Har ni samma märke / storlek på pumpen och hus? Ang att grannens drar mer energiNiclas Horn skrev:
Då kan man ju säga om allting. Vad tror du folk sa på 70-talet om du kommit och erbjudit en bergvärmelösning för 150.000 ?E elmont skrev:
Just denna lösning med värmelagring är ju lite mer extrem och inte alla kan ordna så stor volym under huset, men om kunskapen finns hos grundläggare så kan det ju börja bli vanligare.
Just det bergvärmen för 150 000:- var rena galenskapen på 70-talet så man investerade inte. Lika med lagringen i dag är det ingen ekonomi och man investerar väl inte i saker som man inte har en aning om, bara för att man tror. Då kan man lika gärna köpa en lott, bara man tror att man ska vinna eller har man har mer pengar än man behöver så kan man ju satsa.
Jag byggde ett nytt hus för bara 5 år sedan och rörmokaren avrådde från bergvärme eftersom investeringen aldrig skulle återbetala sig. Frånluftsvärmepump var mycket billigare och skulle inte dra speciellt mycket mer el. Jag hävdade bestämt att nedläggningen av kärnkraft och byggandet av vindkraft garanterat skulle driva upp elpriserna och göra bergvärmen lönsam på sikt. Som bonus kunde jag få frikyla.
På samma sätt kanske ett värmelager kan löna sig på sikt. I synnerhet om man kan få det så varmt att det går att koppla direkt till golvvärmen utan att gå via värmepump. Det kräver givetvis att man kan isolera värmelagret mycket väl med isolering som tål höga temperaturer. Hela taket lär behöva solfångare med vakuumrör.
Min gissning är att en investering i ett värmelager med vax som smälter någonstans vid 30 till 40 C kommer bli standard. Det är tillräckligt varmt för att köra in direkt in i golvvärmen men tillräckligt lågt för att få hyfsad verkningsgrad med vakuumrör. Även varmvattnet kan få det mesta av energin härifrån och sedan toppas upp de sista graderna av en liten elpatron eller värmepump.
Nackdelen med fasväxlande värmelager är att det ändrar volym litegrann så det är olämpligt att ställa huset ovanpå.
Får vi igång en ordentlig utbyggnad av kärnkraft igen så kommer vi snart tillbaks till läget då en enkel frånluftsvärmepump blir mest lönsam. Det är alltså nästan omöjligt att göra en vettig bedömning nu eftersom all lönsamhet beror på framtida politiska beslut.
På samma sätt kanske ett värmelager kan löna sig på sikt. I synnerhet om man kan få det så varmt att det går att koppla direkt till golvvärmen utan att gå via värmepump. Det kräver givetvis att man kan isolera värmelagret mycket väl med isolering som tål höga temperaturer. Hela taket lär behöva solfångare med vakuumrör.
Min gissning är att en investering i ett värmelager med vax som smälter någonstans vid 30 till 40 C kommer bli standard. Det är tillräckligt varmt för att köra in direkt in i golvvärmen men tillräckligt lågt för att få hyfsad verkningsgrad med vakuumrör. Även varmvattnet kan få det mesta av energin härifrån och sedan toppas upp de sista graderna av en liten elpatron eller värmepump.
Nackdelen med fasväxlande värmelager är att det ändrar volym litegrann så det är olämpligt att ställa huset ovanpå.
Får vi igång en ordentlig utbyggnad av kärnkraft igen så kommer vi snart tillbaks till läget då en enkel frånluftsvärmepump blir mest lönsam. Det är alltså nästan omöjligt att göra en vettig bedömning nu eftersom all lönsamhet beror på framtida politiska beslut.
Folk borde lägga pengarna på sitt klimatskal i stället för på tekniska lösningar. Extra isolering har samma livslängd som huset och behöver varken service eller utbyte eller en årlig driftskostnad.
Men det är klart att det är ju det minst häftiga man kan ha om man ska jämföra med fantastiska tekniklösningar.
Men det är klart att det är ju det minst häftiga man kan ha om man ska jämföra med fantastiska tekniklösningar.
Ett modernt hus har ungefär lika stor värmeförlust genom fönster och dörrar som genom väggar, tak och golv. Detta trots att fönstren är mycket bra. Dessutom är det stora förluster genom ventilationen även med FTX. Ventilationen kan man inte minska hur mycket som helst på grund av boverkets krav. Varmvatten tar också en hel del energi.
Det finns alltså begränsningar på hur mycket man kan göra med energikonsumtionen. Den enklaste åtgärden är att ta bort alla fönster och därmed halvera förlusten i klimatskalet. Men få är nog villiga att göra den uppoffringen.
En dubblering av isoleringen minskar bara förlusterna med 25% eftersom fönstren finns kvar. En större mängd isolering gör boytan mindre. Vid ett nybygge kan man alltså ofta göra små förbättringar, men potentialen är begränsad om man inte är beredd att göra avkall på andra saker.
Det finns alltså begränsningar på hur mycket man kan göra med energikonsumtionen. Den enklaste åtgärden är att ta bort alla fönster och därmed halvera förlusten i klimatskalet. Men få är nog villiga att göra den uppoffringen.
En dubblering av isoleringen minskar bara förlusterna med 25% eftersom fönstren finns kvar. En större mängd isolering gör boytan mindre. Vid ett nybygge kan man alltså ofta göra små förbättringar, men potentialen är begränsad om man inte är beredd att göra avkall på andra saker.
Fast på 70-talet var det ju omöjligt att räkna hem bergvärme. Det var direktverkande el som gällde och även om någon förutspådde att vi om 40 år skulle få elpriser på 3-4 kr så var det ingen som brydde sig att ens installera vattenburen värme.E elmont skrev:
Idag vet de flesta vad en värmepump kan ge och om de dessutom får veta om effektivare alternativ som inte nödvändigtvis har så mycket längre payback så tänker de inte lika kortsiktigt som folk som byggde hus på 70-talet.
Jag skall villigt erkänna att jag inte tittat på speciellt många lågenergihus och passivhus, men jag har inte sett något med stora fönsterpartier och glasväggar som är så modernt nu. Gemensamt för dem brukar dock vara att de ändå kör en del direktverkande el när det är som kallast.E elmont skrev:
Visst kan man alltid bygga isoleringen utåt och göra byggytan större. Byter man sedan snabbt åsikt igen och minskar isoleringen så får man större boyta. Hurra!
Hur man än vrider och vänder på det hela så kostar en bättre isolering, ventilation mm alltid pengar, komfort och/eller livskvalité. Det måste vägas mot investering i energisystem som i sin tur vägs mot energipriserna. Det enda vettiga är att lägga pengarna där de gör mest nytta. Med nuvarande energipolitik så är det ett självklart val att investera tungt i allt som kan spara energi. Alltså både isolering och uppvärmningssystem.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 774 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 774 inlägg
Då kan jag få bjuda dig på din första syn av ett passivhus med mycket fönster, ca 12m och 2.4m höga.S STB skrev:
500mm isolering i platta, 600 mm cellulosa i tak samt 400mm i väggar.
Verkligen stiligt! Jag trodde faktiskt det var nära nog omöjligt att få till ett passivhus med så mycket fönster. Har du siffror på verklig elförbrukning? Det är ändå ingen drastisk skillnad jämfört med mitt standardhus som har 500 mm i tak, 200 mm svart cellplast i väggarna och 300 mm i golvet.
Jag blev helt plötsligt nyfiken på min egen förbrukning, men tyvärr drar bilen en stor andel av totalförbrukningen så min elräkning visar "fel".
Jag blev helt plötsligt nyfiken på min egen förbrukning, men tyvärr drar bilen en stor andel av totalförbrukningen så min elräkning visar "fel".
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 774 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 774 inlägg
Men det är ändå rätt stor skillnad 500 till 600 mm i tak är ändå 20% mer och 200 till 400 i väggar är 100% tjockare (sen vet jag inte helt hur svart cellplast skiljer mot sprutad cellulosa i isolerfaktor).S STB skrev:
Det här är ju riktigt OffT, men ja det kompenseras mycket med att många fönster är fasta. 180kvm enplanshus och energiförbrukning på 8-11MWh/år för huvudhuset vet inte exakt vad som är värme och vad som är hushåll. Fönsterväggen är i rakt söderläge så det hjälper till att värma huset väldigt mycket, även på vintern, sen finns ingen kyla så på sommaren får man öppna de flesta dörrarna för att det i bland blir för varmt de varmaste dagarna. Där hjälper även betonggolvet till att lagra mycket av värmen som kommer in via fönstren. Så i detta fallet tror jag att de större fönstren nästan genererar mer värme än de ger förluster.
Hela klimatet i huset utjämnas av golvet och det hänger väldigt mycket på golvets funktion att det faktiskt fungerar och att trögheten blir högre. För fönsterna ger sjukt mycket värme så fort det är klar himmel.
I gavel mot öst och väst finns det bara en dörr och ett långsmalt fönster vid diskbänken och i norr är det ganska låga/smala fönster längs hela huset.
Byggfirman fick utmärkelse 2016 eller 2017 för att lyckats bygga ett av Sveriges tätaste hus, så mycket och vinningen ligger nog där i också. Sen produceras ca 12-15MWh/år solel då måtten på huset är anpassat efter måtten på panelerna så det har verkligen gått att maximera med fokus på det.
Doch måste en del el köpas varje år ändå för att det är uppvärmt garage+spabad+attefallare+bil utöver tidigare nämnd förbrukning.
Redigerat:
Nissens skrev:
Räkna med 50kr/m plus moms. Klart man plöjer….mexitegel skrev:
B Boan skrev:
Går intr plöja överallt, vi la det på en jordbruksfadtighet. Vi skulle ner med 700m slang, kommer inte ihåg hur många lass med stora stenear jag körde bort med 11 kubiks kärran efter traktorn. Sen var det att köra dit nytt material för att fylla upp efter all sten.B Boan skrev:
oj, ja, då är ju frågan om det inte är bättre att borra. dessutom blir nog en djupt borrhåll bättre på vintern, det blir ju högre temp in.Kempa_swe skrev:
