Spikläkt eller inte?
Ska byta fasad på en gammal stuga från 1931. Väggarna består av stående spontade plank, 70 mm tjocka. Innerväggen är täkt med någon typ av papp, tretex och tapet. På utsidan sitter bara en vindpapp och sedan är ytterpanelen spikad rakt i plankväggen som är frisk och fin.
Min första tanke är att göra likadant. Riva pappen, sätta upp ny och sedan spika panelen rakt i planken och låta den gå ner ett par centimeter på grunden under syllen. När jag sedan funderat en del så slår det mig att jag kommer perforera pappen överallt. Dessutom blir ju inte fasaden luftad.
Hur hade ni gjort? Kört på som tidigare ”eftersom det funkar i snart 100 år” eller lagt en spikläkt emellan? Den stora nackdelen som jag ser är att taköverhänget minskar med 3 cm runt om stugan och det är inte stort som det är idag…
Min första tanke är att göra likadant. Riva pappen, sätta upp ny och sedan spika panelen rakt i planken och låta den gå ner ett par centimeter på grunden under syllen. När jag sedan funderat en del så slår det mig att jag kommer perforera pappen överallt. Dessutom blir ju inte fasaden luftad.
Hur hade ni gjort? Kört på som tidigare ”eftersom det funkar i snart 100 år” eller lagt en spikläkt emellan? Den stora nackdelen som jag ser är att taköverhänget minskar med 3 cm runt om stugan och det är inte stort som det är idag…
Krångla inte till det. Har det funkat snart i 100 år så har det.
För att utveckla: Det är när man börjar tilläggsisolera gamla hus som man får fundera ett varv på den här sortens frågor. Ska man bara ersätta med samma sak, och allt i övrigt ser friskt ut, så tycker åtminstone jag att det är onödigt att börja ändra i själva "konstruktionsfilosofin".
Äldre hus byggdes för att de skulle "andas", medan dagens hus är byggda som plastpåsar men med för ändamålet avsedd ventilation och övrig luftcirkulation. (Mellan dessa båda fanns en period när husen byggdes som hermetiskt förseglade konservburkar, i skiftet 70-80-tal.) Dessa båda byggsätt skiljer sig fundamentalt åt i bakomliggande filosofi, och börjar man ändra på det ena efter den andra filosofin eller vice versa, så menar jag att man förr eller senare stöter på problem.
Det är dock långtifrån alla som håller med om detta; den som lever får se vem som har rätt.
För att utveckla: Det är när man börjar tilläggsisolera gamla hus som man får fundera ett varv på den här sortens frågor. Ska man bara ersätta med samma sak, och allt i övrigt ser friskt ut, så tycker åtminstone jag att det är onödigt att börja ändra i själva "konstruktionsfilosofin".
Äldre hus byggdes för att de skulle "andas", medan dagens hus är byggda som plastpåsar men med för ändamålet avsedd ventilation och övrig luftcirkulation. (Mellan dessa båda fanns en period när husen byggdes som hermetiskt förseglade konservburkar, i skiftet 70-80-tal.) Dessa båda byggsätt skiljer sig fundamentalt åt i bakomliggande filosofi, och börjar man ändra på det ena efter den andra filosofin eller vice versa, så menar jag att man förr eller senare stöter på problem.
Det är dock långtifrån alla som håller med om detta; den som lever får se vem som har rätt.
Fick en förklaring en gång.
Det avgörande är var daggpunkten ligger, punkten där värme möter kyla och kondenseras.
I gamla hus med tunna, lågt isolerade, massiva väggar ligger daggpunkten utanför fasaden.
Gör man väggen tjockare flyttar man in daggpunkten i väggen, då måste man ha ångspärr på insidan och luftspalt utvändigt så panelen luftas.
Gör man luftspalt på befintlig vägg, kan daggpunkten hamna just i spalten, får man kondens där ruttnar fasaden från baksidan.
Det avgörande är var daggpunkten ligger, punkten där värme möter kyla och kondenseras.
I gamla hus med tunna, lågt isolerade, massiva väggar ligger daggpunkten utanför fasaden.
Gör man väggen tjockare flyttar man in daggpunkten i väggen, då måste man ha ångspärr på insidan och luftspalt utvändigt så panelen luftas.
Gör man luftspalt på befintlig vägg, kan daggpunkten hamna just i spalten, får man kondens där ruttnar fasaden från baksidan.
Helt riktigt, det är nästa nivå i kursenIsakare skrev:
Teorin bakom en luftad fasad är att ventilera bort fukt som tränger igenom vid slagregn. Det skadar absolut inte att sätta en ny vindduk på plankväggen och sedan en horisontell spikläkt för att möjliggöra detta. Väggen blir också vindtätare på detta sätt.
Den springande punkten för att en luftspalt har införts i modernt byggande är moderna täta färger som stänger in fukt i panelen då den inte kan torka ut tillräckligt snabbt vare sig inåt eller utåt.
Använd traditionella färger såsom slamfärg, tjärfärg eller linoljefärg så fungerar det fint.
Sedan kan det också, som falkn påpekar, underlätta upptorkning om fukt tränger in, liksom att det begränsar inträngande fukts möjligheter att även fukta upp väggen/isoleringen. Modernt byggande är oändligt mycket klenare och känsligare än gamla konstruktioner. Timmerhusens väggar hade inga skyddande fasader utan klarade regn i sig själva.
För övrigt kan daggpunkten aldrig ligga utanför väggen. Den ligger alltid inne i väggen. Hur långt in i väggen beror på förutsättningarna.
Så, som ricebridge nämner först, ändra inte på ett vinnande koncept om det inte finns goda orsaker.
Använd traditionella färger såsom slamfärg, tjärfärg eller linoljefärg så fungerar det fint.
Sedan kan det också, som falkn påpekar, underlätta upptorkning om fukt tränger in, liksom att det begränsar inträngande fukts möjligheter att även fukta upp väggen/isoleringen. Modernt byggande är oändligt mycket klenare och känsligare än gamla konstruktioner. Timmerhusens väggar hade inga skyddande fasader utan klarade regn i sig själva.
För övrigt kan daggpunkten aldrig ligga utanför väggen. Den ligger alltid inne i väggen. Hur långt in i väggen beror på förutsättningarna.
Så, som ricebridge nämner först, ändra inte på ett vinnande koncept om det inte finns goda orsaker.