Ny värme i gammat hus
Som nyinflyttade till ett suterränghus på 200 kvm från -65 fick vi en del jobb med på köpet förstås och därmed en förvillande mängd beslut som kan grumla den mest insattes klarsyn. Inledningsvis trodde jag mig ha en grundad mening om hur det hela skulle designas med solvärme, kombipanna osv. Äntligen skulle jag få användning för mina studier i energi. Men nu vet jag inte längre.
Den obligatoriska dräneringen avklarades först tillsammans med annat modernt som kommunalt vatten och avlopp samt fiberoptik men för att inte bli för långrandig ska jag komma till saken. Huset hade original vattenburen golvvärme i större delen av nedre plan i kombination med radiatorer på båda våningsplanen. Korrosionsskador ledde till att stålrören i golvet åkte ut och samma öde väntar avloppsrören i gjutjärn som enligt rörläggaren måste ersättas med plast. Hur man sedan ska göra har man som hantverkare klart för sig men själv har jag kört fast och då är det inte lätt att argumentera för sina vaga formuleringar som utgörs av en kombination av känslor och kunskap, mängder av råd och ett vankelmod som följd.
I första hand gäller det "gillestugan" och nu börjar det bli svårt. Allt är utrivet förutom två radiatorer under fönster. Från betonggrunden till golvytan är det endast ca 130 mm. Det är alltså omöjligt att uppnå den rekommenderade isoleringen på 300 mm utan att bila ihjäl sig och äventyra husgrundens hållfasthet. Vad göra? Hantverkarna vill prima och lägga flytspackel, isolera med 100 mm cellplast och gjuta in pex-slang i bärlager samt avsluta med klickgolv eller liknande. Golvvärmen anser man ersätter radiatorerna. Utifrån det jag lärt mig i skolan låter detta inget vidare ur energisynpunkt. Vi börjar ifrågasätta om golvvärme verkligen är så klokt med så lite isolering. Till saken hör att vi vill ha långsiktigt hållbara kvalitets- och naturmaterial så långt det går. Vi ville ha stengolv över golvvärme i hall och badrum och trä i övrigt. Helst skulle jag vilja ha två värmesystem där lågtemperaturen går till golvet och den högre till radiatorerna för att minska kallras samt snabbare kunna reglera. Men hur motiverar man det? Jag vet att det kommer att knorras. Man vill se det som ligger i tiden just nu: ljust och fräscht och rena ytor under fönstren. Jag vill se mer av det tidlösa och samtidigt bevara tidsmarkörerna. I mycket av dagens material byggs det in obsolesens, produkterna ska gå sönder efter en tid. Det vill jag inte bidra till! Finns det någon med liknande erfarenhet? Hur gjorde ni? Hur hade ni gjort?
Den obligatoriska dräneringen avklarades först tillsammans med annat modernt som kommunalt vatten och avlopp samt fiberoptik men för att inte bli för långrandig ska jag komma till saken. Huset hade original vattenburen golvvärme i större delen av nedre plan i kombination med radiatorer på båda våningsplanen. Korrosionsskador ledde till att stålrören i golvet åkte ut och samma öde väntar avloppsrören i gjutjärn som enligt rörläggaren måste ersättas med plast. Hur man sedan ska göra har man som hantverkare klart för sig men själv har jag kört fast och då är det inte lätt att argumentera för sina vaga formuleringar som utgörs av en kombination av känslor och kunskap, mängder av råd och ett vankelmod som följd.
I första hand gäller det "gillestugan" och nu börjar det bli svårt. Allt är utrivet förutom två radiatorer under fönster. Från betonggrunden till golvytan är det endast ca 130 mm. Det är alltså omöjligt att uppnå den rekommenderade isoleringen på 300 mm utan att bila ihjäl sig och äventyra husgrundens hållfasthet. Vad göra? Hantverkarna vill prima och lägga flytspackel, isolera med 100 mm cellplast och gjuta in pex-slang i bärlager samt avsluta med klickgolv eller liknande. Golvvärmen anser man ersätter radiatorerna. Utifrån det jag lärt mig i skolan låter detta inget vidare ur energisynpunkt. Vi börjar ifrågasätta om golvvärme verkligen är så klokt med så lite isolering. Till saken hör att vi vill ha långsiktigt hållbara kvalitets- och naturmaterial så långt det går. Vi ville ha stengolv över golvvärme i hall och badrum och trä i övrigt. Helst skulle jag vilja ha två värmesystem där lågtemperaturen går till golvet och den högre till radiatorerna för att minska kallras samt snabbare kunna reglera. Men hur motiverar man det? Jag vet att det kommer att knorras. Man vill se det som ligger i tiden just nu: ljust och fräscht och rena ytor under fönstren. Jag vill se mer av det tidlösa och samtidigt bevara tidsmarkörerna. I mycket av dagens material byggs det in obsolesens, produkterna ska gå sönder efter en tid. Det vill jag inte bidra till! Finns det någon med liknande erfarenhet? Hur gjorde ni? Hur hade ni gjort?
Medlem
· Västra Götaland
· 3 822 inlägg
Ett hus från 1965 är ett hus från 1965! Varför denna hets att lägga golvvärme? När det lades in var oljan gratis och ett så stort stenhus antyder ägare som kunde betala. Skulle satsat på radiatorer.
Sedan är ju även 100 mm frigolit rätt bra isolering så kanske skulle du låta någon räkna på hur mycket extra energi det verkligen drar? Siffror är alltid kul. Och så driver ju faktiskt förlusterna genom plattan ut fukten, inte minst viktigt.
Jag tycker du skall låta en byggnadsingenör rökan på kostnaden för golvvärme per år och ge ett utlåtande om fuktbalansen ifall du gå på radiatorer. Sedan kolla hur mycket huset drar totalt. Klarar du dig med en BV-pump för hela huset kanske inte golvvärme blir så dyrt?
Flummigt svar men jag tror det hänger på hur mycket golvvärmen drar. Tror det kan bli överkomligt även med 100 mm frigolit.Och en bonus är att BV arbetar effektivare vid lägre framledning.
Sedan är ju även 100 mm frigolit rätt bra isolering så kanske skulle du låta någon räkna på hur mycket extra energi det verkligen drar? Siffror är alltid kul. Och så driver ju faktiskt förlusterna genom plattan ut fukten, inte minst viktigt.
Jag tycker du skall låta en byggnadsingenör rökan på kostnaden för golvvärme per år och ge ett utlåtande om fuktbalansen ifall du gå på radiatorer. Sedan kolla hur mycket huset drar totalt. Klarar du dig med en BV-pump för hela huset kanske inte golvvärme blir så dyrt?
Flummigt svar men jag tror det hänger på hur mycket golvvärmen drar. Tror det kan bli överkomligt även med 100 mm frigolit.Och en bonus är att BV arbetar effektivare vid lägre framledning.
Här finns lite info:
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/grundtips_for_golvvarme.pdf
Med 100 mm isolering går det åt 9% mer energi med golvvärme än med radiatorer. Om du skall ha golvvärmens fördel av högre värmefaktor på eventuell värmepump så får det inte finnas något högtempererat i huset.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/grundtips_for_golvvarme.pdf
Med 100 mm isolering går det åt 9% mer energi med golvvärme än med radiatorer. Om du skall ha golvvärmens fördel av högre värmefaktor på eventuell värmepump så får det inte finnas något högtempererat i huset.
Inte flummigt alls. Alla svar är bra. Tack! Däremot kände jag att mitt inlägg blev aningen långt. Nåväl, nån har väl alltid tid att läsa. Det blir 100 mm isolering, golvvärme och nåt slags träklickgolv, gärna av mer värmeledande massivt slag som en kompromiss till stengolv som vore bäst men inte "mysigast" i ett rum som detta. Värmen kommer att byggas kring en ackumulatortank som laddas av pelletspanna samt solvärme på sikt (genom kulvert från garage).
För att undvika kallras skulle jag vilja behålla radiatorerna. Två temperaturnivåer visserligen men vi ska ju inte ha VP. Hör kanske inte tråden till men hur gör man med innertaket? Fönstret går ju ända upp så det går ju inte att bygga nåt med reglar och gipsskivor. Är det puts som gäller då?
Här gjuts det för att jämna till inför flytspackling
För att undvika kallras skulle jag vilja behålla radiatorerna. Två temperaturnivåer visserligen men vi ska ju inte ha VP. Hör kanske inte tråden till men hur gör man med innertaket? Fönstret går ju ända upp så det går ju inte att bygga nåt med reglar och gipsskivor. Är det puts som gäller då?
Här gjuts det för att jämna till inför flytspackling
Medlem
· Västra Götaland
· 3 822 inlägg
Vaddå innertaket? I ett stenhus från 1965 tycker jag det passar bra med råbetong som målas. Man fjollade inte så mycket på 60-talet och sänkta tak är helt ute. Måla! Eller har någon klätterfantast borrat in mängder med bultar för att träna inomhus som jag såg i ett hus?