3 974 läst · 16 svar
4k läst
16 svar
Potentialutjämning i badrum golv?
Sida 1 av 2
Ett par bekanta köper ett hus och bad mig titta på det elektriska.
Hittade bara ett fel. Om det är ett fel ?
Badrummet på ov har el-golvvärme. Kakel o klinker. Vatten matas med RIR /plast. Huset (trähus) är från 2009.
Jag öppnade alla dosor i närheten av badrummet men hittar inget som skulle tyda på att armeringen är kopplat till skyddsjord.
Kan det hända att det saknas armering?
Eller att elektrikern drog den direkt mot centralen?
Eller att det inte enlig lag krävs en potentialutjämning? :S
Ägarna vet inget. Bara att allt funkar och att det inte kittlar (frågade de).
Vad tror ni? Huset hade redan 2 ägare på den korta tiden. Men den första som byggde huset (en man) gick bort. Vad ska man tro/göra?
Hittade bara ett fel. Om det är ett fel ?
Badrummet på ov har el-golvvärme. Kakel o klinker. Vatten matas med RIR /plast. Huset (trähus) är från 2009.
Jag öppnade alla dosor i närheten av badrummet men hittar inget som skulle tyda på att armeringen är kopplat till skyddsjord.
Kan det hända att det saknas armering?
Eller att elektrikern drog den direkt mot centralen?
Eller att det inte enlig lag krävs en potentialutjämning? :S
Ägarna vet inget. Bara att allt funkar och att det inte kittlar (frågade de).
Vad tror ni? Huset hade redan 2 ägare på den korta tiden. Men den första som byggde huset (en man) gick bort. Vad ska man tro/göra?
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 52 403 inlägg
Är lite osäker, men jag tror att kravet på utjämning kom ganska nyss antingen under 2010, eller sent 2009. Dvs kravet gällde troligen inte när huset byggdes.
Jag har också för mig att jag läst ngt. resonemang om att utjämmning inte nödvändigtvis behövs i alla lägen ens i nyare byggen, men kommer inte ihåg detaljerna.
Jag har också för mig att jag läst ngt. resonemang om att utjämmning inte nödvändigtvis behövs i alla lägen ens i nyare byggen, men kommer inte ihåg detaljerna.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 436 inlägg
Om det finns ett metallnät/folie el dyl i golvet så ska denna anslutas till den kompletterande skyddsutjämningen. Handlar det enbart om en skärm som är en del av elvärmekabeln så räcker det att den ansluts till den ordinarie skyddsjorden (vilket i praktiken ofta är samma sak). Är dock osäker på när denna regel kom, men visst var det i samband med utgåva 2 av SS 436 40 00 (2009)?
Hur det praktiskt genomförs är en annan fråga...
Hur det praktiskt genomförs är en annan fråga...
Bör det inte synas i en närliggande dosa om den är ansluten med 1,5mm2/2,5mm2 eller vid centralen om den är anluten
med grövre ledare?
Annars måste just den installatinen beaktas som icke godkänt. Eller?
Ska prova kolla med metall detektor ifall den känner metall...
med grövre ledare?
Annars måste just den installatinen beaktas som icke godkänt. Eller?
Ska prova kolla med metall detektor ifall den känner metall...
Moderator
· Stockholm
· 52 403 inlägg
Om regeln kom 2009 och huset är byggt 2009, så kan det vara svårt att avgöra ifall detta är utfört före eller efter regeln började gälla.
Utgåva 2 började gälla fr.o.m. 1:a April 2009. Men det var väldiga disskutioner mellan regelryttarna hur man skulle tolka och utföra kompletterande skyddsutjämning och det var inte lätt för installatörerna att tillämpa regeln rätt. Idag kan man väl säga att alla är överens.
Just armering i golv är inte alla övverens om att det konsekvent är berörbar utsatt främmande del i badrum. Man kan säga att det är lite upp till installatören att mäta sig fram till och bedömma om armeringen har eller kan få tillräckligt bra kontakt mœt jord.
Kan ju alltid kontakta installatören och fråga hur han tänkte?
Just armering i golv är inte alla övverens om att det konsekvent är berörbar utsatt främmande del i badrum. Man kan säga att det är lite upp till installatören att mäta sig fram till och bedömma om armeringen har eller kan få tillräckligt bra kontakt mœt jord.
Kan ju alltid kontakta installatören och fråga hur han tänkte?
Om man visste vem installerat. Ja.
Nu är jag ganska säker att det ligger kraftigare armering under spacklet. Enligt metallsökaren bör det vara nåt med 100*100mm mask.
Samt överrtygat om avsaknaden av potentialutjämningen. Och att borra genom tättskickt i ett främmande badrum kommer inte ifråga. (för att komma åt metallen o mäta mot jord).
Nu är jag ganska säker att det ligger kraftigare armering under spacklet. Enligt metallsökaren bör det vara nåt med 100*100mm mask.
Samt överrtygat om avsaknaden av potentialutjämningen. Och att borra genom tättskickt i ett främmande badrum kommer inte ifråga. (för att komma åt metallen o mäta mot jord).
Renoverare
· Gävleborg
· 8 164 inlägg
Få se hur är det nu, man behöver inte skyddsutjämna om vatten kommer i plaströr istället för ledande rör? Måste innebära att man i princip aldrig behöver skyddsutjämna ett badrum?
//Patrik
//Patrik
Hmm. Är inte vattnet i sig ledande? Det är inte destilerat vatten i kranen Patrik!Patrik_Hed skrev:
Om ni elektriker är osäkra. Hur kan en lekman veta ?
Som du sett, ställde jag frågan på Erat forum. Även Bo var lite osäker. Iaf så uppfattade jag hans svar.
Frågan är vad jag ska säga till mina bekanta. Jag tror säljaren och vet att inget kan hända...
Undantagen vid åska. Då kan strömmen följa vattnet. Men då tror jag inte ngt hjälper.
Och om det skulle kittla lite? Har det inte gått strömmar innan, kommer dessa inte nu eller i framtiden. Underlaget och resten är i trä.
Jag vet inte
Grundstött
· Halland
· 28 355 inlägg
Är ni inte liiiiiite paranoida nu?
Vad menar ni skall hända?
Varför skulle den ingjutna armeringen bli spänningssatt mot jord?
Nu kommer dessa fåniga kontrollfrågor för att sätta det hela i rätt perspektiv:
Vad har frånvaron av potentialutjämning orsakat för skador?
Efter vad jag förstår är det ett mycket sentida krav,
så en överväldigande majoritet av småhus borde sakna denna finess.
Vad har hänt?
Borde bli lite tidningsrubriker om avsaknaden av put medför person/brandfara!
Vad menar ni skall hända?
Varför skulle den ingjutna armeringen bli spänningssatt mot jord?
Nu kommer dessa fåniga kontrollfrågor för att sätta det hela i rätt perspektiv:
Vad har frånvaron av potentialutjämning orsakat för skador?
Efter vad jag förstår är det ett mycket sentida krav,
så en överväldigande majoritet av småhus borde sakna denna finess.
Vad har hänt?
Borde bli lite tidningsrubriker om avsaknaden av put medför person/brandfara!
Vad kan hända?KnockOnWood skrev:Är ni inte liiiiiite paranoida nu?
Vad menar ni skall hända?
Varför skulle den ingjutna armeringen bli spänningssatt mot jord?
Nu kommer dessa fåniga kontrollfrågor för att sätta det hela i rätt perspektiv:
Vad har frånvaron av potentialutjämning orsakat för skador?
Efter vad jag förstår är det ett mycket sentida krav,
så en överväldigande majoritet av småhus borde sakna denna finess.
Vad har hänt?
Borde bli lite tidningsrubriker om avsaknaden av put medför person/brandfara!
Det kan kittla vid ev felströmmar då man duschar och får vatten över sig.
Eller är blött och håller i vattenblandaren.
I övrigt inget om man har JFB.
Men frågan var om det är laglig installation!
Medlem
· Stockholm
· 1 392 inlägg
Är inte tätskiktet skydd i sig? Som att stå med gummistövlar i duschen?kamilenski skrev:
Visst är det det.Stringfellow Hawke skrev:
Men det handlar om LAGTEXTEN! Är det lagligt?
Hade rören varit i koppar/annat ledande material, hade det GARANTERAT varit olagligt sen 2009!
kolla själv
http://www.fluxio.se/forum/elinstallationer/2892-potentialutjaemning-i-badrumgolv.html
Moderator
· Stockholm
· 52 403 inlägg
Men det är ju fortfarande så att om huset byggdes 2009, så finns det inga garantier för vilka regler som gällde just precis när armeringen i golvet monterades.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 436 inlägg
Dessutom slutade inte utgåva 1 av elinstallationsreglerna att gälla förrän 2010-04-01, dvs utgåva 2 är inte tvingande förrän då.
Och jag har också kontrollerat ett par källor (inkl mina egna noteringar ) som samstämmigt säger att kompletterande skyddsutjämning är nytt i utgåva 2.
Därmed slut på paragrafrytteriet!
En mer relevant fråga är om elanläggningen är säker. Det finns givetvis skäl till att kravet på kompletterande skyddsutjämning införts (dock inte nödvändigtvis relevanta skäl i Sverige...) men hittills har inget nytt påfund ansetts så viktigt att gamla anläggningar ansetts farliga.
Och jag har också kontrollerat ett par källor (inkl mina egna noteringar ) som samstämmigt säger att kompletterande skyddsutjämning är nytt i utgåva 2.
Därmed slut på paragrafrytteriet!
En mer relevant fråga är om elanläggningen är säker. Det finns givetvis skäl till att kravet på kompletterande skyddsutjämning införts (dock inte nödvändigtvis relevanta skäl i Sverige...) men hittills har inget nytt påfund ansetts så viktigt att gamla anläggningar ansetts farliga.