Ny trossbotten och isolering i torp som är kallt på vintern
Jag har ett fiskartorp från ca 1850 som behöver omfattande renovering. Det vi gjort nu är att vi har bytt ut gammal trossbotten (återanvänd panel och spillvirke) som delvis fallit ner i backen under torpet. Golvstockarna är i bra skick och det finns ingen lukt.
Vi har rivit upp golvet och skottat ut den gamla lerisoleringen. Snickare har lagt in asfaboard (innan jag googlade det..) och nu ska vi fylla upp med ny isolering. Som jag tolkar det ska vi inte ha fuktspärrar och golvet bör inte vara för tätt eftersom vi inte värmer upp huset mer än mycket sporadiskt under vintern. Det finns ingen el, bara vedspis och en sorts kakelugn i plåt.
Nu till min fråga - vilket material lämpar sig bäst till isolering? Jag tänker någon form av lösull som vi krattar ut och att vi lägger brädgolv som vi målar.
Tanken med torpet är att det ska hålla, men vi måste lappa bitvis då budgeten är liten. Eftersom stället saknar el och avlopp kommer vi inte satsa på att tilläggsisolera utan behålla det som ett sommarboende. Är lite rädd att okunskap ska skynda på ett förfall av huset som klarat sig förvånansvärt bra helt utan omsorg de senaste 40 åren. Men jag får väldigt olika svar från de snickare jag pratat med, så det är svårt att veta hur man ska tänka. Tips?
Vi har rivit upp golvet och skottat ut den gamla lerisoleringen. Snickare har lagt in asfaboard (innan jag googlade det..) och nu ska vi fylla upp med ny isolering. Som jag tolkar det ska vi inte ha fuktspärrar och golvet bör inte vara för tätt eftersom vi inte värmer upp huset mer än mycket sporadiskt under vintern. Det finns ingen el, bara vedspis och en sorts kakelugn i plåt.
Nu till min fråga - vilket material lämpar sig bäst till isolering? Jag tänker någon form av lösull som vi krattar ut och att vi lägger brädgolv som vi målar.
Tanken med torpet är att det ska hålla, men vi måste lappa bitvis då budgeten är liten. Eftersom stället saknar el och avlopp kommer vi inte satsa på att tilläggsisolera utan behålla det som ett sommarboende. Är lite rädd att okunskap ska skynda på ett förfall av huset som klarat sig förvånansvärt bra helt utan omsorg de senaste 40 åren. Men jag får väldigt olika svar från de snickare jag pratat med, så det är svårt att veta hur man ska tänka. Tips?
Det kanske kan vara smart att köpa dig några böcker om byggnadsvård som du kan läsa i hängmattan i sommar. Jag har sett förslag på några stycken här på forumet emellanåt. Du hittar säkert vilka om du söker.
Det är få snickare idag som vet hur ett gammalt hus ska tas om hand. Att införa nya material kan snabbt få huset på fall.
Vad gäller isolering så ska ni välja något organiskt material, tex. cellulosa.
Det är få snickare idag som vet hur ett gammalt hus ska tas om hand. Att införa nya material kan snabbt få huset på fall.
Vad gäller isolering så ska ni välja något organiskt material, tex. cellulosa.
Tack! Jag har läst så ögonen blöder, både Gysinges renoveringsbibel och en hel del på nätet. Det svåra är att stå på sig mot yrkesmän. Jag har varit noga med att poängtera organiska material genomgående, men vågade inte stå på mig när snickarna förespråkade asfaboard istället. Hoppas det inte stället till det...
Det som har fungerat i + 150 år bör vara ok att fortsätta med. Dvs renovera på samma sätt som det var.
Alltså:
Träpanel med vindpapp i botten (trossbotten).
Grovt sågspån som isolering.
Golvbrädor.
Asfaboard istf brädor och vindpapp bör fungera. Bara det inte är för långt mellan golvbjälkarna eftersom asfaboard inte är särskilt styvt/bärkraftigt. Särskilt med lite tyngre isolering. Då kan uppstyvande brädor undertill, el på tvärs mellan bjälkarna, behövas.
All form av cellulosaisolering (inkl tidningspapperbaserat) bör fungera.
Säkra att det verkligen blir vind- och mustätt/säkert.
(Har själv läst en hel del om gammalt, (och nyare), byggande, men ingen riktig konsensus finns. Ingen kan/vågar garantera något annat än de senaste byggtekniska lösningarna eftersom de är de enda som är "testade/dokumenterade" på ett sätt som företag/hantverkare kan "garantera", dvs ha ngn form av försäkringstäckning.)
Sedan ska man komma ihåg att materialkvalitet (trävirke) och användningssätt (av hus) har mer el mindre förändrats också.
Dock, personligen anser jag att man kan "chansa" med gamla metoder och material, eftersom att om det mot förmodan inte skulle fungera som tänkt så är det snabbt, enkelt och billigt att åtgärda. De gamla robusta byggnadssätten och materialen är som Lego - okomplicerade och lätta att montera/demontera, samt billiga jämfört med i princip alla moderna material och metoder.
Alltså:
Träpanel med vindpapp i botten (trossbotten).
Grovt sågspån som isolering.
Golvbrädor.
Asfaboard istf brädor och vindpapp bör fungera. Bara det inte är för långt mellan golvbjälkarna eftersom asfaboard inte är särskilt styvt/bärkraftigt. Särskilt med lite tyngre isolering. Då kan uppstyvande brädor undertill, el på tvärs mellan bjälkarna, behövas.
All form av cellulosaisolering (inkl tidningspapperbaserat) bör fungera.
Säkra att det verkligen blir vind- och mustätt/säkert.
(Har själv läst en hel del om gammalt, (och nyare), byggande, men ingen riktig konsensus finns. Ingen kan/vågar garantera något annat än de senaste byggtekniska lösningarna eftersom de är de enda som är "testade/dokumenterade" på ett sätt som företag/hantverkare kan "garantera", dvs ha ngn form av försäkringstäckning.)
Sedan ska man komma ihåg att materialkvalitet (trävirke) och användningssätt (av hus) har mer el mindre förändrats också.
Dock, personligen anser jag att man kan "chansa" med gamla metoder och material, eftersom att om det mot förmodan inte skulle fungera som tänkt så är det snabbt, enkelt och billigt att åtgärda. De gamla robusta byggnadssätten och materialen är som Lego - okomplicerade och lätta att montera/demontera, samt billiga jämfört med i princip alla moderna material och metoder.
Tack för svaret! Det svåraste är att veta hur man ska tänka när huset står kallt över vintrarna. Det var bebott och eldat året runt i över 100 år, men senaste 50 har det stått kallt. I förvånansvärt bra skick ändå, måste jag säga. Men om jag tolkat hur fukten vandrar på rätt sätt är det bra om det inte för tätt mot grunden, och att man undviker material som inte kan fuktutjämna.
Särskilt när ett hus inte står kontinuerligt varmställt så ska/bör inga täta (plast-) material användas. Fuktspärren (plastfolie) sätts på insidan (=varma sidan av isolering/vägg/golv/tak). Sitter den på utsidan så uppstår kondens på insidan av plasten. I ett ej uppvärmt hus så kommer utetemperaturen ibland vara varmare än innetemperaturen. Då kan kondens uppstå om det sitter plast på den "varma" insidan som ju då egentligen har blivit den kalla sidan.
Alltså är hygroskopiska material, dvs sådana som kan hantera (ta upp och avge) lite fukt att föredra. Det betyder trä (cellulosa) i alla dess former. Det betyder också att täta material som plastmattor bör undvikas om möjligt. Fukten som materialen tar upp måste kunna andas ut lätt, och helst åt både in- och utsida.
Kommer på rak arm inte ihåg huruvida det är släckt el osläckt kalk som är obehaglig att komma i kontakt med, men det går ju att Googla på. Annars tror jag att de flesta cellulosaisoleringar har brand-/mögel-/ohyredämpande tillsatser.
Alltså är hygroskopiska material, dvs sådana som kan hantera (ta upp och avge) lite fukt att föredra. Det betyder trä (cellulosa) i alla dess former. Det betyder också att täta material som plastmattor bör undvikas om möjligt. Fukten som materialen tar upp måste kunna andas ut lätt, och helst åt både in- och utsida.
Kommer på rak arm inte ihåg huruvida det är släckt el osläckt kalk som är obehaglig att komma i kontakt med, men det går ju att Googla på. Annars tror jag att de flesta cellulosaisoleringar har brand-/mögel-/ohyredämpande tillsatser.