https://www.jula.se/catalog/bygg-oc...na-spisar/fasta-branslen/trabriketter-765017/E ElCabo skrev:
Borde vara bättre ekonomiskt, men inte lika fina lågor.
Helt sant! Du kan dock testa att lägga in en när det väl brinner.E ElCabo skrev:
Fulheten är tyvärr inget att göra åt.
Fast vem har råd att elda med sådan priser?J j-o75 skrev:
Stjälpt björkved, 1 kubikmeter: 750 blir ungefär 60 öre/kWh. En luft luft värmepump ca. 30-40 öre/kWh. Men för en badtunna eller bastu går det att köpa sådan ved men inte för att värms ett hus.
Det är väl inte lönsamt vid kontinuerlig uppvärming.Bjor skrev:
Men vid tillfälliga pris/temperatur rörelser är det alltid ekonomiskt att kunna elda lite.
/ATW
Om elpriser med alla avgifter kommer upp i 2,5 kr/kwh då blir det samma som veden dom säljer. Max 230 kr/m2 har jag betalt för färdigkluven ved, utan frakt då. Men då har jag köpt veden på auktion . Men det mesta har varit gratis. 200 kr/m³ brukar långved ligga på här och då lönar det sig att elda med ved.F fribygg skrev:
Administrator
· Skåne
· 7 762 inlägg
Då har jag uppdaterat artikeln med färska priser på ved.
Borde ni inte dra in en lite större brasklapp i artikeln kring tröghet i systemet (även om det finns givare inomhus) och hur det påverkar ekvationen. I ett klassiskt fall av kvällseldning utan innegivare kommer då termostater förvivisso strypa med ökad rumstemperatur men mycket av braskaminens initiala värme kommer vara utöver vad som redan är aggregerat i byggnadens massa. En alstrad kw från braskaminen ersätter då mao inte vad ett annat värmesystem genererar utan läggs ovanpå. Avsaknad av innegivare och ett ordentligt trögt system (golvvärme i gjutet bjälklag/platta) kan snarare generera att den tillförda effekten från braskaminen blir utöver vad tex en värmepump redan producerar. Jag skulle påstå att i merparten av svenska bostäder kommer en tänd brasa generera en ökad temperatur (och trivsel) i kaminens närhet och denna indikerar en tillfälligt ökad energianvändning snarare än en besparing motsvarande vedens energiinnehåll (minus kaminens verkningsgrad)
- Det finns rumsgivare till värmepump som du kan ha i närheten av kaminen, den känner av när det blir varmt och drar ner värmepumpen. Så det går att styra hur den primära värmeanläggningen hanterar värmen i huset ihop med kaminen, säger Bo Nilsson.
Det innebär dock inte att den nödvändigtvis stänger av sig helt. Så besparingen du får via kaminen är en bit lägre än den vi räknar med ovan. Det beror ju helt på hur din värmeanläggning reagerar. Däremot är energitillskottet förstås ändå detsamma.
- Det finns rumsgivare till värmepump som du kan ha i närheten av kaminen, den känner av när det blir varmt och drar ner värmepumpen. Så det går att styra hur den primära värmeanläggningen hanterar värmen i huset ihop med kaminen, säger Bo Nilsson.
Det innebär dock inte att den nödvändigtvis stänger av sig helt. Så besparingen du får via kaminen är en bit lägre än den vi räknar med ovan. Det beror ju helt på hur din värmeanläggning reagerar. Däremot är energitillskottet förstås ändå detsamma.
Nej det är inte helt enkelt. I stan har vi en kakelugn och elradiatorer. Så snart värmen från kakelugnen ger mer än el-elementens effekt för att hålla inställd rumstemperatur så stängs de ju av. Kakelugnen har stor tröghet och ger en ganska jämn värmeavgivning under många timmar efter brasan. Det man inte kan räkna hem i energibesparing är ju att det ofta blir en övertemperatur när man eldar samt verkningsgraden för eldningen inte är 100%M myrstack skrev:Borde ni inte dra in en lite större brasklapp i artikeln kring tröghet i systemet (även om det finns givare inomhus) och hur det påverkar ekvationen. I ett klassiskt fall av kvällseldning utan innegivare kommer då termostater förvivisso strypa med ökad rumstemperatur men mycket av braskaminens initiala värme kommer vara utöver vad som redan är aggregerat i byggnadens massa. En alstrad kw från braskaminen ersätter då mao inte vad ett annat värmesystem genererar utan läggs ovanpå. Avsaknad av innegivare och ett ordentligt trögt system (golvvärme i gjutet bjälklag/platta) kan snarare generera att den tillförda effekten från braskaminen blir utöver vad tex en värmepump redan producerar. Jag skulle påstå att i merparten av svenska bostäder kommer en tänd brasa generera en ökad temperatur (och trivsel) i kaminens närhet och denna indikerar en tillfälligt ökad energianvändning snarare än en besparing motsvarande vedens energiinnehåll (minus kaminens verkningsgrad)
- Det finns rumsgivare till värmepump som du kan ha i närheten av kaminen, den känner av när det blir varmt och drar ner värmepumpen. Så det går att styra hur den primära värmeanläggningen hanterar värmen i huset ihop med kaminen, säger Bo Nilsson.
Det innebär dock inte att den nödvändigtvis stänger av sig helt. Så besparingen du får via kaminen är en bit lägre än den vi räknar med ovan. Det beror ju helt på hur din värmeanläggning reagerar. Däremot är energitillskottet förstås ändå detsamma.
Min bästa gissning är att du kanske sparar motsvarande 60 % av energiinnehållet i veden på den övriga uppvärmningen.