Försök till sammanfattning då.
Man kan börja med att bestämma tllgänglig kortslutningsström.
Imax = 230*0.95 / (Zför + hela kretsens resistans + ev resistans mellan avlämningspunkten och gruppen)
Och resistans vid ledarnas maxtemp ska helst användas.
I mitt fall är Zför = 0.35 ohm och res mellan avlämningspunkt och gruppen max 1-2 meter 6kvmm ledare, dvs några få mohm.
Sen ska säkringen garanterat lösa inom 0,4 sek med Imax.
Med automater kan man gå på det elektromagnetiska utlösningsområdet, som garanterar utlösning inom 0,1 sek ifall:
I >= In * 5 för karakteristik B dvärgar
I >= In * 10 för karakteristik C dvärgar
I >= In * 20 för karakteristik D dvärgar
där In = brytarens nominella strömvärde.
Har man diazed så måste man antagligen hitta ett ström/tid-diagram och finna nödvändig ström för utlösning inom 0,4 sekunder.
Och om Imax är större än I(0.4 sek) så är det lugnt.
Har jag missat något väsentligt?
Man kan börja med att bestämma tllgänglig kortslutningsström.
Imax = 230*0.95 / (Zför + hela kretsens resistans + ev resistans mellan avlämningspunkten och gruppen)
Och resistans vid ledarnas maxtemp ska helst användas.
I mitt fall är Zför = 0.35 ohm och res mellan avlämningspunkt och gruppen max 1-2 meter 6kvmm ledare, dvs några få mohm.
Sen ska säkringen garanterat lösa inom 0,4 sek med Imax.
Med automater kan man gå på det elektromagnetiska utlösningsområdet, som garanterar utlösning inom 0,1 sek ifall:
I >= In * 5 för karakteristik B dvärgar
I >= In * 10 för karakteristik C dvärgar
I >= In * 20 för karakteristik D dvärgar
där In = brytarens nominella strömvärde.
Har man diazed så måste man antagligen hitta ett ström/tid-diagram och finna nödvändig ström för utlösning inom 0,4 sekunder.
Och om Imax är större än I(0.4 sek) så är det lugnt.
Har jag missat något väsentligt?
Det är en bra sammanfattning du gör, men jag skulle vilja veta varför du väljer spänningsfaktor 0.95?
Resistansökningsfaktor om man ska vara noga, hur hanteras den?
Vid Diazed tar man lämpligen utlösningsström ur normens tabell så blir man fabrikatoberoende.
Vilka underlag har du för dina beräkningar? Handbok 421, Elinstallationsreglerna...?
Det är verkligen ambitiöst för ett sådant jobb, men det är ju bästa sättet att lära sig.
Förbise inte JFB i dessa överväganden, den tar hand om utlösningsvillkoret vid de flesta praktiskt användbara gruppledningar som brukar vara uppe i forumet.
Resistansökningsfaktor om man ska vara noga, hur hanteras den?
Vid Diazed tar man lämpligen utlösningsström ur normens tabell så blir man fabrikatoberoende.
Vilka underlag har du för dina beräkningar? Handbok 421, Elinstallationsreglerna...?
Det är verkligen ambitiöst för ett sådant jobb, men det är ju bästa sättet att lära sig.
Förbise inte JFB i dessa överväganden, den tar hand om utlösningsvillkoret vid de flesta praktiskt användbara gruppledningar som brukar vara uppe i forumet.
ur SS4241404
5.1.4 Spänningsfaktorn c
Reglerna i SS 436 40 00, avsnitt 413.1.3.3 medger möjlighet att göra beräkningar för att se om
utlösningsvillkoret är uppfyllt vid nominell spänning till jord, U0. Det förutsätts även en försumbar impedans i felstället. Detta skulle medföra en spänningsfaktor c = 1. Enligt SS-IEC 60781 ska dock den drivande spänningen multipliceras med en faktor c lika med 0,95 för att bland annat ta hänsyn till spänningsvariationer beroende på tid och plats, inverkan av belastningar.
Detta ändrades för några år sedan, tidigare var c=0,7 vid beräkningar med dvärgbrytare.
5.1.4 Spänningsfaktorn c
Reglerna i SS 436 40 00, avsnitt 413.1.3.3 medger möjlighet att göra beräkningar för att se om
utlösningsvillkoret är uppfyllt vid nominell spänning till jord, U0. Det förutsätts även en försumbar impedans i felstället. Detta skulle medföra en spänningsfaktor c = 1. Enligt SS-IEC 60781 ska dock den drivande spänningen multipliceras med en faktor c lika med 0,95 för att bland annat ta hänsyn till spänningsvariationer beroende på tid och plats, inverkan av belastningar.
Detta ändrades för några år sedan, tidigare var c=0,7 vid beräkningar med dvärgbrytare.
Vet ej, källa: snaggletooth, som jag hittills tycker har hjälpt mig jättemycket.GK100 skrev:
Vet ej, kan du förklara vad du tänker på och ev hur man hanterar den?
Låter vettigt. Har du förövrigt någon länk till en sådan tabell, så skulle jag vara tacksam.
Jag har inga underlag förutom ohms lag.
Jag har bläddrat lite i elinstallationsreglerna. Där finns det inget som berättar hur man beräknar utlösningsvillkoret. Ev kan man härleda fram det genom att kombinera ifrån uppgifter lite här och där, Som exempel 413.1.3.3, - max 0.4 sek frånkopplingstid vid 230V.Att lära mig är givetvis drivkraften här. Enklare vore det att bara låta mycke_nu eller någon annan mata in uppgifterna i elvis.
Just det, något tidigare inlägg påpekade det också.
Jag fortsätter hemskt gärna att läsa olika små som stora saker att tänka på, vad det gäller denna fråga. Jag har inga problem med att sjunka djupt teoretiskt.
Se inlägg 48Mikael_L skrev:
https://a248.e.akamai.net/cache.automation.siemens.com/dnl/DIzMDY5AAAA_21417954_Kennl/DIAZED.pdfMikael_L skrev:
Förresten, tror att den här länken varit med tidigare i någon liknande tråd.
Javisst. Jag har frågat efter det, och du postade länken. (jag har pdf-en sparad på datorn)snaggletooth skrev:
Jag trodde däremot att den var tllverkarspecifik (siemens), inte normen ...
Det var tyskarna (Siemens) som uppfann Diazed-systemet en gång i tiden.....Mikael_L skrev:Javisst. Jag har frågat efter det, och du postade länken. (jag har pdf-en sparad på datorn)
Jag trodde däremot att den var tllverkarspecifik (siemens), inte normen ...
Normen beskrivs förmodligen i ett IEC eller motsvarande SS-EN dokument som kostar några hundra ....
EDIT: Jag var inte helt fel ute...
http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=@DocType_302&Doc_ID=568362
Redigerat:
Jag tänkte bara på att man schablonmässigt har c=0.75, 0.80, 0,85 där:mikael_l skrev:
0.75 gäller när man tar uppgift från tillverkares dokument.
0.80 gäller om spridningen från tillverkare anges som mindre än +/- 5%.
0.85 gäller om man använder uppgifter från tabell 6 i SS 424 14 06.
Ovanstående gäller vid alla typer av säkringar använda som kortslutnings- och överlastskydd.
Samt fallet 0.95 vid dvärgbrytare som Snaggletooth gav.
En faktor 1.25 som även den används schablonmässigt, multiplicera din kabelimpedans med den.mikael_l skrev:
Tanken är en säkerhetsfaktor pga eventuell uppvärmning av ledare vid kortslutning.
Här kan du även räkna själv, där antas en sluttemperatur på 150°C och resistiviteten för metallen räknar du om till den innan du beräknar R.
Du kan alltid anta att impedansen är rent reell vid de fall och kablar som avhandlas här i forumet, reaktansen gör sig normalt inte gällande förrän i 3:e decimalen.
Dessa tabeller finns i tex SS 424 14 06, men priset är ju som sagt vansinnigt.mikael_l skrev:
Ett alternativ som kan vara bra är att hämta programmet ETIFUSE som är gratis och ger möjlighet att ta ut relevanta data för säkringar samt överlappa grafer för alla aspekter man vill leka med. Ger bra insikt i selektivitet, frågor kring 10->13A uppsäkring odyl.
Vid Diazed är inte 10->13A så kritiskt pga att gränsbrytströmmen för 10A har en faktor 1.9 och 13A faktor 1.6 därav ligger de närmre varandra än 13->16A tex.
Program på länk: http://www.eti.si/en/support/catalogue.aspx
Ja det räcker ju långt med Ohm, någon annan gammal gubbe och sunt förnuft.mikael_l skrev:jag har inga underlag förutom ohms lag.
Ja det är skönt att ha lite grepp över läget när man eventuellt ska bryta mot förordningen, hemska tanke.mikael_l skrev:
Det är inget självändamål men en dimensionering mot överlast, kortslutning under iaktagande av spänningsfall ger att utlösningsvillkor nästan garanterat uppfylls, kontroll ska givetvis göras, men JFB tar eventuella problem på marginalen.mikael_l skrev:
Förutsatt givetvis att man kontrollerar funktionen regelbundet och att man inte skaffat skräpfabrikat.
Skräpfabrikat kanske man inte ska säga men nog är skillnaden stor mellan olika fabrikat.
Du får börja vid transformatorn, undrar hur många värdesiffror du har i nätägarens uppgift 350mOhm? Det kan vara bra att veta att i nästan alla fall är nätet på uppsidan helt utan betydelse och kan ses som oändligt starkt i dessa beräkningar.mikael_l skrev:
Slut på långrandigheterna.
Redigerat:
z=√(r²+x²)mycke_nu skrev:
(Av någon anledning blev det små bokstäver även om jag skrev med stora)
jag fick nyss mail från vattenfall med min Z-för
den ligger på 0.519Ω det tyckte jag var ganska dåligt värde faktiskt..
sen skrev han också Cos fi 0.992 vad används det värdet till?
den ligger på 0.519Ω det tyckte jag var ganska dåligt värde faktiskt..
sen skrev han också Cos fi 0.992 vad används det värdet till?
Z = 0.519 Ω
R = Z * cos fi = 0.519 * 0.992 = 0.515 Ω
X = sin fi = 0.519 * 0.126 = 0.065
Med viss risk för att jag tänkt fel i hastigheten ...
R = Z * cos fi = 0.519 * 0.992 = 0.515 Ω
X = sin fi = 0.519 * 0.126 = 0.065
Med viss risk för att jag tänkt fel i hastigheten ...
Impedansen på primärsidan av en transformator påverkar absolut impedansen på sekundärsidan, men eftersom man i i dessa sammanhang transformerar ner spänningen rätt så ordentligt så transformerar man även ner impedansen rejält.
Impedansen bör minska med fransformatorns lindningsförhållande i kvadrat.
Om transformatorn alltså transformerar ner spänningen med en faktor 100 så minskar impedansen med en faktor 10000 :-D.
Impedansen bör minska med fransformatorns lindningsförhållande i kvadrat.
Om transformatorn alltså transformerar ner spänningen med en faktor 100 så minskar impedansen med en faktor 10000 :-D.