1 057 läst · 12 svar
1k läst
12 svar
Vägförening och avgiftshöjning
Funderar lite på vad som gäller. Vår förening kommer behöva höja avgiften ganska mycket för att täcka kostnaderna då mycket blivit dyrare och vädret påverkat underhållet negativt senaste åren.
Jag vet att flera kommer rösta emot detta och funderar på vad som händer om den röstas ned. Styrelsens budget kommer ju då inte hålla och jag antar att en ny budget behöver tas fram. Behövs nytt årsmöte för att klubba en alternativ budget? Hur skall styrelsen ställa sig till en budget med negativt resultat?
Vill gärna ha råd och regler.
Själv tycker jag det är enkelt, det kostar vad det kostar. Att dra in på plogning lär inte vara populärt, och skjuta på underhåll kommer kosta i längden.
Jag vet att flera kommer rösta emot detta och funderar på vad som händer om den röstas ned. Styrelsens budget kommer ju då inte hålla och jag antar att en ny budget behöver tas fram. Behövs nytt årsmöte för att klubba en alternativ budget? Hur skall styrelsen ställa sig till en budget med negativt resultat?
Vill gärna ha råd och regler.
Själv tycker jag det är enkelt, det kostar vad det kostar. Att dra in på plogning lär inte vara populärt, och skjuta på underhåll kommer kosta i längden.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 928 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 928 inlägg
Här får man titta på samfällighetslagen och stadgarna. Båda ska följas men strider stadgarna mot samfällighetslagen så ska de inte följas i den delen.
Samfällighetslagen anger att styrelsen ska upprätta och framlägga en inkomst- och utgiftsstat på stämman. Det är alltså en uppställning av kommande verksamhetsperiods förväntade inkomster och utgifter. Planerar man att spara pengar för framtida underhållsåtgärder på anläggningen, så ska dessa s. k. fondavsättningar också anges. Har man läst ekonomi i modern tid så skulle man nog kalla detta för en "kassaflödesbudget". Denna inkomst- och utgiftsstat ska sedan godkännas av stämman. Normalt slutar denna inkomst- och utgiftsstat på ett stort minus eftersom man har en massa kommande utgifter och inga intäkter som täcker dessa. Detta är beloppet som stämman vanligen uttaxerar som ett bidrag från medlemmarna.
Om det finns praktisk möjlighet kan således stämman välja att t ex minska de planerade utgifterna eller fondavsättningarna och därmed minska det negativa kassaflödet i inkomst- och utgiftsstaten. Därmed skapas ett utrymme att minska uttaxeringen framgent.
Uttaxeringen fungerar så att styrelsen framlägger en debiteringslängd för stämman. I debiteringslängden anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning skall ske. Lagkravet är att styrelsen framlägger denna debiteringslängd men den ska alltså inte nödvändigtvis beslutas eller godkännas av stämman. Den läggs bara till stämmans handlingar. Det är således styrelsen som i praktiken beslutar om uttaxeringen vid en viss stämma enligt samfällighetslagens grundupplägg. Sen kan stadgar göra att denna process ser lite annorlunda ut i en viss samfällighetsförening.
Ja vad händer då om stämmans mening är att föreningen inte ska uttaxera enligt styrelsens debiteringslängd? Ja enligt grundupplägget i lagen så kan stämman inte hindra uttaxeringen på sittande möte men man kan ju skicka en tydlig instruktion till styrelsen att nu får ni ändra på det här framgent. Man kan också välja in andra styrelseledamöter som arbetar för att minska utgifterna eller öka inkomsterna så att uttaxeringen minskar. Lagstiftaren har alltså inte riktigt skapat ett idealt upplägg för att stämmans deltagare ska sitta och pilla med uttaxeringen på sittande möte.
Samfällighetslagen anger att styrelsen ska upprätta och framlägga en inkomst- och utgiftsstat på stämman. Det är alltså en uppställning av kommande verksamhetsperiods förväntade inkomster och utgifter. Planerar man att spara pengar för framtida underhållsåtgärder på anläggningen, så ska dessa s. k. fondavsättningar också anges. Har man läst ekonomi i modern tid så skulle man nog kalla detta för en "kassaflödesbudget". Denna inkomst- och utgiftsstat ska sedan godkännas av stämman. Normalt slutar denna inkomst- och utgiftsstat på ett stort minus eftersom man har en massa kommande utgifter och inga intäkter som täcker dessa. Detta är beloppet som stämman vanligen uttaxerar som ett bidrag från medlemmarna.
Om det finns praktisk möjlighet kan således stämman välja att t ex minska de planerade utgifterna eller fondavsättningarna och därmed minska det negativa kassaflödet i inkomst- och utgiftsstaten. Därmed skapas ett utrymme att minska uttaxeringen framgent.
Uttaxeringen fungerar så att styrelsen framlägger en debiteringslängd för stämman. I debiteringslängden anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning skall ske. Lagkravet är att styrelsen framlägger denna debiteringslängd men den ska alltså inte nödvändigtvis beslutas eller godkännas av stämman. Den läggs bara till stämmans handlingar. Det är således styrelsen som i praktiken beslutar om uttaxeringen vid en viss stämma enligt samfällighetslagens grundupplägg. Sen kan stadgar göra att denna process ser lite annorlunda ut i en viss samfällighetsförening.
Ja vad händer då om stämmans mening är att föreningen inte ska uttaxera enligt styrelsens debiteringslängd? Ja enligt grundupplägget i lagen så kan stämman inte hindra uttaxeringen på sittande möte men man kan ju skicka en tydlig instruktion till styrelsen att nu får ni ändra på det här framgent. Man kan också välja in andra styrelseledamöter som arbetar för att minska utgifterna eller öka inkomsterna så att uttaxeringen minskar. Lagstiftaren har alltså inte riktigt skapat ett idealt upplägg för att stämmans deltagare ska sitta och pilla med uttaxeringen på sittande möte.
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 52 404 inlägg
Som jag har uppfattat det, så kan stämman lägga sig i utgiftsstaten (i viss mån, man måste fortfarande förvalta det som anläggningsbeslutet bestämt), men med en fastställd nivå på utgifterna får inte stämman stoppa den utaxering av avgifter som behövs för att täcka utgifterna, det ligger på styrelsen att ta ut nödvändig debitering.
Dom som röstar mot
Fråga om dom inte vill ha körbar väg fram till huset!
Vill dom hellre göra en stor parkering å gå sista biten fram till huset, för det är det som är alternativet då vägen inte är körbar, för det är så det blir tids nog om vägen inte underhålls.
Fråga om dom inte vill ha körbar väg fram till huset!
Vill dom hellre göra en stor parkering å gå sista biten fram till huset, för det är det som är alternativet då vägen inte är körbar, för det är så det blir tids nog om vägen inte underhålls.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 928 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 928 inlägg
Gör inte det! De kanske svarar ja.
Följ anläggningsbeslutet istället. Och vanligen finns inte alternativet för en samfällighetsförening som förvaltar en väganläggning att inte underhålla den och hålla den körbar året runt. Det är ett måste.
Följ anläggningsbeslutet istället. Och vanligen finns inte alternativet för en samfällighetsförening som förvaltar en väganläggning att inte underhålla den och hålla den körbar året runt. Det är ett måste.
Jo vi har vägbidrag och uppåt 100 delägare, så är ingen liten vägstump. Ett antal bofasta, resten ”sommargäster”. Årsstämma inom kort och föreningen kommer behöva öka uttaxeringen ganska mycket. Vi haft bra ekonomi så vi har gått back några år och finansierat med egna medel. Men nu är pengarna slut (vi har en fond för reparationer kvar), så vi måste höja för att täcka kostnaderna.
Förra året röstades avgiftshöjningen ned, vilket jag nu förstått inte är upp till stämman. Så nu behöver jag fakta…
Är inte med i styrelsen.
Förra året röstades avgiftshöjningen ned, vilket jag nu förstått inte är upp till stämman. Så nu behöver jag fakta…
Är inte med i styrelsen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 928 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 928 inlägg
Låter som att det viktigaste är att det blir en mötesordförande på stämman med pondus och som kan stadgarna och samfällighetslagen. Och att styrelsen skickar ut en dagordning med korrekt terminologi och inte en massa bubbel om medlemsavgifter/årsavgifter. Utan istället punkten: "Styrelsens framlagda debiteringslängd". Sen gäller det att ordföranden ser till att det protokollförs att debiteringslängden har lagts fram på stämman av styrelsen och t ex beslutar "att lägga debiteringslängden till handlingarna".
Tack för bra input Claes! Stämman är inom kort så det hade behövts hanteras tidigare för oss. Men jag kommer använda dina goda råd för att stödja styrelsen!Claes Sörmland skrev:Låter som att det viktigaste är att det blir en mötesordförande på stämman med pondus och som kan stadgarna och samfällighetslagen. Och att styrelsen skickar ut en dagordning med korrekt terminologi och inte en massa bubbel om medlemsavgifter/årsavgifter. Utan istället punkten: "Styrelsens framlagda debiteringslängd". Sen gäller det att ordföranden ser till att det protokollförs att debiteringslängden har lagts fram på stämman av styrelsen och t ex beslutar "att lägga debiteringslängden till handlingarna".
Moderator
· Stockholm
· 52 404 inlägg
I en förening av den storleken är det rimligt att ta in en extern proffs mötesordförande.