2 929 läst · 28 svar
3k läst
28 svar
PEM-slang med två blå korta stripes lämplig för vatten?
Hej!
Har hittat en gammal PEM-slang som återkommande är märkt enligt bilden (två korta blåa stripes tillsammans med slangens dimensioner och trycktålighet).
Är denna slang lämpad för dricksvatten? Varför har den två blå korta stripes och inte en konstant stripe som är normalt?
Tacksam för svar!
Har hittat en gammal PEM-slang som återkommande är märkt enligt bilden (två korta blåa stripes tillsammans med slangens dimensioner och trycktålighet).
Är denna slang lämpad för dricksvatten? Varför har den två blå korta stripes och inte en konstant stripe som är normalt?
Tacksam för svar!
Bästa svaret
Polyeten är godkänt material för vattenledningar. Det man bör oroa sig över är om det är lägre tryckklass ex. PN6.3 då vatteninstallationer ska vara godkända för 10 bar.
Är det en gammal slang som man inte vet vad den har använts till bör man spola ur den ordentligt innan man börjar dricka vattnet och även ta ett prov för att ta reda på om det finns några koliforma eller e.colie bakterier.
Är det en gammal slang som man inte vet vad den har använts till bör man spola ur den ordentligt innan man börjar dricka vattnet och även ta ett prov för att ta reda på om det finns några koliforma eller e.colie bakterier.
Stort tack för mycket bra svar alla tre, nu vet vi vad som gäller!
Kan tillägga att tryckmärkningen är väldigt försiktigt sätt. När jag gick i rörmokarskolan pårovtryckte vi en sexkilos slang. Den brast först när vi kom upp till 35kg.
Staffans
P.s
Polyeten förkortas PE. Men vad står M för?
Staffans
P.s
Polyeten förkortas PE. Men vad står M för?
Är det inte så att det är 5ggr märktryck på den enligt standard? Jag får fö exsem i ögonen när nån envisas med att kalla tryck för kg eller ännu värre kilo som är helt enhetslöst. Så vill du reta skiten ur mig så fortsätt för all del med det. Men som yrkesman inom området så borde det finnas nån form av stolthet att ändå slänga sig med rätt enheter får man ju hoppas.Staffans2000 skrev:
Är det inte så att PEM är upp till 10 bar. Sen finns det HDPE (High density) upp till 18bar som då heter PE(nånting) men kallas PEM??? Eller??
Redigerat:
Det finns PEL PEM (PE80) och PEH (PE100) . Det har att göra med densiteten, låg, medium och hög. Ett hårdare rör kräver mindre godsmaterial (tunnare rör) för att hålla samma tryckklass. Numera finns det även det som tillverkarna kallar RC-rör (resistance to crack) som är ännu hårdare än PE100. PEL används inte i Sverige längre, jag har dock sett det på semester i andra änden av världen.Staffans2000 skrev:
Inte för att reta någon, men jag brukar, av hävd och gammal vana, använda ordet kilo, som en förkortning för kilo per kvadratcentimeter. Tex "Vad är det för tryck i däcket? 2,3 kilo". Visst, det är fel (och inte ens en SI-enhet) men av sammanhanget så tycker jag att det framgår rätt klart vad som avses.F fsn skrev:
Tackar för den informationen.
fsn. Du kan gott få lite eksem. Det gör dig nog bara gott.
Kilo eller egentligen kilo, med litet k, använder jag i dagligt tal. Med det menas kilogram per kvadratkilometer. 1kg är nästan detsamma som 1bar. Svårt?
Ditt anfäktande över kilo beror nog på att du är lite för liten för att ha varit med när kilo var gängse tryckenhet och det är därför du ojar dig.
På skolans manometer stod det dessutom kilo, inte bar.
Kan tilläggas att i mitt jobb använder vi mycket tryckluft. Vi stiliga äldre herrar säger kilo, medans småglinen säger bar.
Med åldern och därmed tryggheten i yrket sjunker behovet av att hävda sig med till.ex. rätt terminologi, vilket ger en mer avslappnad attityd gentemot sin omgivning.
Så ditt eksemproblem är troligtvis övergående
Staffans
fsn. Du kan gott få lite eksem. Det gör dig nog bara gott.
Kilo eller egentligen kilo, med litet k, använder jag i dagligt tal. Med det menas kilogram per kvadratkilometer. 1kg är nästan detsamma som 1bar. Svårt?
Ditt anfäktande över kilo beror nog på att du är lite för liten för att ha varit med när kilo var gängse tryckenhet och det är därför du ojar dig.
På skolans manometer stod det dessutom kilo, inte bar.
Kan tilläggas att i mitt jobb använder vi mycket tryckluft. Vi stiliga äldre herrar säger kilo, medans småglinen säger bar.
Med åldern och därmed tryggheten i yrket sjunker behovet av att hävda sig med till.ex. rätt terminologi, vilket ger en mer avslappnad attityd gentemot sin omgivning.
Så ditt eksemproblem är troligtvis övergående
Staffans
Tveksamt om det är övergående, jag är fullt vuxen och har varit i flera år. Jag är rätt säker på att det inte stod kilo på skolans manometer, det stod nog kg/mm2 eller nåt annat som faktiskt är tryck då.... finns det position för att enas i Pascal?Staffans2000 skrev:Tackar för den informationen.
fsn. Du kan gott få lite eksem. Det gör dig nog bara gott.
Kilo eller egentligen kilo, med litet k, använder jag i dagligt tal. Med det menas kilogram per kvadratkilometer. 1kg är nästan detsamma som 1bar. Svårt?
Ditt anfäktande över kilo beror nog på att du är lite för liten för att ha varit med när kilo var gängse tryckenhet och det är därför du ojar dig.
På skolans manometer stod det dessutom kilo, inte bar.
Kan tilläggas att i mitt jobb använder vi mycket tryckluft. Vi stiliga äldre herrar säger kilo, medans småglinen säger bar.
Med åldern och därmed tryggheten i yrket sjunker behovet av att hävda sig med till.ex. rätt terminologi, vilket ger en mer avslappnad attityd gentemot sin omgivning.
Så ditt eksemproblem är troligtvis övergående
Staffans