Q
Tänk vilken intressant utveckling den här tråden fick 😅
Jag sitter och småskrattar jag med då TS är helt öppen om sina kunskapsbrister (för mig brukar det tyda på att man har en stark självkänsla och troligen är mycket bra på något annat - akademiskt/högavlönat eller ej) och ställer helt relevanta frågor. Att TS då påpekat att han är akademiskt skolad tyder för mig på att han vill lära sig av fakta, inte killgissningar (då är detta möjligen fel ställe…), varpå killgissningarna och åsikterna om akademiker haglar. Två referenser har presenterats. Den ena från ett exjobb på högskoleingenjörsnivå där t.o.m. slutsatsen i sig själv pekar på hur osäkert resultatet är och hintar mot peer reviewad forskning, en annan referens var till en branschsida vilket inte heller känns som något att luta sig mot som akademiker (noll referenser till en populärvetenskaplig text). En tredje har hävt ur sig ett namn på ett institut i bästa influencerstil utan att styrka detta med några fler detaljer så den räknas inte.
Jag är inte TS. Men jag har gått så pass länge i skolan att många i denna tråden definitivt ser ner på mig 🤓✌️
Jag är dock rätt säker på att TS inte är ett dugg klokare sedan han började ställa sina frågor 😅

Kul att se hur högt i kurs akademin står 😂
 
  • Gilla
  • Haha
andreas_bygger och 15 till
  • Laddar…
D
Skulle vara intressant med en tråd där virkeskvalitet är ämnet.

Vad är bra kvalitet, hur väljer man rätt, vad ska man välja... osv
 
När jag ska köpa virke är tyvärr årsringar och märg och liknande det absolut sista jag tittar på. Detta eftersom mycket ser ut som bananer eller har defekter, skador eller dylikt, så det kanske bara är 1 av 10 brädor jag plockar fram som ser bra ut i värsta fall. Så hade jag då börjat sortera bort glesa årsringar och märg hade jag kommit hem tomhänt.

I mina två senaste projekt har det slutat med att jag fått köpa större dimensioner på virke och klyva upp själv för att högen med den dimensionen jag vill ha är katastrof och jag tröttnar på att stå och sortera.

Handlar på Byggmax eller Hornbach, sällan Beijer men det händer, tycker det är liten skillnad på virke, känns mer som att det är tur/otur med leveranserna från gång till gång.
 
  • Gilla
Chonguis och 1 till
  • Laddar…
Tomture61
Mats-S Mats-S skrev:
Ändträt ska ALLTID målas vid ommålning av fasaden. Även många nya hus med stående fasadpanel saknar behandling av ändträt, ska fixas ASAP om man vill slippa framtida problem.
Ska man vara riktigt petig så ska stående fasadpanel dessutom vara snedsågat i änden ("droppnäsa") för att undvika att vattnet sätter sig i underkant på panelen.
Det har genomförts ett test på just detta , ändträ .
Det testades vid olika vinklar och raksågat .
Man mätta fukthalten i ändträet , vad som sugit upp mest fukt efter att panelvirket utsatts för "nederbörd"
Man kom fram till att raksågat funkade bäst .

Ang färg så ska ändträ skyddas med grundolja och enbart grundfärg .
Kan för mitt liv inte komma ihåg var jag hittade detta test
 
Tomture61 Tomture61 skrev:
Det har genomförts ett test på just detta , ändträ .
Det testades vid olika vinklar och raksågat .
Man mätta fukthalten i ändträet , vad som sugit upp mest fukt efter att panelvirket utsatts för "nederbörd"
Man kom fram till att raksågat funkade bäst .

Ang färg så ska ändträ skyddas med grundolja och enbart grundfärg .
Kan för mitt liv inte komma ihåg var jag hittade detta test
Det finns ju en forskningsrapport länkad tidigare i tråden:

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1435055&dswid=-2341

Den korta versionen är att det inte spelar någon roll:

"Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä."
 
  • Gilla
13th Marine och 1 till
  • Laddar…
useless useless skrev:
Det finns ju en forskningsrapport länkad tidigare i tråden:

[länk]

Den korta versionen är att det inte spelar någon roll:

"Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä."
Ehm.... Hur testades det?
"För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä."
Sänker man ner träbiten i en hängrännor full av vatten så kommer såklart hela biten bli fuktig.

Verkligheten ser dock inte så ut.
 
A Alexn72 skrev:
Ehm.... Hur testades det?
"För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä."
Sänker man ner träbiten i en hängrännor full av vatten så kommer såklart hela biten bli fuktig.

Verkligheten ser dock inte så ut.

Du har alltså inte läst rapporten du sågar?


Bevattningstest på röd fasadpanel med en sprinkler, träskiva i förgrunden, cykel i bakgrunden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Dowser4711 och 3 till
  • Laddar…
Tomture61
A Alexn72 skrev:
Ehm.... Hur testades det?
"För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä."
Sänker man ner träbiten i en hängrännor full av vatten så kommer såklart hela biten bli fuktig.

Verkligheten ser dock inte så ut.
Läste en artikel ang en forskare som studerade ytbehandling av trä .
Fanns en kommentar att färg håller ca 15-20 år , nu för tiden .
Går inte att vänta så länge för att utröna vem som var bäst .
Därav speedas testerna upp . mer UV och väta .
 
Tomture61
useless useless skrev:
Det finns ju en forskningsrapport länkad tidigare i tråden:

[länk]

Den korta versionen är att det inte spelar någon roll:

"Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä."
Tack , vill man ha droppnäsa så kör .
Viktigaste var dock ytbehandlingen .
Det var det avgörande .
 
D din granne skrev:
Skulle vara intressant med en tråd där virkeskvalitet är ämnet.

Vad är bra kvalitet, hur väljer man rätt, vad ska man välja... osv
Ja och tänk om man kunde bjuda in en timmerman/snickare som var aktiv för 200 år sedan. Utan tvivel slog han de flesta på fingrarna utan Google i bakfickan.

För visst är det så att för oss som har förmånen att renovera just 200 åriga hus så blir man ödmjuk för hur omsorgsfullt man har valt virket till de olika delarna. Funktion och utsatthet har varit helt styrande för vilket träd man fällde och hur det sedan postades.
 
  • Gilla
  • Älska
andreas_bygger och 4 till
  • Laddar…
TorpAnders TorpAnders skrev:
Ja och tänk om man kunde bjuda in en timmerman/snickare som var aktiv för 200 år sedan. Utan tvivel slog han de flesta på fingrarna utan Google i bakfickan.

För visst är det så att för oss som har förmånen att renovera just 200 åriga hus så blir man ödmjuk för hur omsorgsfullt man har valt virket till de olika delarna. Funktion och utsatthet har varit helt styrande för vilket träd man fällde och hur det sedan postades.
Kallas snarare survivorship bias, endast välbyggda hus har klarat sig resterande har förfallit och rivits.

Många äldre hus jag har sett har haft en riktig skitkonstruktion, låter, svajar, feldimensionerat m.m.
 
  • Gilla
andreas_bygger och 5 till
  • Laddar…
A Alexn72 skrev:
Ehm.... Hur testades det?
"För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä."
Sänker man ner träbiten i en hängrännor full av vatten så kommer såklart hela biten bli fuktig.

Verkligheten ser dock inte så ut.
Hur är det med läsförståelsen?
 
  • Gilla
Chonguis
  • Laddar…
C
K kurlakarl skrev:
Varför är det så olika?
Även när man river i gamla hus byggda med mer hantverksmässigt sågat virke så är det ofta extrema variationer i virkeskvaliteten. Det är behov/efterfrågan som i slutänden styr, så även om man ägnar mer eller mindre omsorg åt att använda rätt timmer till rätt produkt så blir det ändå rätt mycket fintimmer som blir fulplank.
 
C cpalm skrev:
Även när man river i gamla hus byggda med mer hantverksmässigt sågat virke så är det ofta extrema variationer i virkeskvaliteten. Det är behov/efterfrågan som i slutänden styr, så även om man ägnar mer eller mindre omsorg åt att använda rätt timmer till rätt produkt så blir det ändå rätt mycket fintimmer som blir fulplank.
Tänker att förr drog man fram timmer med häst och släde och valde ut träden som skulle fällas, jmf med idag då man kalhugger stora arealer. Med dagens metoder borde det alltså bli betydligt större skillnader i träet.

Det ser även annorlunda ut på sågverken idag där man optimerat för att man skall få ut så mycket plank som möjligt och så snabbt som möjligt. Exempelvis stjärnsågning används normalt inte.
Du kan inte heller köpa kilsågat plank på de större byggkedjorna, utan alt skall var enligt std. mått.
 
Q
useless useless skrev:
Det finns ju en forskningsrapport länkad tidigare i tråden:

[länk]

Den korta versionen är att det inte spelar någon roll:

"Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä."
En exjobbsrapport för en kandidatexamen är totalt 10 veckors arbete…. Det är tveksamt att klassa som forskning (och är inte granskat på den nivå en riktig forskningsartikel brukar vara) och likt författarna själva gör i meningen du citerar hade även jag varit försiktig med att dra alltför stora slutsatser baserat på detta… (de friskriver ju sig med ”utifrån använd bevattningsmodell”, dvs de menar att detta ej är ett allmängiltigt resultat).
 
  • Gilla
Joak och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.