsad, jag gissar att det blir för tätt eftersom det rötar bakom plastfärgen speciellt om någon varit nogrann och strukit brädans ända med tät färg.
Om man väljer snabbvuxet skitvirke, stryker det med plastfärg på mer än en sida och monterar det utan luftspalt verkar rötan komma på mindre än en halv eller eller i vissa fall på under en kvarts mansålder.
TS exempel bräda med märg i är ju typexempel på virke som om det stryks med plastfärg och används som knutbräda,vindskiva eller liknande utsatt byggnadsdel kommer att åldras fort och utan behag.
Nej, eftersom du har en fasad med norrländskt kärnvirke, det går inte att jämföra med skräpet man köper på brädgården idag.F fribygg skrev:
Du missar att kapillär krafterna arbetar bäst på en rät vinkel, så du har totalt missat teorin bakom funktionen med droppnäsa.M Mikael Thalin skrev:
Vilken forskning, källa tack.M Mikael Thalin skrev:
Ja, det är en yrkestitel, och dom som jobbar som timmermän vet bra mycket mer än du i ämnet, men som vanligt dissas yrkeskunskap till förmån för tvivelaktiga akademiska teorier.
Hur stark kunskap anser du dig ha om den?M MetteKson skrev:OT, men diskussionen får mig att tänka på Danning -Kruger- effekten.
(Extra poäng för att ha stavat fel på Dunning-Kruger)