Jag har använt Bjarne och plöjt ner slang två gånger. Ena gången grävde han 10 m ut till en åker och plöjde sedan ner 800 m. Tror han gjode det på en dag.L Limosin skrev:
En toppenkille. Hjälpsam. Gjorde ett snyggt jobb till ett bra pris.
Reommenderas!
Har jordvärme. Cirka 500m nergrävt ca 1m. Fungerar nu bra men hade problem med att få ut all luft ur rören. Min installatör har varit på plats flera ggr för att lufta systemet. Tog flera månader innan all luft var borta.
Kanske en av orsakerna till att din rörmokare avråde.
Hade själv övervägt att borra om jag skulle göra om valet idag
Kanske en av orsakerna till att din rörmokare avråde.
Hade själv övervägt att borra om jag skulle göra om valet idag
L lodin92 skrev:
Frikyla är fantastiskt. Jag tycker det är värt en prisskillnad på många tusen.M Martin72 skrev:
Man kanske kan få aningens kyla med jordvärme men det kan nog aldrig bli lika bra.
Vet inte, men han hade manometer på slangen under hela tiden och fick sedan ett undertecknat protokoll på tätheten.M MagHam skrev:
Det protokollet kan du slängaR K R Andersson skrev:
Man gör i så fall täthetsprov med vätska inte luft. En KB.slang 40 mm innehåller ungefär 1 liter per meter. Blir som en jättestor kompressorbehållare som det tar l å n g tid att upptäcka ett litet läckage från. Dessutom kan trycket sjunka i alla fall när slangen kommer i den kalla marken.
Återmata energi till ett borrhål är i normalfallet inte lönsamt så länge anläggningen är korrekt dimensionerad. Solinstrålningen är drygt 1 kW/kvm vilket gör att en återmatning försvinnande liten i förhållande till solen. Kort sagt spelar det ingen roll.B Björn Dahlroth skrev:
Undantaget är ett för grunt borrhål som riskerar att frysa, där kan några extra kWh vara avgörande.
Ärligt talat bryr jag mig inte. Haft slangen i 16 år, ännu inte fyllt en droppe i systemet.M MagHam skrev:Det protokollet kan du slänga
Man gör i så fall täthetsprov med vätska inte luft. En KB.slang 40 mm innehåller ungefär 1 liter per meter. Blir som en jättestor kompressorbehållare som det tar l å n g tid att upptäcka ett litet läckage från. Dessutom kan trycket sjunka i alla fall när slangen kommer i den kalla marken.
Ville bara säga att det är så det görs.
M MagHam skrev:
Idén med ytjordvärme är att solen värmer upp jorden under sommaren och det blir som ett värmemagasin som du skattar på vintern. Om slangen ligger för djupt så blir inte jorden tillräckligt uppvärmd.Nissens skrev:
Vad får dig att rekommendera 1,5 m?. Enligt min mening är det 1 m som gäller. Måste du gå djupare än så pga kallt klimat på din ort så är kanske inte ytjordvärme det lämpligaste?
Det blir tillräckligt varmt…roland53 skrev:
Ja, 1,5 m är lite norrut, men också för att klara sig vid framtida ev. markarbeten på åkern.
Ja, hoppas du har rätt. Att det finns värme i jorden runt en nylagd slang kanske de första 3-4 åren är ju inget konstigt. Men sedan kan det bli knepigt om inte jordtemperaturen återhämtar sig pga djupet. Det medför långa driftstider på värmepumpen med medföljande dålig driftsekonomi
Det är därför man har betydligt längre slangar vid markvärme än med bergvärme.
Du kan ju ringa en installatör om du känner dig osäker.
Jag personligen skulle aldrig fundera på markvärme.
Du skrev Jönköping tidigare i tråden. Hillerstorps schakt plöjer mycket jordvärme i och runt Jönköpings län.
Här hemma grävde jag eftersom jag lånade en 23tonnare på dåvarande jobbet. Hos morsan plöjde vi 2x300m i tämligen stenig smålandsåker.
Är det bara möjligt att få ner plogen i backen så funkar det med att plöja jordvärme.
Här hemma grävde jag eftersom jag lånade en 23tonnare på dåvarande jobbet. Hos morsan plöjde vi 2x300m i tämligen stenig smålandsåker.
Är det bara möjligt att få ner plogen i backen så funkar det med att plöja jordvärme.
Bergvärme är en annan metod som inte ska jämnföras med ytjordvärme. För att det ska bli lönsamt så måste man ha berg att borra i, och inte på alltför stort djup- foderrör kostar. Vi som bor på "slätten" använder ytjordvärme. det fungerar alldeles utmärkt om det är rätt uträknat på slanglängd kontra värmebehov och att slangen förläggs på "rätt" djup.
Inga konstigheter. Har använt ytjordvärme i olika anläggningar sedan 1979 och fungerar toppen. En annan metod är att man pumpar upp grundvatten. Den håller en jämn temp på 8-12 gr och ger en bra värmeekonomi, men tyvärr så brukar man behöva rengöra återföringsborrorna med jämna mellanrum. Ett merarbete, men ett arbete som betalar sig bra.
Hillerstorps Shakt, som busholle nämner i #102, är jättestora inom plöjning och borrning här i trakten.
Dom plöjde min slang i Vaggeryd för snart 17 år sedan.
Som kuriosa (med anledning av tidigare inlägg) kan nämnas att dom trycksatte PN 6,3 slangen till strax under maxtryck ca 6 Bar. Trycksättningen är i första hand för att undvika veck i svängarna och har inte så mycket med täthet att göra. Det är bara ett stort hål som avslöjas i så fall.
Det var på deras inrådan det blev ytjord. Vi har ca 20 meter ner till berg och det blir en massa foderrör och ett hål som inte är "aktivt" första biten.
Så när man väljer ska sakliga faktorer avgöra, inte tyckande.
Verkningsgraden COP för borrhål ligger mer konstant hela tiden än ytjord som är bäst på hösten och sämst på senvintern. Men det jämnar ut sig över säsongen.
Dom plöjde min slang i Vaggeryd för snart 17 år sedan.
Som kuriosa (med anledning av tidigare inlägg) kan nämnas att dom trycksatte PN 6,3 slangen till strax under maxtryck ca 6 Bar. Trycksättningen är i första hand för att undvika veck i svängarna och har inte så mycket med täthet att göra. Det är bara ett stort hål som avslöjas i så fall.
Det var på deras inrådan det blev ytjord. Vi har ca 20 meter ner till berg och det blir en massa foderrör och ett hål som inte är "aktivt" första biten.
Så när man väljer ska sakliga faktorer avgöra, inte tyckande.
Verkningsgraden COP för borrhål ligger mer konstant hela tiden än ytjord som är bäst på hösten och sämst på senvintern. Men det jämnar ut sig över säsongen.