Tack!H heimlaga skrev:
Jag tog lite hjälp av kollegor och vänner på de allra tyngsta bitarna men mycket gjorde jag själv efter instruktion från de hantverkare som nu gör finliret.
Man måste bara ge det tid så fixar man det mesta och behöver man blåsa ut litefrustration så har jag märkt att hiva hammaren i något hållbart är rätt effektivt
Ja....ingen är ofelbarremdrivet skrev:
@heimlaga ta inte detta fel nu, men har inte du vid ett par tillfällen själv använt liknande uttryck, så som vad som är olagligt
Det gjorde jag då vi duskuterade skydd på maskiner.......men då handlade mitt inlägg om hur långt man kan töja paragraferna utan att förlora försäkringsskyddet.
Jag tror att folk överlag är rädda för att misslyckas,,, och vissa moment man gjort kanske man skulle ha lejt bort,,, men då hade man inte lärt sig och fått en större förståelse.... Men det handlar nog mera om intresse,,, jag byter hellre ABS enhet på bilen än bakar bullar för dom köper jag färdiga
Jag vet flera personer som bör hålla sig ifrån att göra vissa saker själv. Vissa har faktiskt tummen mitt i handen. Eller är inte intresserade. Eller har inte kunskap. Och för många är det nog bäst att anlita folk och istället göra det som man själv är duktig på.
Jag har en svåger som anlitar folk till allt. Han är entreprenör inom fastighetsbranchen och är kunnig inom det mesta när det gäller fastigheter. Ändå gör han inga renoveringar på sitt eget hus själv. Varför skulle han det? Han gör det han är bäst på, istället för att lägga ner tid på att måla fasaden eller dra rör. Han har även byggt egna hus, utan att göra ett jota själv - förutom att se till att andra gör ett bra jobb. När han är hemma vill han ta det lugnt och njuta av livet, inte hålla på att renovera.
Varför skall en mjukvaruingenjör på Spotify lägga tid på att gräva brunnar och gipsa väggar om det blir mer effektivt att den personen utvecklar nya mjukvarufunktioner, och istället anlitar rörmokare och elektriker vid behov? Dessutom får hen tid att umgås med sin familj och vänner och slippa bli utbränd.
Genom specialisering utnyttjas förmågorna på bästa sätt.
När sedan folk inte har kunskap av olika skäl, så kan det också kännas oöverstigligt att fixa något som i princip är ganska enkelt. Inte så konstigt egentligen.
Min CD-spelare sluta för ett tag sedan att läsa skivorna. De flesta skulle säkert anse det vara över deras huvuden att fixa detta själv, och lämna in spelarn för reparation (eller köpa en ny, eller börja streama istället ). Det var inte så svårt att fixa, om man visste hur. Men varför skulle folk som varken har intresse eller kunskap vilja lägga ner väldigt mycket tid och försöka göra detta själv?
Att t.ex. svetsa kan kännas helt främmande, inte så konstigt om man är försiktig och orolig. Att inte veta hur man skall komma åt en oländig tomt är inte så konstigt, om man knappt sett en traktor innan.
Jag har en svåger som anlitar folk till allt. Han är entreprenör inom fastighetsbranchen och är kunnig inom det mesta när det gäller fastigheter. Ändå gör han inga renoveringar på sitt eget hus själv. Varför skulle han det? Han gör det han är bäst på, istället för att lägga ner tid på att måla fasaden eller dra rör. Han har även byggt egna hus, utan att göra ett jota själv - förutom att se till att andra gör ett bra jobb. När han är hemma vill han ta det lugnt och njuta av livet, inte hålla på att renovera.
Varför skall en mjukvaruingenjör på Spotify lägga tid på att gräva brunnar och gipsa väggar om det blir mer effektivt att den personen utvecklar nya mjukvarufunktioner, och istället anlitar rörmokare och elektriker vid behov? Dessutom får hen tid att umgås med sin familj och vänner och slippa bli utbränd.
Genom specialisering utnyttjas förmågorna på bästa sätt.
När sedan folk inte har kunskap av olika skäl, så kan det också kännas oöverstigligt att fixa något som i princip är ganska enkelt. Inte så konstigt egentligen.
Min CD-spelare sluta för ett tag sedan att läsa skivorna. De flesta skulle säkert anse det vara över deras huvuden att fixa detta själv, och lämna in spelarn för reparation (eller köpa en ny, eller börja streama istället
). Det var inte så svårt att fixa, om man visste hur. Men varför skulle folk som varken har intresse eller kunskap vilja lägga ner väldigt mycket tid och försöka göra detta själv?Att t.ex. svetsa kan kännas helt främmande, inte så konstigt om man är försiktig och orolig. Att inte veta hur man skall komma åt en oländig tomt är inte så konstigt, om man knappt sett en traktor innan.
Precis. Jag bakar varje vecka, men lämnar in bilen på verkstad. Hade jag även kunna byta ABS-enhet själv? Högst troligt, men det är faktiskt roligare, och godare, att baka själv!P pekk@13 skrev:
Jag tror dessvärre att problemet ligger betydligt djupare än så, nämligen något som kan beskrivas med orden utbredd lättja. Tänk efter ett tag, när hörde någon här ordet lättja nämas i något offentligt samtal sist? Ordet har blivit så pass tabu att det inte ens nämns längre. Och det har spritt sig i alla nivåer.
Det finns inom filosofin ett begrepp som heter "Occams rakkniv" som innebär att den enklaste förklaringen ofta är den mest rimliga. Tillämpa detta på fölajnde:
1) Det som nämns i den här tråden
2) Myndigheters agerande
3) Beslutsfattares agerande
4) Rekryteringsförfarande (eller rättare sagt bristen på detta genom att överlåta åt rekryteringsföretag som inte har en aning vad de sysslar med alternativt publicera stereotypa tjänstebeskrivningar)
Listan kan göra hur lång som helst, men för mig är det uppenbart att lättja är en signifikant gemensam nämnare.
Det finns inom filosofin ett begrepp som heter "Occams rakkniv" som innebär att den enklaste förklaringen ofta är den mest rimliga. Tillämpa detta på fölajnde:
1) Det som nämns i den här tråden
2) Myndigheters agerande
3) Beslutsfattares agerande
4) Rekryteringsförfarande (eller rättare sagt bristen på detta genom att överlåta åt rekryteringsföretag som inte har en aning vad de sysslar med alternativt publicera stereotypa tjänstebeskrivningar)
Listan kan göra hur lång som helst, men för mig är det uppenbart att lättja är en signifikant gemensam nämnare.
Har varit medlem här ett tag och läst på forumet men inte gjort något inlägg ännu.
Håller helt med trådskaparen, allting är ju helt omöjligt,jobbigt eller på gränsen olagligt numera. Känns i bland som en genetations fråga, i bland som att det är latmasken som är inblandad eller någon hobby jurist.
Själv har jag fått lösa det mesta själv, någon gång för att ekonomin inte räckt till, men för det mesta för att det finns en tillfredsställelse i att klara det själv.
Nu får jag väl på pälsen men det är inte första gången.
Håller helt med trådskaparen, allting är ju helt omöjligt,jobbigt eller på gränsen olagligt numera. Känns i bland som en genetations fråga, i bland som att det är latmasken som är inblandad eller någon hobby jurist.
Själv har jag fått lösa det mesta själv, någon gång för att ekonomin inte räckt till, men för det mesta för att det finns en tillfredsställelse i att klara det själv.
Nu får jag väl på pälsen men det är inte första gången.
När jag hör ordet lättja så tänkte jag på lathet.
Så sökte på ordet och se vad det stod på Wikipedia
”Inom kristendomens moraltradition är lättja (Latin: Acedia) en av de sju dödssynderna. Lättja förklaras ofta som lathet, likgiltighet eller passivitet. Motsatsen till lättja är flit.
Ordet Acedia är latin och kommer från grekiskans Akedia som betyder "frånvaro av att bry sig".
I mitt senaste lite ”större” projekt önskade jag att jag hade en lathet, likgiltighet och passivitet innan jag ens tänkte tanken...för vetti f** om det räknades som flit. Renoverade däcket och handpålade ny slityta utanpå stenkistorna vid sjöboden. Dårskap kändes det som just då när man stod där med släggan i näven. Nu känner man sig tillfreds och stolt att man slutfört detta!
Men jag är en person som inte bara kan ignorera och låta saker förfalla.
Är stoltheten att kunna och att göra saker själva på väg att försvinna?
Så sökte på ordet och se vad det stod på Wikipedia
”Inom kristendomens moraltradition är lättja (Latin: Acedia) en av de sju dödssynderna. Lättja förklaras ofta som lathet, likgiltighet eller passivitet. Motsatsen till lättja är flit.
Ordet Acedia är latin och kommer från grekiskans Akedia som betyder "frånvaro av att bry sig".
I mitt senaste lite ”större” projekt önskade jag att jag hade en lathet, likgiltighet och passivitet innan jag ens tänkte tanken...för vetti f** om det räknades som flit. Renoverade däcket och handpålade ny slityta utanpå stenkistorna vid sjöboden. Dårskap kändes det som just då när man stod där med släggan i näven. Nu känner man sig tillfreds och stolt att man slutfört detta!
Men jag är en person som inte bara kan ignorera och låta saker förfalla.
Är stoltheten att kunna och att göra saker själva på väg att försvinna?
Redigerat:
Kul inlägg! Jag har många gånger blivit nerskjuten av nära och kära som haft liknande inställning till projekt/byggen/affärsidéer. Till slut slutande jag stöta och blöta mina idéer med människor som inte ger någon positiv energi tillbaka. Detsamma gäller forum, hua! Och vad hände då? Ja allt i princip. Har lärt mig att lita på min intuition istället.H heimlaga skrev:
Det har också gett mig insikten att inte göra likadant själv. Så jag försöker (lyckas inte alltid) lyssna på samma nära och kära när de kommer med tankar/idéer och ge tips och positiv input om jag har kunskapen, eller avråda - men utan att mästrande berätta hur det minsann ska göras.
Många gånger handlar det om osäkerhet har jag märkt, när man alltid vet bäst - förstår förutsättningarna bättre än den som söker hjälpen. Och utnämnt sig själv till domare av det möjliga och omöjliga.
Swebreeze skrev:
Bra inlägg! Håller med där. Det gäller att förstå att människor är olika, har olika kunskaper, olika intressen och olika prioriteringar. Man ska göra det man själv är bra på och låta andra sköta det som de är bra på.Microkatten skrev:
Jag vet flera personer som bör hålla sig ifrån att göra vissa saker själv. Vissa har faktiskt tummen mitt i handen. Eller är inte intresserade. Eller har inte kunskap. Och för många är det nog bäst att anlita folk och istället göra det som man själv är duktig på.
Jag har en svåger som anlitar folk till allt. Han är entreprenör inom fastighetsbranchen och är kunnig inom det mesta när det gäller fastigheter. Ändå gör han inga renoveringar på sitt eget hus själv. Varför skulle han det? Han gör det han är bäst på, istället för att lägga ner tid på att måla fasaden eller dra rör. Han har även byggt egna hus, utan att göra ett jota själv - förutom att se till att andra gör ett bra jobb. När han är hemma vill han ta det lugnt och njuta av livet, inte hålla på att renovera.
Varför skall en mjukvaruingenjör på Spotify lägga tid på att gräva brunnar och gipsa väggar om det blir mer effektivt att den personen utvecklar nya mjukvarufunktioner, och istället anlitar rörmokare och elektriker vid behov? Dessutom får hen tid att umgås med sin familj och vänner och slippa bli utbränd.
Genom specialisering utnyttjas förmågorna på bästa sätt.
När sedan folk inte har kunskap av olika skäl, så kan det också kännas oöverstigligt att fixa något som i princip är ganska enkelt. Inte så konstigt egentligen.
Min CD-spelare sluta för ett tag sedan att läsa skivorna. De flesta skulle säkert anse det vara över deras huvuden att fixa detta själv, och lämna in spelarn för reparation (eller köpa en ny, eller börja streama istället
Att t.ex. svetsa kan kännas helt främmande, inte så konstigt om man är försiktig och orolig. Att inte veta hur man skall komma åt en oländig tomt är inte så konstigt, om man knappt sett en traktor innan.
Precis. Jag bakar varje vecka, men lämnar in bilen på verkstad. Hade jag även kunna byta ABS-enhet själv? Högst troligt, men det är faktiskt roligare, och godare, att baka själv!
Om man själv är bra på något och tycker att det är självklart att man gör sånt själv men inte har någon förståelse för att andra inte tycker och gör likadant, så är det nog tyvärr ett tecken på att man har bristande kunskap om andra människors beteenden och förmågor.
Vissa ser något "omöjligt" som en utmaning och blir sporrade av det. Ibland går det bra, ibland misslyckas man. Men det ingår i lärandet och leder till utveckling.
Sedan är många människor bekväma av sig (ett snällare sätt att uttrycka lathet
) men det kan finnas flera anledningar till det också. Det har många gånger med tid att göra. Man prioriterar helt enkelt sin tid till annat än att snickra. Och faktum är att många också har fått det så pass bra ställt att de har råd att göra det. Men även det varierar förstås.