Sambolagen, frågor om två scenario

[Nötegårdsgubben]

Inte helt har jag för mig. Tänker på "Övertagande av bostad i vissa fall", 22§. Eller har något ändrats kring detta?

Sant. Det är dock i teorin inte en ekonomisk fråga, då den som på så vis förlorar sin bostad ska ersättas fullt ut av den andre.

Dock är det förstås ibland en ekonomisk fråga i praktiken, om det är en hyresrätt som genom hyresregleringen i praktiken har ett värde.

 

[Nötegårdsgubben]

Eftersom jag citerat det tidigare men gärna gör det en gång till för din skull:

"Åtta av tio sambor i Sverige saknar ett samboavtal, enligt en undersökning gjord av Lexly. Majoriteten känner inte till att det finns en sambolag som träder i kraft så fort man flyttar ihop. Men alla förhållanden kan spricka och lämnar man allt åt slumpen kan de ekonomiska konsekvenserna vid en eventuell separation snabbt göra situationen ännu tyngre."

Enligt dig tror du folk till detta? Men i själva verket gör majoriteten inte det. Nu pratar vi drygt 1,5 miljoner sombos dvs åtminstone 800.000 som inte har en aning.
Hur var nu detta med ägande av bil som du också tidigare felaktigt påstod?
Du får gärna tycka vad du vill men det betyder inte att du har rätt.
Det är betydligt fler som vet att de är gifta kan jag lova dig om man bortser från kanske några dementa äldre.

Vad är det du menar att de inte vet, att de är sambos eller hur samboskapet är reglerat? Jag sätter en liten tunna skit på det senare, varför jag anser att din jämförelse med om man vet om man är gift eller inte är helt utan värde.

 

[patriklarsson]

Vad är det du menar att de inte vet, att de är sambos eller hur samboskapet är reglerat? Jag sätter en liten tunna skit på det senare, varför jag anser att din jämförelse med om man vet om man är gift eller inte är helt utan värde.

Nej det är det uppenbarligen inte eftersom man i Sverige kan vara sambo utan att omfattas av sambolagen men du kan inte vara gift utan att ingå äktenskap. Vilket jag sätter två tunnor skit på att du nu förstår, varför vi inte behöver blanda in äktenskap i tråden.

 

[Nötegårdsgubben]

i Sverige kan [man] vara sambo utan att omfattas av sambolagen

Ja, kan kan man ju, om man är gift med någon annan exempelvis (det är för övrigt en intressant grund för att samboskap inte ska föreligga om man tänker ur den andra sambons perspektiv och denna inte känner till att den andra (alltjämt?) är gift med någon annan).

Men har vi nu som du påstår halvannan miljon sambos i Sverige ska vi kanske inte i första hand leta randfall. Dina två exempel från trådstarten är rimligare exempel, och var som jag minns det rätt lätta att bena ut.

 

[Fairlane]

Har man problem med att göra upp den biten med sin sambo, ja då har man nog fler problem i livet.

Det uttalandet kan ju vändas tillbaks.

"Åtta av tio sambor i Sverige saknar ett samboavtal, enligt en undersökning gjord av Lexly. Majoriteten känner inte till att det finns en sambolag som träder i kraft så fort man flyttar ihop. Men alla förhållanden kan spricka och lämnar man allt åt slumpen kan de ekonomiska konsekvenserna vid en eventuell separation snabbt göra situationen ännu tyngre."

Jag är skeptisk till den undersökningen. 8 av 10 saknar samboavtal kan jag köpa. Jag har inte haft det i mina samborelationer och skulle då räknas med i de 8 av 10, men det var ett val vi gjorde.

Att majoriteten inte känner till att det finns en sambolagen låter mycket märkligt. Jag blir lite nyfiken på hur de ställt frågorna.

Jag antar att det hela kommer härifrån:
https://lexly.se/fakta-och-rad/samboavtal/sa-undviker-du-sambofallan

De tjänar pengar på att sälja hjälp och samboavtal så de vinklar det.

Det finns lite tokigheter på sidan:

En undersökning som Lexly låtit genomföra visar dock att det är flest i denna ålder (84 procent) som saknar samboavtal och således är juridiskt oskyddade vid en eventuell separation.

Är de verkligen juridiskt oskyddade då? Jag trodde sambolagen existerande...

Ni står båda på kontraktet, men en av er har betalat mer i kontantinsats.
Då måste ni skriva både samboavtal och ett skuldebrev.

Nej det måste man inte alls. Man kan göra det eller man kan låta bli.

Som de skriver så blir jag som sagt mycket skeptisk till hela undersökning, men de vill ju tjäna pengar.

Givetvis står det var och en fritt att tycka att lagen är bra eller dålig. Den finns och är lätt att runda om man inte vill leva efter den.

 

[patriklarsson]

Ja, kan kan man ju, om man är gift med någon annan exempelvis (det är för övrigt en intressant grund för att samboskap inte ska föreligga om man tänker ur den andra sambons perspektiv och denna inte känner till att den andra (alltjämt?) är gift med någon annan).

Eller att den ena äger en bostad när man träffas där den andre sedan flyttar in, då är man sambos men inte enligt sambolagen, däremot bör rimligen bohaget som införskaffas tillsammans därefter börja räknas in.
Eller två vänner som bor ihop på samma adress är också sambos, det hade till att börja med varit enklare att mynta ett nytt uttryck i slutet av 80-talet när detta infördes.
Den stora skillnaden är att utomlands gör man vid köp eller omfördelning av ägandedel ett aktivt val, i Sverige gör staten ett val åt dig om du inte aktivt motsäger dig det.
Jag gillar helt enkelt inte när andra gör val åt mig.

 

[patriklarsson]

Det uttalandet kan ju vändas tillbaks.


Jag är skeptisk till den undersökningen. 8 av 10 saknar samboavtal kan jag köpa. Jag har inte haft det i mina samborelationer och skulle då räknas med i de 8 av 10, men det var ett val vi gjorde.

Att majoriteten inte känner till att det finns en sambolagen låter mycket märkligt. Jag blir lite nyfiken på hur de ställt frågorna.

Jag antar att det hela kommer härifrån:
[länk]

De tjänar pengar på att sälja hjälp och samboavtal så de vinklar det.

Det finns lite tokigheter på sidan:

En undersökning som Lexly låtit genomföra visar dock att det är flest i denna ålder (84 procent) som saknar samboavtal och således är juridiskt oskyddade vid en eventuell separation.

Är de verkligen juridiskt oskyddade då? Jag trodde sambolagen existerande...

Ni står båda på kontraktet, men en av er har betalat mer i kontantinsats.
Då måste ni skriva både samboavtal och ett skuldebrev.

Nej det måste man inte alls. Man kan göra det eller man kan låta bli.

Som de skriver så blir jag som sagt mycket skeptisk till hela undersökning, men de vill ju tjäna pengar.

Givetvis står det var och en fritt att tycka att lagen är bra eller dålig. Den finns och är lätt att runda om man inte vill leva efter den.

Det är möjligt att det vinklar det till sin fördel och det är möjligt att fler över ex 40år känner till något om detta men när jag gick i grundskola/gymnasium fick jag en gång höra av en lärare att det finns något som heter Sambolagen och den är viktig att känna till. Det var heller inte ingående i lärarens läroplan vad jag vet att informera om detta, sen kan man ju anse att hela befolkningen utan att ta upp det i grundskolan ska känns till alla Sveriges lagar. Men jag tycker kanske annorlunda.

PS vad menar du med att vända tillbaka?

 

[Nötegårdsgubben]

Eller att den ena äger en bostad när man träffas där den andre sedan flyttar in, då är man sambos men inte enligt sambolagen

Jo, däremot är inte bostaden samboegendom.

två vänner som bor ihop på samma adress är också sambos

Nej, inte enligt sambolagen, den kräver att ett parförhållande föreligger.

Jag gillar helt enkelt inte när andra gör val åt mig.

Det är ditt och din sambos val att avtala om ert samboskap, sambolagen är (utöver nämnda 22 §) bara en presumtionslagstiftning med vad som händer om ni inte avtalar något. Lite som att det finns en arvsordning kring ditt arv som (utöver visst skydd för bröstarvingar) kan trumfas med ett testamente.

 

[patriklarsson]

Jo, däremot är inte bostaden samboegendom.

Precis.

Nej, inte enligt sambolagen, den kräver att ett parförhållande föreligger.

Precis, men i muntal är de sambos.
Samma ord som förkortar ordet Samboavtal och leder till förväxlingar.
Varför då inte kalla det mini-äktenskap istället? Finns det en baktanke med detta? Vem tjänar eg mest på mindre personliga konkurser? Utan att komma in på konspirationsteorier.

Det är ditt och din sambos val att avtala om ert samboskap, sambolagen är (utöver nämnda 22 §) bara en presumtionslagstiftning med vad som händer om ni inte avtalar något. Lite som att det finns en arvsordning kring ditt arv som (utöver visst skydd för bröstarvingar) kan trumfas med ett testamente.

Vad är mindre rättvist mot att fördela äganderätten själva, jämfört med Sambolagen vad gäller ekonomisk insats och arvsrätt.
Blandar man in barn i bilden är det en annan utgångspunkt. Det finns då möjlighet att förhandla om äganderätten, men det vet ju varje kristen att man gifter sig innan man skaffar barn!

 

[Nötegårdsgubben]

i muntal är de sambos

Jag vet ingen som kallar kompisar som bor ihop för sambos.

Vad är mindre rättvist mot att fördela äganderätten själva, jämfört med Sambolagen vad gäller ekonomisk insats och arvsrätt.

Jag förstår inte frågan, men som sagt – ingen hindrar er från att avtala om något annat än presumtionen.

 

[Fairlane]

Det är möjligt att det vinklar det till sin fördel och det är möjligt att fler över ex 40år känner till något om detta men när jag gick i grundskola/gymnasium fick jag en gång höra av en lärare att det finns något som heter Sambolagen och den är viktig att känna till.

Ok, så du kände till att lagen fanns iallafall.
nu är jag förvisso över 40 år, över 50 också faktiskt, men när.jag blev sambo första gången var jag dryga 20 och kände till den lag som fanns då. Jag kunde inte detaljerna, men vet man att det finns en lag så kan man lätt ta reda på mer om man vill.

Det var heller inte ingående i lärarens läroplan vad jag vet att informera om detta, sen kan man ju anse att hela befolkningen utan att ta upp det i grundskolan ska känns till alla Sveriges lagar. Men jag tycker kanske annorlunda.

Jag tror ingen känner till alla lagar. Jag tycker inte att alla lagar som inte alla känner till ska plockad bort för den sakens skull.

PS vad menar du med att vända tillbaka?

Du skrev:
"Har man problem med att göra upp den biten med sin sambo, ja då har man nog fler problem i livet."
och syftade som jag förstod det på att man inte kom överens om fördelningen av utgifter. Man kan lika gärna vända på det, att har man inte koll på sina skyldigheter eller koll på att friskriva dig så har man nog fler problem i livet.
Eller för att uttrycka sig annorlunda, det är väl ingen skillnad på om den "starkare" eller "svagare" parten inte kommunicerar sina önskemål

 

[patriklarsson]

Jag vet ingen som kallar kompisar som bor ihop för sambos.

Är du skriven på samma adress som annan person är du sambo. Nödvändigtvis inte enligt Sambolagen.
Om man kallar sig sambo eller inte beror nog på del av landet, ålder och ett flertal faktorer. Är man homofob ex drar man sig kanske för att kalla sin polare för sambo, vad vet jag, ser inget problematik med det så det är sant.

Jag förstår inte frågan, men som sagt – ingen hindrar er från att avtala om något annat än presumtionen.

Inget hindrar mig från att i annat EU land skriva äganderätt efter erlagd kontantinsats eller enligt överenskommelse efter fördelad handpenning, lån, ekonomi, barn, arbete, studier etc. Ett aktivt val som gör bägge boende uppmärksamma på situationen till skillnad från i Sverige där staten förutsätter att 50/50 skall gälla oavsett ekonomiska uppgörelser.
För mig är det självklart bättre med aktiva val framför passiva.

 

[patriklarsson]

Ok, så du kände till att lagen fanns iallafall.
nu är jag förvisso över 40 år, över 50 också faktiskt, men när.jag blev sambo första gången var jag dryga 20 och kände till den lag som fanns då. Jag kunde inte detaljerna, men vet man att det finns en lag så kan man lätt ta reda på mer om man vill.

Så du är född före 1974 och sambolagen kom 1987 när du var 13+ år, det är inte möjligen så att det var mer på tapeten då, än 10år senare? Som sagt, alla jag känner i min åldersgrupp, har i stort sett inte en susning om detta. Det får tala för vad jag tror.

Jag tror ingen känner till alla lagar. Jag tycker inte att alla lagar som inte alla känner till ska plockad bort för den sakens skull.

Det jag syftade till var bättre utbildning, inte att lagar skall plockas bort. Även om sambolagen gärna får skrivas om tycker jag.

Du skrev:
"Har man problem med att göra upp den biten med sin sambo, ja då har man nog fler problem i livet."
och syftade som jag förstod det på att man inte kom överens om fördelningen av utgifter. Man kan lika gärna vända på det, att har man inte koll på sina skyldigheter eller koll på att friskriva dig så har man nog fler problem i livet.
Eller för att uttrycka sig annorlunda, det är väl ingen skillnad på om den "starkare" eller "svagare" parten inte kommunicerar sina önskemål

Ja har man problem i att ex kunna uttrycka sig, jag vill att trots att jag inte betalat en krona i inköp av fastighet ändå äga 30 eller 50%, då jag investerar all min tid till att sköta hem (och ev barn) i större omfattning vid sidan av studier vilket gör att jag endast kan betala en del av fastighetens driftkostnader och sedan göra en uppgörelse, ja då har jag svårt att se att det är det enda man har problem med i relationen.
Kanske bra i det fallet att man isf tidigt inser att det inte fungerar än flera år senare och vid ev gemensamma barn.
Att staten vill ha 50/50 det tar jag bara som en skenheligt argument för att undvika personliga konkurser och bostadslöshet.
Det är moraliskt lika fel att någon betalar 100% kontant och sedan blir lämnad, även om den personen kanske fortfarande har större chans att återuppbygga sin ekonomi.
Men det hände ju min polare att hans ex var otrogen. De hade ingen av de någon vetskap om sambolagen.

 

[Nötegårdsgubben]

Är du skriven på samma adress som annan person är du sambo. Nödvändigtvis inte enligt Sambolagen.

Jag tror betydligt fler, sannolikt en överväldigande majoritet, följer sambolagens definition snarare än din.

Om man kallar sig sambo eller inte beror nog på del av landet, ålder och ett flertal faktorer.

Det tror jag faktiskt inte, men jag kan förstås ha fel.

Är man homofob ex drar man sig kanske för att kalla sin polare för sambo

Sannolikt är en homofob person inte sambo med en polare av samma kön, så det är nog inte ett så vanligt fall. Men jag kan sträcka mig så långt som att jag delar uppfattningen att det säkert fortfarande finns homosexuella par som döljer sitt samboskap genom att officiellt påstå att man bara är vänner.

Inget hindrar mig från att i annat EU land skriva äganderätt efter erlagd kontantinsats eller enligt överenskommelse efter fördelad handpenning, lån, ekonomi, barn, arbete, studier etc.

Ingen hindrar dig från det i Sverige heller.

Ett aktivt val som gör bägge boende uppmärksamma på situationen till skillnad från i Sverige där staten förutsätter att 50/50 skall gälla oavsett ekonomiska uppgörelser.

Jag har svårt att tro att inget annat EU-land har skyddsbestämmelser liknande vår sambolag. Det kan förstås vara så, men redan regler likt de om enkla bolag gör att saker man gör ihop ofta skapar partnerskap vare sig man tänkt på det eller ej – iofs. oberoende av samlevnadsform.

För mig är det självklart bättre med aktiva val framför passiva.

Gör sådana då. Det finns som sagt ingen som hindrar dig.

 

[Fairlane]

Så du är född före 1974 och sambolagen kom 1987 när du var 13+ år, det är inte möjligen så att det var mer på tapeten då, än 10år senare?

Sambolagen kom 2003 ...
Därav min skrivning.

Som sagt, alla jag känner i min åldersgrupp, har i stort sett inte en susning om detta. Det får tala för vad jag tror.

Det kan ju bero på vilka du känner också, inte bara ålder på personerna.

Det jag syftade till var bättre utbildning, inte att lagar skall plockas bort. Även om sambolagen gärna får skrivas om tycker jag.

Ja, kanske det, men det är väldigt stor del av lagarna som aldrig nämns i utbildningen.

Ja har man problem i att ex kunna uttrycka sig, jag vill att trots att jag inte betalat en krona i inköp av fastighet ändå äga 30 eller 50%, då jag investerar all min tid till att sköta hem (och ev barn) i större omfattning vid sidan av studier vilket gör att jag endast kan betala en del av fastighetens driftkostnader och sedan göra en uppgörelse, ja då har jag svårt att se att det är det enda man har problem med i relationen.

Eller om man har problem att säga "Jag vill äga den här enskilt eftersom jag betalar för den själv."

Kanske bra i det fallet att man isf tidigt inser att det inte fungerar än flera år senare och vid ev gemensamma barn.
Att staten vill ha 50/50 det tar jag bara som en skenheligt argument för att undvika personliga konkurser och bostadslöshet.

Ja, det får du såklart tro, vilket inte betyder att det är korrekt. Som sagt gäller det inte alla, långt ifrån, och ser du på hyresrätter så lär det knappast påverka ekonomin så mycket.
Staten vill inte ha 50/50. Det är vara utgångsläget om bi inte avtalat om något.

Det är moraliskt lika fel att någon betalar 100% kontant och sedan blir lämnad, även om den personen kanske fortfarande har större chans att återuppbygga sin ekonomi.
Men det hände ju min polare att hans ex var otrogen. De hade ingen av de någon vetskap om sambolagen.

Moral ska helst inte blandas med juridiken, speciellt inte i ett enskilt fall. Din polare hade ju inte heller koll på att halva bostaden ägdes av hans sambos far, så han hade väl rätt allmänt usel koll.