Tunnare jordledare
När arean på ledarna börjar öka är det ibland mindre area på jordledaren än på övriga. Vad är det då som avgör arean på jordledaren? Jag började fundera på det när jag såg ett apparatskåp som håller på att byggas på jobbet. Inkommande faser är dragna med 95 mm² medan jorden är 50 mm². Sedan ser det lite lustigt ut med ett antal 50 mm² ledare fastskruvade på en jordskena som bara är 30 mm² i tvärsnittsarea.
Om jag inte missminner mig så ska ledarna normalt vara lika grova upp tom 16mm2 (typ EKKJ) därefter kan skyddsledaren ha minst halva arean. Har man aulkablar (typ AKKJ) brukar dom ha en fläta av koppar och då stämmer det inte längre för kopparn leder ström betydligt bättre än aluminium.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 856 inlägg
Det är den ena regeln, som bygger på att ju större kabel desto fler förbrukare och desto jämnare fördelning av lasten mellan faserna så PEN behöver helt enkelt inte ha samma area som fasledarna. Det torde vara statistik som ligger till grund för det.
Den andra regeln som man får tillämpa som alternativ, även för areor under 16 mm², är att helt enkelt räkna på villkoren för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret), ja en fullständig ledningsdimensionering om det handlar om PEN. Dessa villkor kan mycket väl uppfyllas med en klenare area på PE(N).
I samtliga fall behöver man först uppfylla den minsta area som krävs för mekaniskt skydd av PE(N), t.ex minst 4 mm² för en ensam och fritt förlagd PE-ledare.
Den andra regeln som man får tillämpa som alternativ, även för areor under 16 mm², är att helt enkelt räkna på villkoren för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret), ja en fullständig ledningsdimensionering om det handlar om PEN. Dessa villkor kan mycket väl uppfyllas med en klenare area på PE(N).
I samtliga fall behöver man först uppfylla den minsta area som krävs för mekaniskt skydd av PE(N), t.ex minst 4 mm² för en ensam och fritt förlagd PE-ledare.
Redigerat:
När det gäller ett apparatskåp som skall levereras till en plats med okänd förimpedans är det kanske svårt att beräkna utlösningsvillkoret. Resistansen av ett par meter RK50 i skåpet borde inte vara det stora. Det är ingen PEN-ledare in i skåpet. Bara PE. Av någon anledning skrev jag inte att skåpet skall användas i Norge och matas med trefas 230 V utan nolla. En skyddsjord behöver väl inte dimensioneras med tanke på överlast eller spänningsfall? Det borde väl bara vara utlösningsvillkoret som skall uppfyllas?
Det kravet gäller men det Avemo tog upp antar jag gäller PE.Tobbe_3 skrev:
Då är det tumregelmässigt lika area vid 1.5 -> 16 mm2 och upp till och med 35 mm2 räcker 16 mm2 däröver minst halva arean. Vill man använda en annan tumregel gäller att man lägger sig under 200 A/mm2 i strömtäthet, det uthärdar en ledare i de här fallen som kortidsström för att lösa skydd. I mer specifika fall får man beräkna I2t och gå på olika skydds inställning och räckvidd men det är knappast fallet i normala apparatskåp matade i häradet <= 630 A.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 856 inlägg
Ja alltså, kan man inte räkna då får man väl be någon annan räkna eller använda nån tumregel...Avemo skrev:
Rätt, en PE behöver inte dimensioneras för överlast, medan en PEN behöver det, och kortslutningsströmmar gäller båda.
Så är det en ren PE som i ditt fall så är det villkoren för automatisk frånkoppling eller andra krav för skydd mot elchock (beröringsspänningar) som ska beaktas.