Underdimensionerad brytförmåga 6vs10kA
Hej hej!
jag undrar vad resultatet kan bli om man underdimensionerar en anläggnings normkomponent gällande kortslutningsströmmen.
Säg att en 3-pol jordfelsbrytare byts där den gamla var på 10kA medans den nya har utlösningsvillkor 6kA, vid worst case, vad sker?
jag undrar vad resultatet kan bli om man underdimensionerar en anläggnings normkomponent gällande kortslutningsströmmen.
Säg att en 3-pol jordfelsbrytare byts där den gamla var på 10kA medans den nya har utlösningsvillkor 6kA, vid worst case, vad sker?
Det händer inget och är heller inget problem om du har ett normalt elabonnemang med mätarsäkrng <= 63 A dvs vad man kan få i vanliga mätarskåp med DII-DIII gänga. Och majoriteten ligger ju dessutom bättre till med max 25 A och DII.
GK100 skrev:
Okej Men varför installeras det olika då, trots att den ligger under smältsäkringar. 10kA är väl dyrare så varför skulle elektriker använda dessa överhuvudtaget på vanliga villor?
Det är nog mest en inköpsfråga och olika grad av slentrian samt hur det ligger till på tillverkarsidan. Med större volymer på en typ och bättre priser kantrar det ju normalt åt något hålt. Samma är ju vanligt även gällande märkström på olika brytare där 40 A är vanligt även där 25 A är ok dimensioneringsmässigt och oavsett ev mindre prisskillnader.
Många som installerar vet nog ganska lite om de bakomliggande faktorerna och väljer det som finns på hyllorna hos leverantörerna. Vid större installationer av lägenheter osv där det räknas mer på kronorna kan du säkert hitta andra val som 6 kA men samtidigt också mer tvivelaktiga fabrikatval tyvärr.
Många som installerar vet nog ganska lite om de bakomliggande faktorerna och väljer det som finns på hyllorna hos leverantörerna. Vid större installationer av lägenheter osv där det räknas mer på kronorna kan du säkert hitta andra val som 6 kA men samtidigt också mer tvivelaktiga fabrikatval tyvärr.
Tack för dina svar!
Men jag är fortfarande nyfiken på varför de olika valen finns, vilken elektriker MÅSTE tänka på skillnaden och vad som installeras?
Vad är liksom den avgörande faktorn för vilken typ man ska välja. Är det ik3 som räknar ut och avgör, eller är jag ute och cyklar då?
Panor82
Hobbyelektriker
· Östergötland
· 371 inlägg
Panor82
Hobbyelektriker
- Östergötland
- 371 inlägg
Kallas märkkortslutningsbrytförmåga (Icn) och styrs av den högsta kortslutningsströmmen (Ik3). Och ska alltid väljas högre än den största möjliga kortslutningsström som kan förekomma där den installeras.
När en brytare har löst ut på märkkortslutningsströmmen kan den ha begränsad funktionsduglighet.
Man använder sig också av Ics (märkdriftkortslutningsbrytförmågan) som man räknar ut med hjälp av en faktor k och Icn, när den bryter på Ics så ska den fortfarande fungera godtagbart.
För dvärgbrytare som installeras efter en smältsäkring upp till 35A så är vanligtvis en 6 kA tillräckligt.
I vanliga bostäder är som sagt 6kA ofta tillräckligt beror på hur starkt nätet innan är och hur mycket kortslutningsströmmen begränsas innan. 10kA och uppåt används mest på industrier och större kontorslandskap mm.
Sedan har vi också energibegränsningsklasser som hänger ihop med Icn som används för att skydda kablarna efter dvärgbrytaren (genomsläppt energi I2t).
Hoppas att inte autocorrect varit i farten för mycket nu på morgonen då jag skriver detta på mobilen.
När en brytare har löst ut på märkkortslutningsströmmen kan den ha begränsad funktionsduglighet.
Man använder sig också av Ics (märkdriftkortslutningsbrytförmågan) som man räknar ut med hjälp av en faktor k och Icn, när den bryter på Ics så ska den fortfarande fungera godtagbart.
För dvärgbrytare som installeras efter en smältsäkring upp till 35A så är vanligtvis en 6 kA tillräckligt.
I vanliga bostäder är som sagt 6kA ofta tillräckligt beror på hur starkt nätet innan är och hur mycket kortslutningsströmmen begränsas innan. 10kA och uppåt används mest på industrier och större kontorslandskap mm.
Sedan har vi också energibegränsningsklasser som hänger ihop med Icn som används för att skydda kablarna efter dvärgbrytaren (genomsläppt energi I2t).
Hoppas att inte autocorrect varit i farten för mycket nu på morgonen då jag skriver detta på mobilen.
Underdimensionering gör att grejerna brinner vid kortslutning. Det är inget problem i en vanlig installation eftersom det finns långa kablar och smältsäkringar på vägen, men om man har till exempel en industri med egen transformator från mellanspänning kan detta bli viktigt. Då är det inte säkert att 10kA räcker, inte ens framme vid maskinerna. Jag gissar på att till exempel ett aluminiumsmältverk kan ha riktigt låg impedans på sitt lokala nät.
Underdimensionerande kan ge värre resultat än att säkringen brinner upp, den kan helt misslyckas att bryta strömmen. När den bryter uppstår en ljusbåge, som fortsätter att leda ström. Har den för låg brytförmåga finns risken att ljusbågen inte släcks, och strömmen fortsätter att flöda.
Men detta är som sagt ingen risk i en normal bostadsinstallation.
Men detta är som sagt ingen risk i en normal bostadsinstallation.
Tack för allas svar, då tror jag, jag är me, lite längre iallafall
Så jag kan tänka som så att, iom att strömmen begränsas mellan transformatorn och förbrukaren på fler ställen, bland annat genom smältsäkringarna så kommer brytförmågan ändå ha ett annat värde än det som (i mitt exempel) jfb har?
Så jag kan tänka som så att, iom att strömmen begränsas mellan transformatorn och förbrukaren på fler ställen, bland annat genom smältsäkringarna så kommer brytförmågan ändå ha ett annat värde än det som (i mitt exempel) jfb har?
Brytförmågan är det som brytaren deklarerar, ex. 6kA.J Jakob Ekstrom skrev:
Men den intressanta frågan är hur stor ström det kan bli vid en kortslutning. Och det begränsas av ex. impedans i elnätet.
Att bryta ström är en liten egen vetenskap. I "de stora sammanhangen, ställverken", finns det alla möjliga apparatrer som skall släcka ljusbågen som uppstår i en brytare. Förr i tiden fanns det brytare med en liten dynamitladdning. När brytaren bröt så löste man även ut sprängladdningen, explosionen blåste bort ljusbågen (ljusbågen består av heta gaser från luften). Dessa brytare var placerade i små "hundkojor" av trä, som sprängdes sönder när brytaren bröt. Numera tror jag att man har brytarna i en gas som inte kan bilda ljusbåge.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 375 inlägg
Det beror ju på vilka slags anläggningar du jobbar med och vilka kortslutningsströmmar du har där. GK100 har en väldigt enkel tumregel i #2, finns det smältsäkringar på upp till 63 A som skydd så kan du vara lugn.
Men om du har en servis med 240 mm² Al och huvudledningar på +25 mm² Cu så finns potentialen för kortslutningsströmmar på uppemot 10 kA och där kan en dvärg med Icn = 6 kA möjligen vara på gränsen trots 63 A-säkringen.
Men om du har en servis med 240 mm² Al och huvudledningar på +25 mm² Cu så finns potentialen för kortslutningsströmmar på uppemot 10 kA och där kan en dvärg med Icn = 6 kA möjligen vara på gränsen trots 63 A-säkringen.
Den högsta kortslutningsströmmen sker vid kortslutning mellan faser. Om man som ett exempel antar en förinpedans på en halv ohm som är rimligt i en bostad blir maximal kortslutningsström 800 A. Eller om man räknar åt andra hållet. 400V / 6000A = 67 mohm. Om man direkt på utgående plintar från säkringen kortsluter fas till fas i en anläggning där förimpedansen är mindre än 67 mohm krävs en större brytförmåga än 6 kA. Det går säkert att räkna noggrannare på det. Men där är storleksordningen.