Precis det hände brorsan som hade lite för bråttom: när dom lagt igen och fyllde på brine-vätskanharry73 skrev:
läckte den ut direkt. Då gav han upp tanken på markvärme.
Jag grävde själv 1 meter brett/djupt och hade familjen till hjälp att kolla efter sten, när jag installerade
för drygt 10 år sen. Plöjer man ner den har man inte den kollen, precis som du skriver.
Vi har en CTC GSI16 med 2*500 meter slinga i huvuddel på åker. Djupet osäkert, men kring 1 meter enligt tidigare ägare som grävde ner slangen. Värmer hus 185 m2 och garage 120 m2. Nån gång går väl brinet ner på minusgrader under vintern, men i huvudsak håller den plusgrader. Bor i Norrbotten.
När vi installerade nytt värmesystem i Aug förra året så tog vi in en massa offerter på både jordvärme och luft/vatten. Endast 2 av företagen jobbade med jordvärme men båda hade ett underbolag för att gräva ner slangen.
Det första företaget sa att det skulle gå bra att köra jordvärme på vår 1200kvm tomt (huset är 115kvm plus uppvärmd källare).
Den andra sa direkt nej, de kunde göra det men tog inget ansvar på grund av osäkerheten om de kunde få ner tillräckligt med slang och vilka komplikationer man kunde stöta på.
När jag kom tillbaka till det första företaget som sagt OK så visade det sig att även de vacklade och frånsa sig ansvar mer eller mindre.
Både företagen kunde fortfarande genomföra jobbet men ansvaret för komplikationer och effekt låg helt på min sida.
Totalkonstande för luft/vatten och jordvärme var i princip samma men eftersom ingen kunde garantera funktionen i jordvärme och att tomten skulle se ut som ett världskrig efteråt valde vi luft/vatten. Hade varit tråkigt om vi först la ner slang för att sen ändå tvingas sätta en luft/vatten också.
Priset vi pratar om var runt 130 000 - 140 000 kr oavsett vilket vi vlade exkl. att rätta till trädgården.
Vi har inget berg här.
Det första företaget sa att det skulle gå bra att köra jordvärme på vår 1200kvm tomt (huset är 115kvm plus uppvärmd källare).
Den andra sa direkt nej, de kunde göra det men tog inget ansvar på grund av osäkerheten om de kunde få ner tillräckligt med slang och vilka komplikationer man kunde stöta på.
När jag kom tillbaka till det första företaget som sagt OK så visade det sig att även de vacklade och frånsa sig ansvar mer eller mindre.
Både företagen kunde fortfarande genomföra jobbet men ansvaret för komplikationer och effekt låg helt på min sida.
Totalkonstande för luft/vatten och jordvärme var i princip samma men eftersom ingen kunde garantera funktionen i jordvärme och att tomten skulle se ut som ett världskrig efteråt valde vi luft/vatten. Hade varit tråkigt om vi först la ner slang för att sen ändå tvingas sätta en luft/vatten också.
Priset vi pratar om var runt 130 000 - 140 000 kr oavsett vilket vi vlade exkl. att rätta till trädgården.
Vi har inget berg här.
Redigerat:
Det här med borrhålsdimensionering är intressant. Den av solen tillförda värmen till markytan tränger ned ett par meter. På vintern kyls denna värme bort. Olika djupt i olika klimatzoner. Ytjordvärme tar vara på den i de översta marklagren upplagrade sommarvärmen. Borrhålsvärme är annorlunda. Värmeflödet från jordens inre har pågått i tusentals/milliontals år och är mycket lågt. I medeltal något mindre än 0,01 Watt/m2. Det är inte mycket även på en stor tomt. Trots det så leder värmeflödet till att det bildas en tempreraturgradient vilket innebär natt temperaturen i berget stiger med hur djupt man borrar. Hundra meter ned kan det vara 2 - 3 grader varmare. Det är den i berget upplagrade värmeenergin som huvudsakligen utnyttjas med bergvärme. Så småningom sjunker temperaturen o borrhålet och det tillflyter upplagrad värme från berget längre och längre bort från borrhålets sidor och temperaturen på berget omkring hålet i blir lägre och lägre så att värmepumpen får jobba allt hårdare. efter 10 - 20 år har värmepumpumens prestanda försämrats. Hur fort det går beror på hur djupt man borrar i relation till uttaget. Men borrhålet tillförs också en del av sommarvärmen från markytan omkring hålet och med tiden spelar denna allt större roll samtidigt blir markytan runt hålet kallare och uttaget från hållets bottendel blir relativt sett mindre. Om ett hål ligger för nära ett hus stjäl man så småningom en del värme från golvet i källarvåningen. I tätbebyggda områden kan man stjäla värme ur källarvåningen i grannhusen men ingen kommer att märka det eftersom all hus har termostatreglerad uppvärmning. Deras värmeräkning går upp lite lite grand. Men man kan utnyttja borrhålets kyla för att luftkonditionera sitt eget hus på sommaren och då samtidigt uppnå en viss återmatning till hålet. Man kan också återmata värme med solfångare, utleuftvärmeväxlare till vatten, och t o m genom att lägga ett grunt ytjordvärmesystem i gräsmatten, eller att för kyla swimingpoolen om man vill. Men allt kostar pengar och då måste man börja räkna på lönsamhet och när i framtiden återmatning kan bli intressant. Om man från början satsar på olika grad av återmatning behöver borrhålet eller borrhålen inte vara lika djupa. Om man har bergvärme bör man man mäte sin energianvändning varje månad och även mäta borrhålsvattnets temperatur regelbundet och göra statistik - år efter år. Det tar flera år innan återmatning kan bli lönsamt, men det är en god idé att redan från början förbereda systemet installationsmässigt så att återmatning blir lättare att införa i framtiden hälsar Björn Dahlroth.mexitegel skrev:
Ja, det mesta i resonemanget stämmer. Har läst att värmeflödet från jordens inre i mina trakter är 0,02 W/m2 men det är ändå en försvinnande liten del (bara 20 W på en stor tomt).B Björn Dahlroth skrev:
Så när berget kylts så måste återladdningen komma långt från omgivande berg och ovanifrån.
Det bästa är om borrhålet har flödande grundvatten som kan transportera bort kyla.
Jag har hört att grundvattenrörelser gör återmatning i det närmaste värdelös. Givetvis gäller det bara om det faktiskt finns rörelser i grundvattnet, men som jag tolkade texten så var det vanligtvis tillräckligt stora rörelser. Därmed drar jag slutsatsen att det är svårt att långsiktigt tömma enstaka borrhål på energi. Ett helt villaområde skulle däremot kunna ge annat resultat. Självklart kan det variera mycket från plats till plats.
En intressant aspekt är att bergvärme tar större delen av sin energi från kärnkraft eftersom det är det som håller jordens inre varmt. En kärnkraftsmotståndare som bara kan tänka sig konsumera förnybar energi kan därför inte använda bergvärme.
En intressant aspekt är att bergvärme tar större delen av sin energi från kärnkraft eftersom det är det som håller jordens inre varmt. En kärnkraftsmotståndare som bara kan tänka sig konsumera förnybar energi kan därför inte använda bergvärme.
Det bästa om man vill lagra solvärme till vintern är att göra det i ett lager av borrkax eller liknande som fin sand, under huset.
Finns hus i Bollebygd som från början byggts med typ en 3m djup väl isolerad källare som man fyllt med detta och lagt några hundra meter kollektorslang i.
Sedan solfångare på taket och en värmepump som man kör på vintern. Tror det aldrig blev under 10 grader på brine frampå våren.
Finns hus i Bollebygd som från början byggts med typ en 3m djup väl isolerad källare som man fyllt med detta och lagt några hundra meter kollektorslang i.
Sedan solfångare på taket och en värmepump som man kör på vintern. Tror det aldrig blev under 10 grader på brine frampå våren.
Precis, och det är just det vi har....K karlmb skrev:
Behövs bara ta från mark under minusdagarna, som är ganska få för vår del.
Plusdagarna avfrostar ju i princip sig självt och viss återladdning i backen kan också ske.
Det här med att avfrosta sig själv är inte helt enkelt. Frågan är vad man menar. På 1980-talet (jag höll på med värmepumputredningar redan då) introducerades en värmepump på den svenska marknaden av ett företag som hette Autoterm. Det var en luft/vattenvärmepump. Det speciella med den var att den inte hade något aktivt avfrostningssystem med vilket jag menar att man för en kort stund vänder processen och värmer upp förångaren så att frosten rinner av som vatten. En annan "aktiv metod är att sätta in elvärmeelement i förångar paketet för att fort smälta bort frost påslaget. Frost kan tillfälligt öka värmeupptaget i sförångarpeketet mensnart blockeras luftflödet. Autoterms ide var att man skulle stänga av värmepumpen och låta uteluften som cirkulerar genom paketet smälta bort frosten. Det kan fungera i varmare klimat där vintertemperaturen är avsevärt högre ungefär som svensk tidig höst (när våra internationellt sett relativt välisolerade hus nästan inte har något annat uppvärmningsbehov annat än för tappvarmvatten). Vad som hände med Autoterms värmepumpar var att de frostade igen och tiden som det tog att med uteluft avfrosta batteriet blev så lång att värmepumpen mest stod still på vintern och det fanns fall där halvsmälta frosten frlös till is när pumpen satte igång igenoch så småningom blev hela förångarpaketet en iskaka. Det kan hända att dett fungerar mycket bättre om avfrostningsvärmet tas från ett litet ytjordvärmesystem. Men vad är det för temperatur på brinevätskan i jordslangarna? En ytjordvärmeanläggning utnyttjar påfrysning på slangarna som en värmekälla. och brinevätskan har då flera minusgrader. Tanken är inte fel - och kan möjligen fungera i sydeuropa som faktiskt har värmebehov även vid åtskilliga plusgrader i luften beroende på att husen ofta har tunna väggar och/eller saknar isolering. Företaget Autoterm försvann från marknaden ganska fort. De provade också att smälta frosten med elvärme i förångar batteriet men det blev inte heller bra. Numera så måste vi ju också betala en avsevärt högre avgift för själva eleffekten även om vi bara tar ut den kortvarigt.Q Qunaki skrev:
Björn Dahlroth