Vägg- och golvkonstruktion i garage med ändrad funktion?
Hej,
vårt hus börjar efter tio år bli "färdigt" (förutom trädgården, men vem bryr sig om den?
) och jag börjar snegla mot det fristående garaget som är smalt och långt. Min bil går in men inte mycket mer. Garaget får inte göras bredare och det är inte heller praktiskt möjligt. Så vad f-n gör med ett garage som man inte kan ha bilen i på ett bra sätt? Framför garaget får man med lätthet plats med två bilar i bredd och det går även att ha tre men då blir det lite trångt. Två är spatiöst!
Garaget är som sagt fristående och har en oisolerad del med asfalt för bilen och en lite högre del (gjuten oisolerad betongplatta (100 mm) med tunn armering) som är (dåligt) isolerad. Ett garage och en liten verkstad/bod helt enkelt. Garagedörren är en tunn tingest i plåt som knappast hindrar några tjuvar och resten är det inte mycket med heller. Dörrar och fönster till byggnaden är det inte mycket med och "har gjort sitt" kan man säga. Garaget är klädd i fjällpanel som bågnar betänkligt på sina ställen och fasaden är lappad och lagad lite här och där. Taket är beklädd i någon slags asfaltspapp av något slag. Det är torrt.
Vi bor på en slags kulle med mycket lite fukt.
Garaget verkar stå på sand.
Jag tänkte börja använda garaget till kontor/gym. Jag har läst en hel del på forumet kring fukt och uppvärmning av ett dylikt garage. Många verkar chansa att gräva ur och isolera och använda golvvärme. Men, eftersom man är tvungen att behålla betongkant/syll så finns det fortfarande ingen kapillärbrytande skikt därunder vilket innebär att alla, mer eller mindre, _täta_ konstruktioner ovanpå en sådan konstruktion potentiellt kan innebära ett problem. Tycker jag. Jag kan ana logiken kring fuktvandringen.
Kort sagt, det är inte mycket med garaget. Panelen är ganska dålig, asfalten i garagedelen är ok men börjar brytas sönder, garageporten är det inte mycket med heller. Verkstadsdelen är inte heller värt några pengar. Elen är knasig och felaktigt utförd under årens lopp (inte av mig). Det enda som är bra är väl att det är torrt.
Jag har alltid tyckt det vara bäst att göra saker ordentligt. Och inte halvdant. Det brukar bli lite dyrare när det gäller hus men för det mesta (inte alltid) har det känts bra och sannolikt (inte alltid!) blivit bättre än om jag hade snålat.
Men här lutar jag åt att snåla. Dessutom tänkte jag göra jobbet självt denna gång. Lite på halvfart sådär. Det är ju trots allt en helt annan byggnad där familjen aldrig är typ!
Är det en bra idé att:
vårt hus börjar efter tio år bli "färdigt" (förutom trädgården, men vem bryr sig om den?
) och jag börjar snegla mot det fristående garaget som är smalt och långt. Min bil går in men inte mycket mer. Garaget får inte göras bredare och det är inte heller praktiskt möjligt. Så vad f-n gör med ett garage som man inte kan ha bilen i på ett bra sätt? Framför garaget får man med lätthet plats med två bilar i bredd och det går även att ha tre men då blir det lite trångt. Två är spatiöst!Garaget är som sagt fristående och har en oisolerad del med asfalt för bilen och en lite högre del (gjuten oisolerad betongplatta (100 mm) med tunn armering) som är (dåligt) isolerad. Ett garage och en liten verkstad/bod helt enkelt. Garagedörren är en tunn tingest i plåt som knappast hindrar några tjuvar och resten är det inte mycket med heller. Dörrar och fönster till byggnaden är det inte mycket med och "har gjort sitt" kan man säga. Garaget är klädd i fjällpanel som bågnar betänkligt på sina ställen och fasaden är lappad och lagad lite här och där. Taket är beklädd i någon slags asfaltspapp av något slag. Det är torrt.
Vi bor på en slags kulle med mycket lite fukt.
Garaget verkar stå på sand.
Jag tänkte börja använda garaget till kontor/gym. Jag har läst en hel del på forumet kring fukt och uppvärmning av ett dylikt garage. Många verkar chansa att gräva ur och isolera och använda golvvärme. Men, eftersom man är tvungen att behålla betongkant/syll så finns det fortfarande ingen kapillärbrytande skikt därunder vilket innebär att alla, mer eller mindre, _täta_ konstruktioner ovanpå en sådan konstruktion potentiellt kan innebära ett problem. Tycker jag. Jag kan ana logiken kring fuktvandringen.
Kort sagt, det är inte mycket med garaget. Panelen är ganska dålig, asfalten i garagedelen är ok men börjar brytas sönder, garageporten är det inte mycket med heller. Verkstadsdelen är inte heller värt några pengar. Elen är knasig och felaktigt utförd under årens lopp (inte av mig). Det enda som är bra är väl att det är torrt.
Jag har alltid tyckt det vara bäst att göra saker ordentligt. Och inte halvdant. Det brukar bli lite dyrare när det gäller hus men för det mesta (inte alltid) har det känts bra och sannolikt (inte alltid!) blivit bättre än om jag hade snålat.
Men här lutar jag åt att snåla. Dessutom tänkte jag göra jobbet självt denna gång. Lite på halvfart sådär. Det är ju trots allt en helt annan byggnad där familjen aldrig är typ!
Är det en bra idé att:
- gräva upp asfalten i garagedelen, lägga grus + cellplast + golvvärme. Eftersom det inte ligger betong här torde det gå väldigt lätt att gräva ut. en spade är väl allt som behövs egentligen.
- behålla betongplattan i verkstadsdelen och låta det vara diffusionsöppet (flytspackel+elslingor på låg effekt+klinker+tofflor). Jag tänker mig att det mesta av fukten går upp i luften istället för upp i väggen?
- luft-luft-värmepump för den huvudsakliga uppvärmningen och dessutom får väl denna lite snurr på eventuell fukt? Jag har inga större problem med att den får stå och snurra lite även om jag inte är där. 15 grader? Och så lite sprätt när man väl skall dit?
- ersätta garagedörr med vägg alt. sätta in en ny isolerad garagedörr om inte bygglovet går igenom
- behålla bef tak
Du måste få under syllisolering/fuktspärr under syllen. Sedan är det vägg på normalt sätt.
Glöm golvvärme. Det är en synnerligen dålig idé. Alltid.
Har man ett äldre hus så är det tofflor som gäller. Funkar utmärkt. Hur många går i strumplästen på jobbet hela dagarna?
Om du gräver ut och får in 10 cm isolering i golvet så räcker det utmärkt tillsammans med en LLVP som frustar varmluft ner på golvet. Då går det fint utan tofflor om man inte är frusen om fötterna när man sitter still en längre tid.
Glöm golvvärme. Det är en synnerligen dålig idé. Alltid.
Har man ett äldre hus så är det tofflor som gäller. Funkar utmärkt. Hur många går i strumplästen på jobbet hela dagarna?
Om du gräver ut och får in 10 cm isolering i golvet så räcker det utmärkt tillsammans med en LLVP som frustar varmluft ner på golvet. Då går det fint utan tofflor om man inte är frusen om fötterna när man sitter still en längre tid.
Om man nu leker med tanken att jag gräver ur. Verkar vara hård betong så jag måste nog hyra något större för att rå på den där plattan. Hur ser golvkonstruktionen ut efter?
Säg att jag gräver ut 30 cm från färdigt golv idag? Räcker det? Det blir ganska mycket betong och asfalt och jord och sand och grus och vad man nu hittar.
Då blir det 10-20 (?) cm isolering (cellplast?) plus armeringsmatta (?) + betong (grov? lätt?) + flytspackel (?) + primer (?) + något slags golv typ enkelt flytande spontat trägolv?
Att lägga plastmatta/linoleum är väl att be om problem misstänker jag?
Eller hur skall golvkonstruktionen se ut. Gärna tips på produkter.
Säg att jag gräver ut 30 cm från färdigt golv idag? Räcker det? Det blir ganska mycket betong och asfalt och jord och sand och grus och vad man nu hittar.
Då blir det 10-20 (?) cm isolering (cellplast?) plus armeringsmatta (?) + betong (grov? lätt?) + flytspackel (?) + primer (?) + något slags golv typ enkelt flytande spontat trägolv?
Att lägga plastmatta/linoleum är väl att be om problem misstänker jag?
Eller hur skall golvkonstruktionen se ut. Gärna tips på produkter.
Svarar själv. Vi har tagit beslutet att bila ur hela plattan. Det verkar vara två stycken gjutningar. En som är 7 cm på 1/3 av golvet och en lite tjockare kanske 9-10 cm på resterande 2/3:arna av golvet.
Lite surt att bila men vi har så lågt i tak på ena kortsidan så det är nog värt det.
Så det blir alltså sett uppifrån
Klinker
Fix
Primer
Flytspackel
Grovbetong + armeringsnät
Cellplast
Grus/Sand
Lägger man något under isoleringen? Någon slags plast? Duk?
Gjuter man dikt an mot syllen eller lägger man någon slags produkt mellan syll och betong/flytspackel. Som man sedan tar bort? Plast? Jag har sett att det finns någon slags skumgummi när man jobbar med flytspacklet. Men hur gör man med betongen som man gjuter golvet av.
Vilket är minsta gjutdjup för grovbetong?
Lite surt att bila men vi har så lågt i tak på ena kortsidan så det är nog värt det.
Så det blir alltså sett uppifrån
Klinker
Fix
Primer
Flytspackel
Grovbetong + armeringsnät
Cellplast
Grus/Sand
Lägger man något under isoleringen? Någon slags plast? Duk?
Gjuter man dikt an mot syllen eller lägger man någon slags produkt mellan syll och betong/flytspackel. Som man sedan tar bort? Plast? Jag har sett att det finns någon slags skumgummi när man jobbar med flytspacklet. Men hur gör man med betongen som man gjuter golvet av.
Vilket är minsta gjutdjup för grovbetong?
Något kom imellan. (15 kvm bod och avverkning av 18 stora tallar).
Vilken typ av bilningmaskin behöver jag för att bila bort betongen. Eller är det bara att leja bort? I ena delen av garaget så ligger det asfalt (grus+asfalt) och det antar jag är väldigt enkelt att bila bort.
Är det:
Klinker
Fix
Primer
Flytspackel
Grovbetong + armeringsnät
Cellplast
Grus/Sand
Som är teorin?
Är denna produkt korrekt att använda då jag har liggande fjällpanel direkt på vertikala reglar.
https://www.bauhaus.se/media/pdf/ProduktUtv.pdf
Så väggen blir utifrån och inåt:
Fjällpanel, liggande
Luftspalt (20-30 mm) (utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna)
Byggskiva enl ovan (9mm) mellan vertikala reglar, liggande an mot läkten (som bildar luftspalten)
Isolering (Stenull)
Diffusionstätt skikt (plast)
(INNERVÄGGSKONSTRUKTION)
Vilken typ av bilningmaskin behöver jag för att bila bort betongen. Eller är det bara att leja bort? I ena delen av garaget så ligger det asfalt (grus+asfalt) och det antar jag är väldigt enkelt att bila bort.
Är det:
Klinker
Fix
Primer
Flytspackel
Grovbetong + armeringsnät
Cellplast
Grus/Sand
Som är teorin?
Är denna produkt korrekt att använda då jag har liggande fjällpanel direkt på vertikala reglar.
https://www.bauhaus.se/media/pdf/ProduktUtv.pdf
Så väggen blir utifrån och inåt:
Fjällpanel, liggande
Luftspalt (20-30 mm) (utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna)
Byggskiva enl ovan (9mm) mellan vertikala reglar, liggande an mot läkten (som bildar luftspalten)
Isolering (Stenull)
Diffusionstätt skikt (plast)
(INNERVÄGGSKONSTRUKTION)
Bilningshammare finns för 230 V
Varför flytspackel i din konstruktion av golv ?
Vad menas med detta (utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna) ?
En yttervägg bör byggas enligt detta
Liggande fjällpanel
Stående reglar , 28 x 70 (glespanel)
Utegips (eller vindduk)
Isolering
Om byggnaden kommer att värmas (hela den kalla årstiden) till ca +20 gr och förses med ventilation så funkar det med diffplast i ytterväggar .
Om byggnaden kallställs ibland så bör diffplast undvikas .
Varför flytspackel i din konstruktion av golv ?
Vad menas med detta (utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna) ?
En yttervägg bör byggas enligt detta
Liggande fjällpanel
Stående reglar , 28 x 70 (glespanel)
Utegips (eller vindduk)
Isolering
Om byggnaden kommer att värmas (hela den kalla årstiden) till ca +20 gr och förses med ventilation så funkar det med diffplast i ytterväggar .
Om byggnaden kallställs ibland så bör diffplast undvikas .
Tack för svar. Jag tror det är viktigt att poängtera att jag inte tänker byta ut bef liggande fjällpanel. Den skall sitta kvar. Jag vet att man bör ha en spikläkt och utegips men jag orkar bara inte byta ut all ytterpanel. Så jag tänker jobba innefrån. Det är bara ett (helt fristående) garage så det är inte så mycket värde med det.
Vad gäller min kommentar om "utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna" så är det ju ganska duktigt dålig svenska.
Jag bara menar att när jag gör en luftspalt mellan bef fjällpanelen och utegipset så använder jag mig av någon slags läkt som jag fäster i de vertikala reglarna. Och då får jag ju ett luftflöde som kan röra mellan varje vertikalregel i detta utrymme. Men, där fjällpanelen är spikad så finns ju ingen luftspalt. Det finns inget sätt för luften att röra sig i "sidled". Luften kan enbart röra sig i vertikalled mellan varje vertikal regel. Det var det jag menade.
Flytspackel kan strykas således? Det liggande betonggolvet är ju jäkla ojämnt. Men det skall jag ju ta bort och ersätta med nytt. Jag bara misstänkte att jag som amatör (klåpare) inte klarar av att få det så jämnt som "proffsen". Men så kanske inte riktigt är fallet. Och då slipper jag ju det vilket jag är glad över eftersom jag har sett att det är en ganska dyr produkt.
Jag tror jag alltid kommer att vilja ha uppvärmning här så det blir en ångspärr.
Vad gäller min kommentar om "utan där ytterpanelen ligger dikt an mot vertikala reglerna" så är det ju ganska duktigt dålig svenska.
Jag bara menar att när jag gör en luftspalt mellan bef fjällpanelen och utegipset så använder jag mig av någon slags läkt som jag fäster i de vertikala reglarna. Och då får jag ju ett luftflöde som kan röra mellan varje vertikalregel i detta utrymme. Men, där fjällpanelen är spikad så finns ju ingen luftspalt. Det finns inget sätt för luften att röra sig i "sidled". Luften kan enbart röra sig i vertikalled mellan varje vertikal regel. Det var det jag menade.
Flytspackel kan strykas således? Det liggande betonggolvet är ju jäkla ojämnt. Men det skall jag ju ta bort och ersätta med nytt. Jag bara misstänkte att jag som amatör (klåpare) inte klarar av att få det så jämnt som "proffsen". Men så kanske inte riktigt är fallet. Och då slipper jag ju det vilket jag är glad över eftersom jag har sett att det är en ganska dyr produkt.
Jag tror jag alltid kommer att vilja ha uppvärmning här så det blir en ångspärr.
Tror nog att dina förslag kommer att fungera.
När du skriver syllen, så antar jag att det är träregel som väggen står på, men vad står syllen på?
Är det en murad eller gjuten betongkant?
Det som är viktigt är att det inte ligger ngn betong direkt mot träsyllen. Dvs om golvet kommer högre än syllen så får du ha ngt emellan. T ex en tunn skiva frigolit. Om/när syllen blir fuktad, antingen underifrån av uppstigande markfukt eller inträngande regn (mha blåst) så behöver den kunna torka ut åt så många håll som möjligt.
När du ska lägga klinkers så underlättar det om golvet är jämnt och plant. Ju större klinkers och ju tunnare fogar desto större krav på golvets jämnhet/planhet. Med lite "rustikare" klinker, små klinker, och goda fogbredder så går det att hantera ojämnheter i golvet mkt bättre. Bara att fylla ut med lite mer fix.
Som alt till klinker finns t ex Bergoplattor och luft/fuktgenomsläpplig heltäckningsmatta.
När du skriver syllen, så antar jag att det är träregel som väggen står på, men vad står syllen på?
Är det en murad eller gjuten betongkant?
Det som är viktigt är att det inte ligger ngn betong direkt mot träsyllen. Dvs om golvet kommer högre än syllen så får du ha ngt emellan. T ex en tunn skiva frigolit. Om/när syllen blir fuktad, antingen underifrån av uppstigande markfukt eller inträngande regn (mha blåst) så behöver den kunna torka ut åt så många håll som möjligt.
När du ska lägga klinkers så underlättar det om golvet är jämnt och plant. Ju större klinkers och ju tunnare fogar desto större krav på golvets jämnhet/planhet. Med lite "rustikare" klinker, små klinker, och goda fogbredder så går det att hantera ojämnheter i golvet mkt bättre. Bara att fylla ut med lite mer fix.
Som alt till klinker finns t ex Bergoplattor och luft/fuktgenomsläpplig heltäckningsmatta.
Gjuten betongkant. Såvitt jag kan se så finns ej någon papp eller annat dylikt kapillärbrytande skikt under syllen. Kan ju finnas något men efter 50 år så kanske den ha blivit lite sliten så den inte syns?
Jag förstår det där med att syllen behöver torka åt så många håll som möjligt. Det är ju innestängningen av fukt som är problematisk.
I den föreslagna konstruktionen innebär det ju att jag sätter utegips mot läkt som skapar en luftspalt mot ytterpanelen. Mot denna skiva kommer isolering. Om man betänker mötet mellan isoleringen och syllen så uppstår ju frågan om det inte är rimligt att sätta en regel längst ned mot syllen med en luftspalt där också. Så att inte isoleringen vilar mot syllen.
Principskiss möte syll och isolering (UPPIFRÅN OCH NED):
ISOLERING
-------------------------------------------------------
HORISONTELL REGEL (KORTLING)
-------------------------------------------------------
LUFTSPALT
-------------------------------------------------------
SYLL
-------------------------------------------------------
Det känns fel att isoleringen vilar mot syllen! Eller är det ok?
Det man undrar är ju om syllen behöver bytas. Den verkar torr och fin dock. Men den har så klart missfärgningar men det kan ju lika gärna ha att göra med att den stod i regn ett tag när huset byggdes eller man spolat rent garaget någon gång med vatten.
Jag förstår det där med att syllen behöver torka åt så många håll som möjligt. Det är ju innestängningen av fukt som är problematisk.
I den föreslagna konstruktionen innebär det ju att jag sätter utegips mot läkt som skapar en luftspalt mot ytterpanelen. Mot denna skiva kommer isolering. Om man betänker mötet mellan isoleringen och syllen så uppstår ju frågan om det inte är rimligt att sätta en regel längst ned mot syllen med en luftspalt där också. Så att inte isoleringen vilar mot syllen.
Principskiss möte syll och isolering (UPPIFRÅN OCH NED):
ISOLERING
-------------------------------------------------------
HORISONTELL REGEL (KORTLING)
-------------------------------------------------------
LUFTSPALT
-------------------------------------------------------
SYLL
-------------------------------------------------------
Det känns fel att isoleringen vilar mot syllen! Eller är det ok?
Det man undrar är ju om syllen behöver bytas. Den verkar torr och fin dock. Men den har så klart missfärgningar men det kan ju lika gärna ha att göra med att den stod i regn ett tag när huset byggdes eller man spolat rent garaget någon gång med vatten.