Har fått en ny vattenledning nedgrävd från vår vattentäkt till huset, en PEM 40x3,7 PN16-slang, på grund av längden på 320 meter har den tre elsvetsade skarvar.
Kopplade in den i vattentäktens pump och in i husets fördelningsrör. På med pumpen och jag tryckte upp 4,7 bar i huset. Sedan stängde jag ventilerna uppe i huset och nere i vattentäkten, så att ledningen är stängd i båda ändarna. Nu till min observation av tryck över tid som förbryllar mig.
Efter 12 timmar var trycker nere på 4,05 bar i huset
Efter 24 timmar var trycker nere på 3,90 bar i huset
Efter 36 timmar var trycker nere på 3,80 bar i huset
Längre än så här kunde jag inte vänta då vid det laget var vår hydrofor tom och jag behövde vatten i huset
Det sker alltså ett stort tryckfall första 12 timmarna varefter det verkar avta eller stabilisera sig.
Nere i vattentäkten går PEM-slangen med en Beulco mässingsövergång till R32 och direkt efter en kulventil som är stängd. Här går inte att se eller känna något läckage/fuktning.
Uppe i huset går den med en Beulco övergång till R32 och därefter med övergång till Cu30-rör till fördelaren där mätaren sitter. Ingenstans här heller kan jag se något läckage. Säkerhetsventilen läcker inte här.
Finns det någon förklaring vart trycket tar vägen?
Eftersom det faller så lite under så lång tid så är jag lite inne på att själva PEM-slangen expanderar lite när man trycksätter den. Från vattentäktens ventil upp till fördelarröret finns ingen luftbubblan någonstans på vägen, så det är "stum" vattenvolym i ledningen efter att jag stänger ventilerna överallt. Eftersom vatten är nästan okomprimerbart så skulle en ytterst liten expansion i slangen skapa ett ganska stort tryckfall.
Låter detta som en rimlig förklaring?
För hade det varit läckage i någon av de svetsade skarvarna tänker jag att det borde läckt snabbare och ner till lägre tryck?
Bild: uppe i huset, fördelarröret. Den nya vattenledningen kommer in i fördelarröret i mitten/nedifrån. Till höger (koppling till hydroforen) och vänster (alternativ vattenkälla med annan pump) är ventilerna stängda under testet.
Kopplade in den i vattentäktens pump och in i husets fördelningsrör. På med pumpen och jag tryckte upp 4,7 bar i huset. Sedan stängde jag ventilerna uppe i huset och nere i vattentäkten, så att ledningen är stängd i båda ändarna. Nu till min observation av tryck över tid som förbryllar mig.
Efter 12 timmar var trycker nere på 4,05 bar i huset
Efter 24 timmar var trycker nere på 3,90 bar i huset
Efter 36 timmar var trycker nere på 3,80 bar i huset
Längre än så här kunde jag inte vänta då vid det laget var vår hydrofor tom och jag behövde vatten i huset
Det sker alltså ett stort tryckfall första 12 timmarna varefter det verkar avta eller stabilisera sig.
Nere i vattentäkten går PEM-slangen med en Beulco mässingsövergång till R32 och direkt efter en kulventil som är stängd. Här går inte att se eller känna något läckage/fuktning.
Uppe i huset går den med en Beulco övergång till R32 och därefter med övergång till Cu30-rör till fördelaren där mätaren sitter. Ingenstans här heller kan jag se något läckage. Säkerhetsventilen läcker inte här.
Finns det någon förklaring vart trycket tar vägen?
Eftersom det faller så lite under så lång tid så är jag lite inne på att själva PEM-slangen expanderar lite när man trycksätter den. Från vattentäktens ventil upp till fördelarröret finns ingen luftbubblan någonstans på vägen, så det är "stum" vattenvolym i ledningen efter att jag stänger ventilerna överallt. Eftersom vatten är nästan okomprimerbart så skulle en ytterst liten expansion i slangen skapa ett ganska stort tryckfall.
Låter detta som en rimlig förklaring?
För hade det varit läckage i någon av de svetsade skarvarna tänker jag att det borde läckt snabbare och ner till lägre tryck?
Bild: uppe i huset, fördelarröret. Den nya vattenledningen kommer in i fördelarröret i mitten/nedifrån. Till höger (koppling till hydroforen) och vänster (alternativ vattenkälla med annan pump) är ventilerna stängda under testet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nej, det skulle jag inte säga. Jag skulle säga att TS förklaring, att PEM-slangen expanderar när man trycker den är mycket mer sannolik, av exakt de skälen TS redovisar. Exakt så beter sig PEX och jag ser ingen anledning till att PEM skulle bete sig annorlunda.
Om det är möjligt att köra över längre tid och utvärdera trycket så gör det, annars så är det väl gott så. Om skarvarna är inspekterbara så kan man dra en plastpåse runt dem och provtrycka igen. Då ser man om det läcker vid skarvarna. Det borde inte göra det. Korrekt svetsade skarvar är homogena och lika starka som röret, men det går förstås att misslyckas med svetsningen.
För att testa detta kan du göra samma manöver som man gör när man provtrycker golvvärme. Släpp ner trycket till kanske 2 bar och vänta 30 min. Då borde trycket stiga lite som en effekt av att PEM-slangen drar ihop sig igen. Detta kan dock vara lite temperaturberoende på en så lång slang ute. Där skulle du dessutom kunna ha en annan delförklaring till det sänkta trycket, om temperaturen i slangen sjunkit under mättiden.
Om det är möjligt att köra över längre tid och utvärdera trycket så gör det, annars så är det väl gott så. Om skarvarna är inspekterbara så kan man dra en plastpåse runt dem och provtrycka igen. Då ser man om det läcker vid skarvarna. Det borde inte göra det. Korrekt svetsade skarvar är homogena och lika starka som röret, men det går förstås att misslyckas med svetsningen.
För att testa detta kan du göra samma manöver som man gör när man provtrycker golvvärme. Släpp ner trycket till kanske 2 bar och vänta 30 min. Då borde trycket stiga lite som en effekt av att PEM-slangen drar ihop sig igen. Detta kan dock vara lite temperaturberoende på en så lång slang ute. Där skulle du dessutom kunna ha en annan delförklaring till det sänkta trycket, om temperaturen i slangen sjunkit under mättiden.
Redigerat:
Iaf vissa plastslangar expanderar lite när de trycksätts.
När vi driftsatte flera nya RiR-ledningar totalt ca 60 meter (Uponor) så sjönk trycket varje gång vi stängde av inkommande vatten (har vattenfelsbrytare med tryckgivare), detta pågick i någon vecka.
Nu kan vatten vara avstängt i en vecka iaf utan att tycket sjunker.
När vi driftsatte flera nya RiR-ledningar totalt ca 60 meter (Uponor) så sjönk trycket varje gång vi stängde av inkommande vatten (har vattenfelsbrytare med tryckgivare), detta pågick i någon vecka.
Nu kan vatten vara avstängt i en vecka iaf utan att tycket sjunker.
Som sägs, det är ingen läcka , du körde upp trycket till 4,7 bar och stängde allt , trycket i slangen oroar dig då det sjunker. Naturligtvis sjunker det. vatten går inte att komprimera och slangen vidgar sig med trycket blir liksom lite JOJO på den ökar/minskar , du kan göra den manövern varje dag och få lika resultat varje gång. 320 meter är långt och slangen vidgar sig hela vägen så blir det att trycket minskar. Om du vill ha lite högre tryck i huset får du ställa upp tryckbrytaren kanske till 4,5 bar. 3,8 räcker för en villa. Normalinställning är start ca 2,7 och stopp 4 - 4,5 bar.. varje gång pumpen startar så kommer den att ge 4,5 bar. Har du tryckkärlet i huset och ca 100 L . är tryckströmbrytaren vid pumpen. Du kan även sätta en backventil på inkommande i huset , det förutsätter att tanken är i huset med.
Dryga 300 m. Säg att slangen expanderar 0.01 mm.
Räkna därefter volymförändringen i hela slangen.
Vatten är som sagt stumt.
Men har det nån praktisk betydelse?
Möjligt flöde bestäms inte bara av vätsketrycket och pumpen vid öppen slang.
Själva slangens inre yta bromsar vattenflödet. Flödet är som störst i slangens mitt.
Så ska man ha högt totalt flöde behövs relativt det du har, grövre slang.
I princip står vattnet stilla vid slangens innervägg.
Liksom luftföde i en ventillationstub.
Räkna därefter volymförändringen i hela slangen.
Vatten är som sagt stumt.
Men har det nån praktisk betydelse?
Möjligt flöde bestäms inte bara av vätsketrycket och pumpen vid öppen slang.
Själva slangens inre yta bromsar vattenflödet. Flödet är som störst i slangens mitt.
Så ska man ha högt totalt flöde behövs relativt det du har, grövre slang.
I princip står vattnet stilla vid slangens innervägg.
Liksom luftföde i en ventillationstub.
TS inlägg handlar om att trycket sjunker i ledningen när vattnet är stillastående med stängda ventiler i bägge ändarna.H Hybro skrev:Dryga 300 m. Säg att slangen expanderar 0.01 mm.
Räkna därefter volymförändringen i hela slangen.
Vatten är som sagt stumt.
Men har det nån praktisk betydelse?
Möjligt flöde bestäms inte bara av vätsketrycket och pumpen vid öppen slang.
Själva slangens inre yta bromsar vattenflödet. Flödet är som störst i slangens mitt.
Så ska man ha högt totalt flöde behövs relativt det du har, grövre slang.
I princip står vattnet stilla vid slangens innervägg.
Liksom luftföde i en ventillationstub.
TS gjorde testet för att kontrollera om systemet är tätt, när trycket sjönk blev TS fundersam på det hela.
Din tryckförändring motsvarar en förändring av slangens diameter från 32 till ca 33mm.
Inte orimligt.
Inte orimligt.
O ni som är snabba att räkna.D daniel_021 skrev:
1 mm diameter skillnad på känd, slanglängd och ursprungsdiameter.
Hur många liters skillnad blir det på totala, slanglängden?
Hur påverkas trycket då av detta?
Men var det 1 mm innerdiameter skillnad?
När det gäller tryck med vatten så behövs det inte mer än kanske några deciliter för att trycket ska sjunka markant. I en vanligt villa med värme och stumt ( kärlet helt trasigt ) bara någon deciliter som tappas ur så kan trycket sjunka från 1,0 bar till nästan noll, blir i princip samma med slangen, inkapslingen av vattnet ökar i storlek
Renoverare
· Kalmar län
· 2 596 inlägg
Vi kan roa oss med en förenklad beräkning. Första 12 h minskade trycket med 0,65 bar = 0,065 MPa. Vattnets volymsändring är proportionell mot denna tryckändring. Vattnets bulkmodul är ca 2000 MPa så relativ volymsändring blir -0,065/2000. Denna volymsändring är i sin tur proportionell mot kvadraten av diameterändringen (innerdiameter). Ändringen av rörets innerdiameter blir -(0,065/2000)^0,5=0,57 %.
Ökningen av diametern sker på grund av krypdeformation (tidsberoende) av röret. Kryphastigheten är typisk störst i början när lasten läggs på och minskar sedan precis som tryckobservationerna visar.
Ökningen av diametern sker på grund av krypdeformation (tidsberoende) av röret. Kryphastigheten är typisk störst i början när lasten läggs på och minskar sedan precis som tryckobservationerna visar.