H hhallen skrev:
Svenska Akademins grammatik, del 2, första upplagan, s. 614-15.
Medlem
· Blekinge
· 10 507 inlägg
Jag köte till mitt dagvattensystem en produkt som heter "lättbetäckning" i fackspråket. Trodde "betäckning" förekommer i djuraveln men inte i bygghandeln. Och sedan dessutom "lättbetäckning". Man bara blir förvånad.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 142 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 142 inlägg
Det är nog så att det ursprungliga betäckning handlar just om att täcka något och sen har det överfört till bemärkelsen parning senare. En metafor.T Thomas_Blekinge skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 2 309 inlägg
Ta betäckning!
Medlem
· Blekinge
· 10 507 inlägg
Jag vet, Claes. Finns i båda betydelser även i Tyskan där det kommer ifrån.
Välkommen att läsa byggnadsbeskrivningar från 1700-1800 talet när armen/flottan besiktar boställen för soldat/ryttartorp till officersboställen. Har tolkat och gjort renskrivning av ett antal, där de äldre ibland använder "svensktysk" skrivning. Ibland tror jag bara den som skrivit texten klara att tolka allt.😉T Thomas_Blekinge skrev:
Exempel tack! 😊A AndersS skrev:
Du får det här urklippet från originaltext från 1818 och ett officersboställe.😉 Gulmarkering har jag gjort då ordet var knepigt att tolka och det var tre sidor, urklippet är en tredjedels sidaricebridge skrev:
Jag tycker den är helsvår! (men jag förstår vad du menar...)A AndersS skrev:
Problemet är att det kan finnas så många sätt att skriva en bokstav och vid den tiden var det inte så många som hade skriv/läskunskap, så det blir även lite egna varianter. Så det är som att lära sig läsa igen. Lite, lite, nytta finns det om man i skolan fått lära sig skrivstil.😃T Testarn skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 034 inlägg
Dessutom fanns inga standardiserade stavningsregler, så varje skrivare stavade enligt personligt tyckande och/eller hur ordet uttalades lokalt.A AndersS skrev:
En klar fördel med det latinska alfabetet är att det har tillräckligt många tecken så att en bokstav i princip motsvarar ett språkljud. Så är det inte med den 16-typiga runraden som användes på de flesta av våra bevarade runstenar, vilket gör dem svårlästa även för den som är runkunnig. Samma runa kunde betyda både g och k, till exempel. Till runristningarnas fördel är att de ofta är tydligare än 1700-talets handskrifter.
Jag har sökt till en universitetskurs i paleografi i vår, hoppas jag kommer in och får lära mig mer om att tolka gamla handskrifter!
Har nu tragglat under rätt många år med dessa tolkande av gammal text. Det skiljer även på vilken yrkeskategori som skriver och framför allt om det finns de som renskriver texter åt de utförande t.ex. av Lantmäterihandlingar. Men även här kan man hitta felaktigheter där de "renskrivande" gjort felaktiga tolkningar, har hittat det hos just Lantmäteriet när utförande Lantmätares dokument och det renskrivna finns tillgängligt.
En metodik man får använda är att läsa mera text än vad som behövs för att "lära" sig hur personen skriver, man hittar meningar som är lättare och får då hjälp med hur just den personen skriver olika tecken. Och ibland kortas ord ned utan att specialtecken avslutar.
I vissa fall så har jag använt Photoshop för att justera och göra texten tydligare.
Ska senare lägga in två bilder som visar hur våra alfabetstecken kunde skrivas under 1600-1700 talet.
Under tiden finns på Lunds Universitet en beskrivning av paleografi, med fyra exempel, där exemplen är väldigt tydliga och 1800-talets en sällsynthet att hitta😉
https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi
En metodik man får använda är att läsa mera text än vad som behövs för att "lära" sig hur personen skriver, man hittar meningar som är lättare och får då hjälp med hur just den personen skriver olika tecken. Och ibland kortas ord ned utan att specialtecken avslutar.
I vissa fall så har jag använt Photoshop för att justera och göra texten tydligare.
Ska senare lägga in två bilder som visar hur våra alfabetstecken kunde skrivas under 1600-1700 talet.
Under tiden finns på Lunds Universitet en beskrivning av paleografi, med fyra exempel, där exemplen är väldigt tydliga och 1800-talets en sällsynthet att hitta😉
https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi
Och så ondgör sig en del om att det kommer bli svårt med olika digitala format i framtiden och menar underförstått att med skriven text så blir det aldrig några problem ... 🙄🙂