Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 806 inlägg
Med de ändringar i PBL som främst diskuteras här kom några ändringar av mer rättslägeskorrigerande art snarare än ändringar från ett tydligt A till B. Jag tänker på sådant som omöjligheten att ge grannmedgivande för allmän plats och planenligt utgångsläge krävs för allt från panelbyte och uppåt (vilket ändras på lite olika sätt beroende på planstridigheten).
Det är saker som jag tror tolkats annorlunda än vad lagstiftaren avsåg i och med den allt mer bokstavliga tolkning svensk rätt gått emot de senaste 30 åren.
För egen del är jag för en relativt bokstavlig tolkning av lagen, samtidigt som jag som sagt tror att mycket svensk lag är skriven för att kunna tolkas friare, och jämföras med förarbeten och anpassas till tidsandan på ett annat sätt än vad som sker idag.
Samtidigt förstår jag dem som tycker att vår tradition ska värnas och vi inte kommer klara av stt rulla tillbaka lagstiftningen till vad den var tänkt att vara om bokstavstolkningen breder ut sig.
Så vad tycker ni? Har vi haft övernitiska myndigheter och domstolar som förstört vad som var ett välfungerande system? Eller har vi haft slappa lagstiftare som slängt ur sig plakatpolitik de inte egentligen stått för i form av långtgående lagstiftning, vilka sen räknat med att myndigheter och domstolar inte skulle ta dem på orden – utan vara lite mer pragmatiska?
Och finns det andra delar i lagstiftningen som också är mer korrektiv? Jag kan tänka mig att exempelvis regleringen av murar varit betydligt hårdare än någon egentligen tänkt; det blev någ bara så.
Det är saker som jag tror tolkats annorlunda än vad lagstiftaren avsåg i och med den allt mer bokstavliga tolkning svensk rätt gått emot de senaste 30 åren.
För egen del är jag för en relativt bokstavlig tolkning av lagen, samtidigt som jag som sagt tror att mycket svensk lag är skriven för att kunna tolkas friare, och jämföras med förarbeten och anpassas till tidsandan på ett annat sätt än vad som sker idag.
Samtidigt förstår jag dem som tycker att vår tradition ska värnas och vi inte kommer klara av stt rulla tillbaka lagstiftningen till vad den var tänkt att vara om bokstavstolkningen breder ut sig.
Så vad tycker ni? Har vi haft övernitiska myndigheter och domstolar som förstört vad som var ett välfungerande system? Eller har vi haft slappa lagstiftare som slängt ur sig plakatpolitik de inte egentligen stått för i form av långtgående lagstiftning, vilka sen räknat med att myndigheter och domstolar inte skulle ta dem på orden – utan vara lite mer pragmatiska?
Och finns det andra delar i lagstiftningen som också är mer korrektiv? Jag kan tänka mig att exempelvis regleringen av murar varit betydligt hårdare än någon egentligen tänkt; det blev någ bara så.
Det jag har mest oro över efter att främst läst på Byggahus är hur olika kommuner tolkar så himla olika. Ja till och med olika handläggare på samma kommun. Eller det att politiker går in och tar beslut över huvudet på handläggarna. Det blir rättsosäkert och det blir ett handläggarlotteri.
Sen är väl det som med mycket annat, regler hade inte behövts för 99% av fallen. Men de 1% där någon ska dra allt till sin gräns gör att ja, reglerna behövs och alla får ta smällen.
Sen är väl det som med mycket annat, regler hade inte behövts för 99% av fallen. Men de 1% där någon ska dra allt till sin gräns gör att ja, reglerna behövs och alla får ta smällen.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 325 inlägg
Går man tillbaka till PBLs proposition från 1985 är det tydligt att ambitionen är att planinstrumentet ska kommunerna nu använda för att styra med. Inte bygglovsinstrumentet. Bygglovsprövningen ska istället mer var en mekanisk och regelstyrd process än en värderande. Dispensmöjligheten försvinner. Man försöker rensa ut ad hoc-beslut som tas pö om pö, bygge för bygge. Den enskilde får därmed frihet att agera inom planens ramar medan kommunen styr samhällsbygget via ett omfattande planarbete. Det är den nya modellen.
Det blev inte riktigt så. Kommunerna ville inte ändra arbetsmetod, kanske för att lagom till PBL kom var Sverige rätt färdigbyggt. PBL är så att säga en lag för en annan tid, en tid med massivt samhällsbyggande.
Riktigt vad nya PBL från 2010 fyllde för funktion har jag aldrig förstått. Lagändringen saknar helt riktning. Det känns mest som att det var ett verk av byråkrater som ville öka komplexiteten och regleringen. Den synen stöds också av vad som står i inledningen av propositionen: "Den nya lagen är resultatet av att ett stort antal utredningsförslag och innebär att plan- och byggprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps." Någon förenkling skedde inte annat än på pappret (processerna var tydligare definierade på pappret) men kontrollen skärptes.
Nu repareras lite av detta med ännu en ändring i smått frihetlig riktning. Och lite bug-fixar.
Det blev inte riktigt så. Kommunerna ville inte ändra arbetsmetod, kanske för att lagom till PBL kom var Sverige rätt färdigbyggt. PBL är så att säga en lag för en annan tid, en tid med massivt samhällsbyggande.
Riktigt vad nya PBL från 2010 fyllde för funktion har jag aldrig förstått. Lagändringen saknar helt riktning. Det känns mest som att det var ett verk av byråkrater som ville öka komplexiteten och regleringen. Den synen stöds också av vad som står i inledningen av propositionen: "Den nya lagen är resultatet av att ett stort antal utredningsförslag och innebär att plan- och byggprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps." Någon förenkling skedde inte annat än på pappret (processerna var tydligare definierade på pappret) men kontrollen skärptes.
Nu repareras lite av detta med ännu en ändring i smått frihetlig riktning. Och lite bug-fixar.
Det är det som är kärnan i problemet enligt min mening. Den politiska ambitionen (åtminstone på en debattnivå) är att man skall "förenkla", men de förenklingarna realiseras så gott alltid genom att öka komplexiteten i lagstiftningen med olika undantags- och specialregler och liknande.Claes Sörmland skrev:
Vilket ofta leder till att man inte uppnår förväntad effekt.
Men vågar helt enkelt inte släppa taget och börja stryka i lagboken.
Allra värst är det nog för företagen idag efter alla "förenklingar".
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 325 inlägg
Fast där var en väsentlig ändring i "nya PBL", innan den så delgavs inte sakägare de fattade bygglovbesluten. Det betydde att en granne som inte delgivits kunde komma många år senare och överklaga ett bygglov. Det vann i praktiken aldrig laga kraft.
Det fanns ett exempel i södra Stockholm där någon hade fått bygglov för ett extremt hus, har för mig att det liknande ett flygade tefat. En granne "upptäckte" efter 7 - 8 år att "åbäket" på granntomten hade bygglov. Så han överklagade och fick rätt. Det slutade med rivningsföreläggande. Huruvida det sedan verkligen revs vet jag inte. Ofta försöker väl kommunen släta över sådana "missar" genom det. planeändringar oi efterhand.
Det var ett problem för nybyggen att överklagande tiderna i praktiken inte gällde. En granne kunde överklaga ett bygglov långt efter att bygget hade påbäörjats. Vilket var vanligare än att komma efter 8 år...
De nya reglerna om degivning och annonsering i post o inrikes tidningar gör att ingen kan komma långt senare och överklaga.
Det fanns ett exempel i södra Stockholm där någon hade fått bygglov för ett extremt hus, har för mig att det liknande ett flygade tefat. En granne "upptäckte" efter 7 - 8 år att "åbäket" på granntomten hade bygglov. Så han överklagade och fick rätt. Det slutade med rivningsföreläggande. Huruvida det sedan verkligen revs vet jag inte. Ofta försöker väl kommunen släta över sådana "missar" genom det. planeändringar oi efterhand.
Det var ett problem för nybyggen att överklagande tiderna i praktiken inte gällde. En granne kunde överklaga ett bygglov långt efter att bygget hade påbäörjats. Vilket var vanligare än att komma efter 8 år...
De nya reglerna om degivning och annonsering i post o inrikes tidningar gör att ingen kan komma långt senare och överklaga.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 325 inlägg
Så m a o minskade grannes inflytande något med nya PBL 2010/11.H hempularen skrev:Fast där var en väsentlig ändring i "nya PBL", innan den så delgavs inte sakägare de fattade bygglovbesluten. Det betydde att en granne som inte delgivits kunde komma många år senare och överklaga ett bygglov. Det vann i praktiken aldrig laga kraft.
Det fanns ett exempel i södra Stockholm där någon hade fått bygglov för ett extremt hus, har för mig att det liknande ett flygade tefat. En granne "upptäckte" efter 7 - 8 år att "åbäket" på granntomten hade bygglov. Så han överklagade och fick rätt. Det slutade med rivningsföreläggande. Huruvida det sedan verkligen revs vet jag inte. Ofta försöker väl kommunen släta över sådana "missar" genom det. planeändringar oi efterhand.
Det var ett problem för nybyggen att överklagande tiderna i praktiken inte gällde. En granne kunde överklaga ett bygglov långt efter att bygget hade påbäörjats. Vilket var vanligare än att komma efter 8 år...
De nya reglerna om degivning och annonsering i post o inrikes tidningar gör att ingen kan komma långt senare och överklaga.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 325 inlägg
Här en aktuell dom från MÖD som visar lite vad tråden handlar om:
Ett väderskydd för en grillplats har i sin helhet placerats på kvartersmark som är punktprickad och som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Samfälligheten som äger marken och har fått stöd av kommunen genom bygglov. En granne överklagade och MÖD konstaterar:
MÖD läser således PBL på ett ordagrant sätt och det blir därmed inget bygglov. Den sökande, byggnadsnämnden, länsstyrelsen och MMD menade alla att bygglov kunde ges.
Det är som om vi har två rättstraditioner parallellt i systemet.
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2025/159274/
Ett väderskydd för en grillplats har i sin helhet placerats på kvartersmark som är punktprickad och som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Samfälligheten som äger marken och har fått stöd av kommunen genom bygglov. En granne överklagade och MÖD konstaterar:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
MÖD läser således PBL på ett ordagrant sätt och det blir därmed inget bygglov. Den sökande, byggnadsnämnden, länsstyrelsen och MMD menade alla att bygglov kunde ges.
Det är som om vi har två rättstraditioner parallellt i systemet.
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2025/159274/
Det blir ju så när man har ord som ”liten avvikelse”, ”ringa risk” eller ”väsentligt förändring” i lagtext/stödtexter. Arbetar med stora infrastrukturprojekt och det som är omöjligt i ett av projektet görs redan i ett annat. För där det fungerar har handläggare tolkat annorlunda.Claes Sörmland skrev:
Här en aktuell dom från MÖD som visar lite vad tråden handlar om:
Ett väderskydd för en grillplats har i sin helhet placerats på kvartersmark som är punktprickad och som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Samfälligheten som äger marken och har fått stöd av kommunen genom bygglov. En granne överklagade och MÖD konstaterar:
[bild]
MÖD läser således PBL på ett ordagrant sätt och det blir därmed inget bygglov. Den sökande, byggnadsnämnden, länsstyrelsen och MMD menade alla att bygglov kunde ges.
Det är som om vi har två rättstraditioner parallellt i systemet.
[länk]
Dyrt och rättsosäkert!
Det kanske man kan kalla det. Men jag vet inte om jag tycker det skall vara en medborgerlig rättighet att kunna komma efter 9 år och få grannens hus rivet. Ganska rimligt att möjlighet att överklaga skall ha en tidsgräns.Claes Sörmland skrev:
Det har ju rimligen aldrig varit lagstiftarnas avsikt heller att någon skall kunna "stå ut med" grannens hus i 9,5 år, och sedan agera och få det rivet.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 325 inlägg
Egentligen är det nog så att det är omöjligt i 100% av dina projekt men när alla är överens på den lägsta förvaltningsnivån kan den kringgå lagen. Jag har sett min egen kommuns byggnadsnämnd ta helt lagvidriga PBL-beslut för att de har upplevt det som praktiskt och det har då gynnat byggherre/fastighetsägare och ingen annan bryr sig till den grad att de överklagar även om det är rätt säkert att det skulle fall i högre instans.O Ossian K Olsson skrev:Det blir ju så när man har ord som ”liten avvikelse”, ”ringa risk” eller ”väsentligt förändring” i lagtext/stödtexter. Arbetar med stora infrastrukturprojekt och det som är omöjligt i ett av projektet görs redan i ett annat. För där det fungerar har handläggare tolkat annorlunda.
Dyrt och rättsosäkert!
Respekten för att följa lagen bara för att följa lagen är rätt begränsad i vår kultur. Det måste finnas ett syfte bakom som man tycker sig förstå och delvis respektera för att man ska följa lagen. Detta skiljer sig från andra kulturer, t ex under mina år som boendes i Tyskland upplevde jag att de flesta hade helt andra värderingar i dessa avseende.
Klicka här för att svara