Skriver advokatbyrån samma sak?M -MH- skrev:
https://www.vasaadvokat.se/dodsbo-dolda-fel/
Har lite ont om tid just nu att kolla själv.
Jag kollade lite löst där tidigare, och fick inte någon klarhet direkt. Krav på dödsboet skriver de, men oklart om det gäller när dödsboet är upplöst.BirgitS skrev:
"3. Kan köparen av en fastighet från ett dödsbo kräva ersättning för dolda fel?
Ja, om köparen upptäcker dolda fel i fastigheten efter köp kan hen kräva ersättning från dödsboet inom ramen för vad som gäller enligt svensk juridik."
Min kursivering.
..."Den enda utvägen är att föra en skadeståndstalan enligt skadeståndslagen vilket är en mycket svår rättsprocess"...M -MH- skrev:
Lawline:
"Nej! Absolut inte! Men jo, så är det ju, egentligen, men det är jättesvårt!"
(edit, detta svar är baserat på mitt missförstånd av vad lawline egentligen menade, se nästa svar och bortse från detta)
Redigerat:
Ska utvidga min kritik av lawlines svar, jag tror jag missförstod det lite när jag läste snabbt.
Lawline:
"Drar man en parallell till allmänna avtalsrättsliga principer kan inte en utomstående part ta ansvar för ett avtal någon annan ingått. Detta pga att man aldrig utanför ett kontraktsförhållande kan rikta anspråk mot någon som inte är part. Undantag för att rikta anspråk mot någon som inte är part är om det står föreskrivet i lag, vilket det inte gör i detta fallet."
Högsta domstolen:
Målet gällde 5 § men 4 § beskrivs här i jämförelse. 4 § är "vanliga" arvingar. NJA 2021 s. 1073.
"Genom lagändringen avskaffades dödsbodelägares dittills obegränsade personliga ansvar för dödsboets skulder och ersattes av nuvarande 4 § om att bodelning eller arvskifte som sker innan skulderna betalts ska gå åter. Dödsbodelägarnas personliga ansvar begränsades alltså till att omfatta bara den återgångspåföljd som regleras i den nu gällande bestämmelsen. Till skillnad från den dittills gällande bestämmelsen infördes dock genom den nuvarande 4 § en reglering om att återgångsreglerna inte skulle omfatta bara den dödes skulder, utan också andra skulder som kan åvila boet, t.ex. enligt 18 kap. 3 § ÄB. I den sistnämnda bestämmelsen anges t.ex. kostnader för begravning eller boets uppteckning, vård eller förvaltning."
Ärvdabalken:
(min understrykning)
"4 § Sker bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård, skall bodelningen eller skiftet gå åter.
Är skulderna inte större än att de kan betalas av den dödes tillgångar och, om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha belöpt på hans lott för det fall att skulderna hade beaktats vid bodelningen, skall återgången begränsas till vad som behövs för att skulderna och kostnaderna för boets förvaltning skall kunna betalas. Vad som sålunda behövs skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem har fått för mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I övrigt skall bodelningen eller skiftet bestå.
Finns egendom som skall lämnas åter inte i behåll, skall ersättning utges för det värde egendomen hade när återgång påkallades, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Uppkommer brist hos någon delägare, skall de övriga delägarna täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen eller skiftet. Vad som behövs för att bristen skall kunna täckas skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem sålunda har fått. Lag (1981:359)."
Lawline:
"Drar man en parallell till allmänna avtalsrättsliga principer kan inte en utomstående part ta ansvar för ett avtal någon annan ingått. Detta pga att man aldrig utanför ett kontraktsförhållande kan rikta anspråk mot någon som inte är part. Undantag för att rikta anspråk mot någon som inte är part är om det står föreskrivet i lag, vilket det inte gör i detta fallet."
Högsta domstolen:
Målet gällde 5 § men 4 § beskrivs här i jämförelse. 4 § är "vanliga" arvingar. NJA 2021 s. 1073.
"Genom lagändringen avskaffades dödsbodelägares dittills obegränsade personliga ansvar för dödsboets skulder och ersattes av nuvarande 4 § om att bodelning eller arvskifte som sker innan skulderna betalts ska gå åter. Dödsbodelägarnas personliga ansvar begränsades alltså till att omfatta bara den återgångspåföljd som regleras i den nu gällande bestämmelsen. Till skillnad från den dittills gällande bestämmelsen infördes dock genom den nuvarande 4 § en reglering om att återgångsreglerna inte skulle omfatta bara den dödes skulder, utan också andra skulder som kan åvila boet, t.ex. enligt 18 kap. 3 § ÄB. I den sistnämnda bestämmelsen anges t.ex. kostnader för begravning eller boets uppteckning, vård eller förvaltning."
Ärvdabalken:
(min understrykning)
"4 § Sker bodelning eller arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård, skall bodelningen eller skiftet gå åter.
Är skulderna inte större än att de kan betalas av den dödes tillgångar och, om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha belöpt på hans lott för det fall att skulderna hade beaktats vid bodelningen, skall återgången begränsas till vad som behövs för att skulderna och kostnaderna för boets förvaltning skall kunna betalas. Vad som sålunda behövs skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem har fått för mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I övrigt skall bodelningen eller skiftet bestå.
Finns egendom som skall lämnas åter inte i behåll, skall ersättning utges för det värde egendomen hade när återgång påkallades, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Uppkommer brist hos någon delägare, skall de övriga delägarna täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen eller skiftet. Vad som behövs för att bristen skall kunna täckas skall utges av delägarna i förhållande till vad var och en av dem sålunda har fått. Lag (1981:359)."
Jag tror vi är överens om boets skulder som fanns innan boet upphörde.
Dvs den dödes skulder och alla nya skulder som boet skaffat sig.
Men det är ju inte det det handla rom, här försöker man skapa en ny skuld som inte fanns innan arvet skiftades.
Reglerna tillkom antagligen för att boet inte skulle kunna sätta sig i skuld och sen snabbt avsluta arvet.
Dvs den dödes skulder och alla nya skulder som boet skaffat sig.
Men det är ju inte det det handla rom, här försöker man skapa en ny skuld som inte fanns innan arvet skiftades.
Reglerna tillkom antagligen för att boet inte skulle kunna sätta sig i skuld och sen snabbt avsluta arvet.
Om det är så att dödsboet inte uppfyller de åtaganden som gjordes vid försäljning av fastigheten så var det då skulden uppstod, vilket var före upplösningen. Så om TS lyckas i en process så finns förutsättningar för att få ersättning.M -MH- skrev:
En annan ingång är att det är normalt med friskrivningsklausuler när ett dödsbo säljer för att dödsbodelägarna inte ska riskera att behöva ta hand om ett dolt fel (och medföljande kostnader) men om det räckte med att dödsboet var skiftat skulle man ju inte behöva dessa friskrivningsklausuler. Det skulle ju i praktiken fungera likadant ändå.M -MH- skrev:
Nej, som sagt detta är inte en ny skuld. Dödsboet har inte fullföljt sina åtaganden mot köparen.
Så just detta att det är ett dödsbo är nog inget problem, mer än att det troligen blir struligare att reda ut vem man skall ställa kravet till.
Däremot så, lite beroende på vad det handlar om för rivningsrester, så kanske det går att ifrågasätta om dte verkligen är skräp som dödsboet borde ha städat undan. Om det ex. är något som kan ses som en ruin, halvrivet hus, så får man nog ta det som att det ingick en ruin i köpet, oavsett att den var översnöad.
Jag kan tänka mig andra halvdåliga ursäkter för att inte städa upp.
Så troligen är det inte lönt att driva om inte dödsbodelägarna frivilligt går med på att betala.
Så just detta att det är ett dödsbo är nog inget problem, mer än att det troligen blir struligare att reda ut vem man skall ställa kravet till.
Däremot så, lite beroende på vad det handlar om för rivningsrester, så kanske det går att ifrågasätta om dte verkligen är skräp som dödsboet borde ha städat undan. Om det ex. är något som kan ses som en ruin, halvrivet hus, så får man nog ta det som att det ingick en ruin i köpet, oavsett att den var översnöad.
Jag kan tänka mig andra halvdåliga ursäkter för att inte städa upp.
Så troligen är det inte lönt att driva om inte dödsbodelägarna frivilligt går med på att betala.
Om man verkligen vill sig så kan väl dödsboet i princip vara skiftat samma dag som överlåtelsen sker.M -MH- skrev:
JoM -MH- skrev:
Att leverera ett hus (eller snarare en fastighet) i ett visst skick. Enligt avtal, jordabalk, köplag, osv.
Sen upptäcks det senare att det levererade (eventuellt) inte stämde med det avtalade. Då klargörs den latenta skulden.
Nej, det uppstår en ny skuld om tingsrätten så bestämmer.
Som sagt var, fins det någon som har lyckast med detta? Annars håller jag nog med lawline, om att när dösboet är skiftat går det inte att få några dolda-fel pengar från det.
Hur ser det ute en helt vanlig säljare dör innan 10 år har gott, har arvingarna ansvar för ev. dolda fel då?
Som sagt var, fins det någon som har lyckast med detta? Annars håller jag nog med lawline, om att när dösboet är skiftat går det inte att få några dolda-fel pengar från det.
Hur ser det ute en helt vanlig säljare dör innan 10 år har gott, har arvingarna ansvar för ev. dolda fel då?
Tror du att alla dolda fel-fall dokumenteras på nätet på ett sånt sätt att de går att söka fram?M -MH- skrev:
Man kan ju säga samma sak om den tolkning som du tror är rätt, finns det någon har lyckats med det, om inte så tror man inte på den.