Ett fint sätt att bygga till tycker jag det är när man bygger en ny huskropp ganska fristående vid sidan av den gamla och sedan förbinder dem med en gång, ofta glasad. Det gäller att ha plats på tomten bara.
Här hittade jag nio läckra exempel så du ser vad jag menar.



Du kan läsa blogginlägget här: Nio tillbyggnader och sammanlänkningar av huskroppar
 
Oftast en mycket bra lösning när det går att få bygglov, det är dock ofta svårt pga svenska detaljplaner och byggregler. Jag har ett exempel med en granne som har 2m mellan sina två huskroppar, men man måste gå utomhus för att komma mellan dem då bygglov för en sammanlänkning inte går att få. Total byggarea på tomten är OK, men inte maximal yta på en byggnad...

Jag vet ett annat hus där man har byggt (utan bygglov!) en underjordisk tunnel till den andra byggnaden (ett poolhus). Den har dessutom lönndörrar från bägge håll (som oftast står öppna) för att den skall kunna döljas vid inspektion.

På ett annat hus som jag känner till så har man löst problemet med att bygga ihop garage och hus genom att bygga en pergola mellan byggnaderna och sedan klätt den med vattentät duk. Det hade varit snyggare med glas men det var ju inte tillåtet. Genom att duken är löstagbar så anser man sig ha gått runt reglerna.
 
  • Gilla
Kelly Jamieson och 4 till
  • Laddar…
Mycket intressant info. (y)

Det låter som att detaljplanerna skulle behöva moderniseras. Kanske kunde man ställa som krav att en sammanlänkning görs i glas och material som smälter in i naturen som många av sammanlänkningarna på de här bilderna.
 
  • Gilla
Kelly Jamieson och 1 till
  • Laddar…
G
Bor själv i en Stockholms-kommun och kan bara hålla med i att detaljplanerna definitivt inte är flexibla i den mån som skulle behövas för att göra liknande saker på befintliga hus. Vår kommun (kan ev. vara handläggaren) är helt oflexibel i tolkningen av planen och detta gör att situationen blir svår då detaljplanen från 1950-talet inte på något vis är anpassad för hur bostäder idag utformas på bästa sätt. Det finns heller ingen plan på att göra om/revidera detaljplanen då det är så många som bor i den och remissförfarande därmed skulle bli ett alltför stort arbete för kommunen. Att sedan 50% av fastigheterna har lyckats kringgå detaljplanen sedan tidigare och byggt i vissa fall mer än dubbelt så stort, högt och på prickmark ökar ju inte direkt behovet av att göra om detaljplanen eftersom det ändå löst sig för de flesta. De som däremot inte lyckas få sitt bygglov (flera inslag av korruption och maktmissbruk finns också), får helt enkelt finna sig i kommunens godtycke.
 
  • Gilla
Kelly Jamieson
  • Laddar…
På sätt och viss så tycker jag att man inte ska ändra på en detaljplan efter väder och vind. Eller nya trender. På det område där vi bor så säger detaljplanen att det får finnas en huvudbyggnad på 150 kvm och en gårdsbyggnad på 50 kvm. Det är ett gammalt område med huvudsakligen bebyggelse som härstammar från sent 1700-tal fram till tidigt 1900-tal. På den tiden så byggde man en huvudbyggnad och en gårdsbyggnad, och så ska det vara på detta område. Det finns de som har försökt få bygglov för att bygga ihop huvudbyggnad och gårdshus, men blivit nekade. Å andra sidan så finns det ett antal nyare hus på området vars huvudbyggnad är avsevärt mycket större än 150 kvm, men det är ju ett annat problem: byggnadsnämnderna har inte varit strikta i sina bedömningar, kanske p g a vänskapskorruption eller okunskap. Men att de gjort avsteg tidigare betyder inte att reglerna har ändrats, två fel gör ju inte ett rätt.
 
Det man kanske kan göra som medborgare i kommunen är att lägga in ett medborgarförslag med antingen konkreta förslag till en reviderad plan eller att detaljplanerna generellt ska ses över utifrån moderna förutsättningar. Ännu bättre är om man känner någon i kommunfullmäktige som kan lämna en motion om detaljplanen. Då kan motionen ge konkreta förslag på förändringar samt generellt se över planen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.