Trumfar en förrättning beslut på årsmöte?
Om man har en förrättning på en gemensamhetsanläggning som säger att så här och så här ska kostnad/avgift tas ut av medlemmarna, men årsmötet ( av okunskap eller annat) bestämmer ett annat sätt och alla betalar på detta sätt i alla år ( där samma beslut liksom bara följer med på alla efterkommande årsmöte) vad gäller egentligen då?
Tillagas skall att så som det debiteras nu har det varit i 25 år innan själva förrättningen, men då var anläggningen i privat ägo)
Säg att en av medlemmarna sätter sig och lusläser förrättningen och kommer på att om vi gör exakt som förrättningen säger så kommer just den medlemmen att ha ekonomisk vinning av det.
Vad kan hända då?
Kan resten av stämman med majoritet bevilja den gamla varianten?
Om man inte FÅR gå ifrån vad som står i förrättningen trots majoritetsbeslut kan då den enskilda begära rättning bakåt i tiden?
Kan de begära rättning framåt i tiden?
Tillagas skall att så som det debiteras nu har det varit i 25 år innan själva förrättningen, men då var anläggningen i privat ägo)
Säg att en av medlemmarna sätter sig och lusläser förrättningen och kommer på att om vi gör exakt som förrättningen säger så kommer just den medlemmen att ha ekonomisk vinning av det.
Vad kan hända då?
Kan resten av stämman med majoritet bevilja den gamla varianten?
Om man inte FÅR gå ifrån vad som står i förrättningen trots majoritetsbeslut kan då den enskilda begära rättning bakåt i tiden?
Kan de begära rättning framåt i tiden?
Man kan givetvis bestämma vad som helst i en förening. Men föreningen kan inte tvinga medlemmar att betala såvida man inte exakt följer det som står i förrättningen. Ett majoritetsbeslut som strider mot anläggningsbeslutet från förättningen kan öveklagas (osäker på exakt var man överklagar).
Möjlighet att kräva rättning retroaktivt är jag tveksam till.
Möjlighet att kräva rättning retroaktivt är jag tveksam till.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 20 046 inlägg
Man har bara fyra veckor på sig att överklaga utdebiteringen, så det går inte att kräva rättelse för tidigare år som @hempularen var inne på. 46 § samfällighetslagen.
Jag blir lite förvånad. Om vi tänker oss att en samfällighetsförening beslutar om att man skall ta ut 1 miljon extra i avgift fån alla medlemmar som inte är närvarande på årsmötet. Om dessa frånvarande medlemmar då inte uppmärksammar detta inom 4 veckor, blir de då alltså betalningsskyldiga trots att debiteringslängden är en ren fantasiskapelse i förhållade till anläggningsbeslutet?
Jag hade uppfattningen att en debiteringslängd som inte följer andelstalen per definition är ogiltig, oavsett om den överklagas. Att om man bara påpekar felet när kronofogden driver in betalning så blir det inget. Men så verkar det inte vara?
Jag hade uppfattningen att en debiteringslängd som inte följer andelstalen per definition är ogiltig, oavsett om den överklagas. Att om man bara påpekar felet när kronofogden driver in betalning så blir det inget. Men så verkar det inte vara?
Intressant fråga! Väntar på svar med spänningH hempularen skrev:
Jag tänker också så att om ni en förrättning säger att alla kostnader ska baseras på förbrukning, alltså bara en rörlig avgift, då blir det ju väldigt fel vriden kostnad för gamla Märta som bor i sin stuga, duschar 2 gånger om året och bara spolar i sin snålspolande toalett vid nummer 2.H hempularen skrev:
Hon förbrukar 3 kubik om året och betalar kanske då ett par hundra kronor om året.
Om det blir en väldigt felvriden kostnad är väl lite en bedömningsfråga. Om de två medlemmarna i samfälligheten är Märta och Gigantiska Hotellrörelsen AB med 50 000 gästnätter per år vore det kanske snarare orättvist att dela kostnaderna för vatten och avlopp lika oavsett förbrukning.
Det blir ju inte det. Märta betalar 200 för hon gör åt med 4 kubik. Hotellet betalar 200000 för de gör åt med 4000 kubik.A adron skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 20 046 inlägg
Jag skulle tro att sättet att komma åt sånt här på är två: skadeståndsansvar enligt 54 § samfällighetslagen (med hänvisning till 21 kap. föreningslagen) och trolöshet mot huvudman (eller liknande) enligt 10 kap. 5 § brottsbalken.H hempularen skrev:
Med det sagt håller jag med. Det är nog lite för lätt att göra fel och komma undan med det.
Bästa svaret
Fristen för att väcka talan inom fyra veckor från föreningsstämmans beslut gäller under förutsättning att samfällighetsföreningen har hanterat formalia korrekt och inte direkt bryter mot lagen ("Om beslutet strider mot vissa tvingande rättsregler gäller dock inte den angivna klanderfristen, utan beslutet är i detta fall att anse som en nullitet", Hovrätten för Nedre Norrland, NJA 1989 s. 87). Det innebär att om kallelse har gått ut, rätt dokument förelagts föreningsstämman för godkännande ("utgifts- och inkomststat för föreningen vilken förelagts föreningsstämman för godkännande - upprättat debiteringslängd och framlagt denna på föreningsstämma för granskning", Högsta domstolen, NJA 1989 s. 87) och protokollet sedan finns tillgängligt så som föreskrivet, då gäller föreningsstämmans beslut om det går fyra veckor utan att talan väcks. Och detta även om andelstalen inte stämmer överens med de registrerade andelstalen, eller uttaxeringen sker på annat sätt än i enlighet med anläggningsbeslutet. Och även om talan väcks inom fyra veckor från beslutet så underlåter domstolarna att underkänna en felaktig debiteringslängd om det leder till att den klagande får betala mer. Det är alltså den som drabbas negativt av en felaktigt uttaxering som måste klaga för att domstol ska upphäva eller ändra beslutet, även om talan har väckts i rätt tid.H hempularen skrev:
Men om en föreningsstämma hålls i lönndom, utan att kallelse gått ut och utan att protokoll finns tillgängligt efteråt och då medlemmar helt enkelt inte kan ha en aning om att ett beslut är taget och att tidsfristen börjar, då tolkar jag rättsfallen som att tidsfristen inte gäller eftersom beslutet då strider mot tvingande rättsregler som stipuleras i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter; hur besluten på föreningsstämman ska tas och hur det ska kallas till den och så vidare. Till exempel så gäller inte tidsfristen om debiteringslängd inte har upprättats (under förutsättning att stadgarna inte föreskriver andra former för uttaxering än genom framläggande av debiteringslängd).
Utdrag från rättsfall som listas i boken Samfälligheter av Tommy Österberg:
Svea hovrätt, T 309-97.
"Då en tillämpning av de riktiga andelstalen skulle innebära att den klagande fick betala mer ansåg hovrätten sig inte kunna ändra på uttaxeringen på grundval av talan av den klagande."
Stockholms tingsrätt, fastighetsdomstolen, F 10-106-96.
"Den klagande hävdade också att debiteringslängden grundade sig på fel i andelstalen. [...] Domstolen ansåg att överenskommelsen inte kunde tillämpas förrän den var registrerad och att debiteringen därför grundade sig på fel andelstal. Emellertid skulle en tillämpning av de rätta andelstalen leda till att den klagande fick betala mer, och därför ansåg sig domstolen inte kunna underkänna debiteringslängden."
Mark- och miljööverdomstolen, F 2458-15.
"För en klandertalan som avsåg lagligheten av ett beslut gäller inte fristen om fyra veckor för att väcka talan mot beslutet."
Jag hittade även detta rättsfall:
NJA 1989 s. 87: Fråga om uttaxering av bidrag till samfällighetsförening. Högsta domstolen, T266-86.
"Enligt 40 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall, om samfällighetsförenings medelsbehov inte täcks på annat sätt, bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna. Uttaxeringen skall enligt 42 § ske genom att föreningens styrelse - efter att ha upprättat utgifts- och inkomststat för föreningen vilken föreläggs föreningsstämman för godkännande - upprättar debiteringslängd och framlägger denna på föreningsstämma för granskning. Berörda medlemmar har sedan möjlighet att få frågan om uttaxering omprövad i den ordning som anges i 46 § i lagen, dvs genom att vid fastighetsdomstol väcka talan mot föreningen om rättelse. I stadgarna kan föreskrivas annan ordning för uttaxering, men så har inte skett i förevarande fall.
I målet är ostridigt att debiteringslängder avseende de nu ifrågavarande bidragen inte har upprättats. Något för medlemmen bindande beslut om skyldighet att erlägga bidrag har därför inte kommit till stånd." (https://lagen.nu/dom/nja/1989s87)
Hovrätten konstaterade tidigare i samma ärende:
"Eftersom det faktiska läget är det, att inga debiteringslängder ännu framlagts av styrelsen, har inte ens fristen för klander av verkställd uttaxering med tillämpning av 46 § SFL börjat löpa. Här stadgas nämligen om rätt att väcka talan inom fyra veckor från den dag, då debiteringslängden framlades på föreningsstämma."
och
"Avsikten med den angivna klanderfristen är enligt förarbetena (prop 1973:160 s 441) att frågan om giltigheten av ett föreningsstämmobeslut skall bli avgjord så fort som möjligt. Om beslutet strider mot vissa tvingande rättsregler gäller dock inte den angivna klanderfristen, utan beslutet är i detta fall att anse som en nullitet. Ett sådant beslut kan inte göras gällande mot medlemmen, oavsett om denne klandrat beslutet eller ej. De rättsregler som här avses är enligt förarbetena sådana som inte kan åsidosättas ens med samtycke av samtliga medlemmar."
Redigerat:
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 772 inlägg
Typiskt sett brukar ju samfällighetsföreningar som inte följer debiteringsgrunderna som anges i anläggningsförrättningen göra alla möjliga andra fel. T ex hitta på "medlemsavgifter" och allt vad det är. Då missar man t ex ofta kravet att styrelsen ska lägga fram en debiteringslängd inför stämman och det blir därmed tydligt att det är ett olagligt beslut. Och då är "beslutet" en nullitet som styrelsen inte ska följa och medlem kan vägra att betala beloppet utan konsekvenser, kronofogden kommer inte att agera om man inte har formalian i ordning. Medlem kan också väcka talan mot beslutet utan tidsgräns.
Men det låter ju faktiskt som att ex. en mindre samfällighetsförening skulle kunna bestämma att lägga fram en debiteringslängd där man ex. lägger hela kostnaden på en enda frånvarande medlem, som man vet inte kommer att läsa protokollet. Bara man sköter all formalia perfekt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 20 046 inlägg
Ja, men inte utan att det blir fråga om både personligt skadeståndsansvar för de deltagande i beslutet och straffrättsligt ansvar.
Men tycker man att de sakerna är överkomliga kan man nog göra det, ja.
Men tycker man att de sakerna är överkomliga kan man nog göra det, ja.
Det gäller att vara vaken och bevaka de samfällighetsföreningar man ingår i. Hålla koll på när kallelsen kommer och också när stämman ska genomföras enligt stadgarna. Sedan efterfråga och läsa protokollet två veckor efter föreningsstämman. Det är nog minimum-kravet för en medlem i en samfällighetsförening för att undvika otrevliga överraskningar.H hempularen skrev: