Renovering och husdjur som far illa

[Redaktionen]

Nu ska jag berätta hur det var för vår katt när vi renoverade. Förhoppningsvis kan det hjälpa någon annan husse eller matte som har en känslig katt och funderar på att renovera vintertid.


Du kan läsa blogginlägget här: Renovering och husdjur som far illa

 

[FredrikR]

Fina Doris!

När vi fick badrummet fuktskadat och en kvartalslång cirkus påbörjades tyckte Rasmus det var lite besvärligt. Bärra ville gärna vara med mitt i, vilket så klart inte gick och medförde att de ibland fick stängas in tillfälligt medans tex material bars in eller ut.

Rasmus verkar dock kommit över det hela och är mindre försiktig när det kommer främlingar.

 

[Marlen Eskilsson]

Vad skönt att Rasmus har kommit över det. Jag hoppas att Doris också växer upp lite och förstår att det inte är så farligt. Fast det känns i och för sig tryggt att hon är försiktig och inte går fram till okända och sådär.

 

[Appendix]

 

[Appendix]

Fina Doris!

När vi fick badrummet fuktskadat och en kvartalslång cirkus påbörjades tyckte Rasmus det var lite besvärligt. Bärra ville gärna vara med mitt i, vilket så klart inte gick och medförde att de ibland fick stängas in tillfälligt medans tex material bars in eller ut.

Rasmus verkar dock kommit över det hela och är mindre försiktig när det kommer främlingar.

Efter att följt dina katter i katt-tråden är det väl inte helt överraskande att berroristen ville va med Och att rasmus är den mer försiktiga generalen

Jag tror att de återhämtar sig rätt bra. men det gäller att man inte glömmer bort de små liven. De behöver ju vara med sin flock med . Samt stress är väl alltid en risk för alla djur.

 

[GladanS]

Så många gånger vi känt att det var skönt att hunden slapp flytt till lägenhet för att riva stuga och bygga huset, stamrenovering av lägenhet stam ett, inte tyst, flytt till hyrt hus för att renovera stam 2, (våran), flytta tillbaka till lägenhet, och slutligen flytta till huset. Som fortfarande sporadiskt har hantverkare på besök. Han var en känslig själ, och hade mått så dåligt.

 

[MrsForest]

Vi har en katt som raskt försvinner ner i källaren så fort det ringer på dörren - och en som till hantverkarnas förtret gärna hjälper till överallt. Elektrikern är en favorit, jag vet inte om det är ömsesidigt.

 

[Marlen Eskilsson]

Vad är det för modell på katten som gillar elektrikern?

 

[MrsForest]

Vad är det för modell på katten som gillar elektrikern?

Hon är en Kurilean Bobtail. Han som raskt försvinner till källaren är brittisk korthår.

 

[Lind77]

Stackars lilla Doris! Skönt att hon får återhämta sig i lugn och ro nu!

När vi renoverade för några år sen och hade katter i huset märkte vi inte så mycket av om katterna tyckte att det var jobbigt eller inte, så det måste väl ändå funkat ok.

Den ena katten mådde däremot ganska dåligt av att vi skaffade barn. Det var ok när barnen var riktigt små, men sen när de började krypa och röra sig mot honom blev det läskigt! Han fick sen flytta hem till barnens farmor där han blev bortskämd i lugn och ro

 

[Maria T]

Skönt att Doris mår bra igen, de är ju suveräna på att maskera minsta lilla onda och om de är av den rädda sorten, dra iväg när det låter eller är för många människor.

Minns när vi bodde i flerfamiljshus runt 1990, de skulle renovera badrum och kök i alla lägenheter (fastighet från 1959) och detta var på våren så hade ingen möjlighet att ta katten och flytta till landstället som vi hade då eftersom vi fortfarande arbetade. Denna katt var ganska cool men ändå skygg visade det sig; vi tyckte vi var förutseende nog genom att skriva stora lappar med texten "Stäng dörren, katt i lägenhet" både på insidan och utsidan av ytterdörren.
Det rullade på och gick bra, vi fick ett fräscht kök och även om det var höga ljudnivåer (bilning mest) så var katten sitt vanliga glada jag när vi kom hem.

Så tills en dag, möjligen en fredag, när jag kommer hem tidigare än vanligt, möts av en port (alltså dörren ut mot gatan) som står på vid gavel, går upp tre trappor och finner vår egen ytterdörr lika öppen och ingen hantverkare i sikte.
Efter ett skrikande, jagande, letande tillsammans med den (stackars) hantverkare som jag till sist fann, så återfanns katten i vår bäddade säng, hopträngd under kuddarna där det inte syntes att det gömdes en liten kropp..... jag och hantverkarn var nog lika lättade för gudarna vet hur det hade slutat om katten verkligen varit borta, med mina tydliga skyltningar och deras nonchalans. Dörren ut till gatan skulle aldrig nånsin stå öppen om det inte var just när de lyfte in/ut material, så bara det var ett stort fel.
Denna lilla katt-möter-hantverkare-berättelse slutade i alla fall gott.

Nåt år senare flyttade vi till ett radhus och katten fick dubbelt så stor yta att utnyttja och där levde han sina glada dagar till 1999, när han var en drygt 17 år gammal herre och åldern tog ut sin rätt.

 

[Marlen Eskilsson]

Stackars lilla Doris! Skönt att hon får återhämta sig i lugn och ro nu!

När vi renoverade för några år sen och hade katter i huset märkte vi inte så mycket av om katterna tyckte att det var jobbigt eller inte, så det måste väl ändå funkat ok.

Den ena katten mådde däremot ganska dåligt av att vi skaffade barn. Det var ok när barnen var riktigt små, men sen när de började krypa och röra sig mot honom blev det läskigt! Han fick sen flytta hem till barnens farmor där han blev bortskämd i lugn och ro

Stackars kissen. Man önskar att man kunde läsa deras tankar.

 

[Marlen Eskilsson]

Skönt att Doris mår bra igen, de är ju suveräna på att maskera minsta lilla onda och om de är av den rädda sorten, dra iväg när det låter eller är för många människor.

Minns när vi bodde i flerfamiljshus runt 1990, de skulle renovera badrum och kök i alla lägenheter (fastighet från 1959) och detta var på våren så hade ingen möjlighet att ta katten och flytta till landstället som vi hade då eftersom vi fortfarande arbetade. Denna katt var ganska cool men ändå skygg visade det sig; vi tyckte vi var förutseende nog genom att skriva stora lappar med texten "Stäng dörren, katt i lägenhet" både på insidan och utsidan av ytterdörren.
Det rullade på och gick bra, vi fick ett fräscht kök och även om det var höga ljudnivåer (bilning mest) så var katten sitt vanliga glada jag när vi kom hem.

Så tills en dag, möjligen en fredag, när jag kommer hem tidigare än vanligt, möts av en port (alltså dörren ut mot gatan) som står på vid gavel, går upp tre trappor och finner vår egen ytterdörr lika öppen och ingen hantverkare i sikte.
Efter ett skrikande, jagande, letande tillsammans med den (stackars) hantverkare som jag till sist fann, så återfanns katten i vår bäddade säng, hopträngd under kuddarna där det inte syntes att det gömdes en liten kropp..... jag och hantverkarn var nog lika lättade för gudarna vet hur det hade slutat om katten verkligen varit borta, med mina tydliga skyltningar och deras nonchalans. Dörren ut till gatan skulle aldrig nånsin stå öppen om det inte var just när de lyfte in/ut material, så bara det var ett stort fel.
Denna lilla katt-möter-hantverkare-berättelse slutade i alla fall gott.

Nåt år senare flyttade vi till ett radhus och katten fick dubbelt så stor yta att utnyttja och där levde han sina glada dagar till 1999, när han var en drygt 17 år gammal herre och åldern tog ut sin rätt.

Vilken tur att han inte sprungit ut, tur både för honom och hantverkaren.

 

[Fideliox]

Hade liknande situation. Vi renoverade badrum och övervåning för några år sedan under vintern. Vi har tre bondkatter. Två av dem brydde sig inte men vår tredje var panikslagen. Såfort han hörde skåpbilarna komma gömde han sig under soffan och tryckte så gott som hela dagen.

 

[Marlen Eskilsson]

Det är synd om era katter som liksom Doris mått dåligt av okända människor och röra vid renovering, men det är skönt för mig att höra att Doris beteende inte är unikt.