När blir ett förråd en byggnad? M.m...

[hhallen]

Det är ju definitionen av byggnad i PBLs mening som är intressant. Och den lyder enligt 1 kap 4 § PBL:

[bild]

Är konstruktionen inte avsedd för att människor ska uppehålla sig i den så är det inte en byggnad. Per lagdefinition. Enligt PBL-svenska är det då ett "byggnadsverk" som enligt samma lagreglering inkluderar även "andra anläggningar".

Lagtexten "...avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den" är intressant. Jag tolkar den skrivningen som att det är konstruktörens/byggherrens avsikt som ska vara avgörande. Men det verkar i en del fall som jag läst om i trådar här på byggahus.se som om det snarast tolkas som om det bara stod "...är konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den".

Om man tar det ofta förekommande fallet med en förrådsbod för t.ex. ved eller trädgårdsredskap - oisolerad och utan fönster - så är det ju uppenbart att den inte är konstruerad för att människor ska uppehålla sig i den. För övrigt kan man också hävda att uttrycket uppehålla sig i implicerar ett tidsmässigt varaktigare uppehåll i byggnaden än att bara befinna sig i den för att hämta eller lämna ved/redskap. Om byggnaden då har sådana mått (framför allt höjd) att en människa utan obehag kan befinna sig i den borde vara ovidkommande.

Vet du, Claes, som ju brukar ha bra koll på juridiska spörsmål, om dessa ordval i lagtexten någonsin har åberopats i överklaganden till högre instans, och vad i så fall utfallet blev?

 

[Claes Sörmland]

Lagtexten "...avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den" är intressant. Jag tolkar den skrivningen som att det är konstruktörens/byggherrens avsikt som ska vara avgörande. Men det verkar i en del fall som jag läst om i trådar här på byggahus.se som om det snarast tolkas som om det bara stod "...är konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den".

Om man tar det ofta förekommande fallet med en förrådsbod för t.ex. ved eller trädgårdsredskap - oisolerad och utan fönster - så är det ju uppenbart att den inte är konstruerad för att människor ska uppehålla sig i den. För övrigt kan man också hävda att uttrycket uppehålla sig i implicerar ett tidsmässigt varaktigare uppehåll i byggnaden än att bara befinna sig i den för att hämta eller lämna ved/redskap. Om byggnaden då har sådana mått (framför allt höjd) att en människa utan obehag kan befinna sig i den borde vara ovidkommande.

Vet du, Claes, som ju brukar ha bra koll på juridiska spörsmål, om dessa ordval i lagtexten någonsin har åberopats i överklaganden till högre instans, och vad i så fall utfallet blev?

Svaret på din fråga finns i propositionen till nya PBL. Det är då som definitionen på byggnad införs. Lagstiftaren valde precis som du resonerar att det ska finnas en avsikt med konstruktionens utformning att människor ska kunna vistas i den för att det ska vara en byggnad. Lagstiftaren valde bort en alternativ formulering från lagtextpromemorian att det skulle räcka med att människor kan vistas i den.

Från propositionstexten (s 144):



Det är ett rätt långt stycke som detta är avslutningen på. Läs propositionen från s. 143:

https://www.regeringen.se/contentas...-prop.-200910170.-del-1---regeringens-forslag

 

[hhallen]

Svaret på din fråga finns i propositionen till nya PBL. Det är då som definitionen på byggnad införs. Lagstiftaren valde precis som du resonerar att det ska finnas en avsikt med konstruktionens utformning att människor ska kunna vistas i den för att det ska vara en byggnad. Lagstiftaren valde bort en alternativ formulering från lagtextpromemorian att det skulle räcka med att människor kan vistas i den.

Från propositionstexten (s 144):

[bild]

Det är ett rätt långt stycke som detta är avslutningen på. Läs propositionen från s. 143:

[länk]

Men finns det några rättsfall som klargör att det verkligen är avsikten med byggnaden som gäller? För det verkar ju som om åtminstone en del kommuner har tolkat lagen som att det räcker att en människa kan befinna sig i byggnaden för att den ska vara en "byggnad" I PBLs mening.

Det vore också intressant att få veta om uttrycket "uppehålla sig i" (ordet "vistas" används såvitt jag kan se inte i lagtexten) har tolkats juridiskt. Min lekmannamässiga tolkning är att "uppehålla sig i" implicerar en längre tidsrymd än att bara hämta/lämna något i en bod. Men lagvrängarna kanske uppfattar det annorlunda?

 

[fhager]

Det finns ju de uppmärksammade altanfallen som kommit upp i Mark och miljööverdomstolen där prejudikat sätts. Innan de rättsfallen kom tolkade många kommuner att altaner kunde man bygga utan bygglov eftersom det ju inte är en byggnad som man varaktigt uppehåller sig i (alltså att vistas under ett altandäck). Men rätten kom fram till att de visst var bygglovpliktiga då det tillskapats en volym (även om det i vissa fall sakandes väggar och därmed var altanen en byggnad för den har ju ett tak. Att man sedan inte vistas under altanen mer än ytterst kortvarigt det brydde rätten sig inte om. Det finns ett av altanfallen där höjden från mark till altandäcket var 0,75-1,22 som inte bedömdes vara en byggnad, men i ett annat fall bedömdes en altan med 1,6m höjd vara en byggnad, således bedömer MÖD att gränsen för en byggnad ligger någonstans mellan 1,22 till 1,6m höjd över mark. Samtidigt har utomhusrullstolgarage ej bedöms vara en bygglovpliktig byggnad (nu vet jag inte hur höga de är, men skulle gissa på att de är högre än 1,6m.)

 

[hhallen]

Det finns ju de uppmärksammade altanfallen som kommit upp i Mark och miljööverdomstolen där prejudikat sätts. Innan de rättsfallen kom tolkade många kommuner att altaner kunde man bygga utan bygglov eftersom det ju inte är en byggnad som man varaktigt uppehåller sig i (alltså att vistas under ett altandäck). Men rätten kom fram till att de visst var bygglovpliktiga då det tillskapats en volym (även om det i vissa fall sakandes väggar och därmed var altanen en byggnad för den har ju ett tak. Att man sedan inte vistas under altanen mer än ytterst kortvarigt det brydde rätten sig inte om. Det finns ett av altanfallen där höjden från mark till altandäcket var 0,75-1,22 som inte bedömdes vara en byggnad, men i ett annat fall bedömdes en altan med 1,6m höjd vara en byggnad, således bedömer MÖD att gränsen för en byggnad ligger någonstans mellan 1,22 till 1,6m höjd över mark. Samtidigt har utomhusrullstolgarage ej bedöms vara en bygglovpliktig byggnad (nu vet jag inte hur höga de är, men skulle gissa på att de är högre än 1,6m.)

Tackar för denna information. Då är det uppenbarligen så att MÖD skiter i både vad själva lagtexten säger och vad det står i den av Claes citerade propositionstexten. Man undrar hur de resonerat. Har du någon länk till denna dom?

 

[fhager]

Altanfallet 0,75-1,22
https://www.domstol.se/mark--och-mi...ch-miljooverdomstolens-avgoranden/2017/75334/

Hittar inte länken till målet med 1,6m utan bara detta från utredningen om att bygglovbefria vissa altaner som kom efter att altanfallen fått sådan uppmärksamhet.

Mark- och
miljööverdomstolen har i ett avgörande bedömt att en altan med en högsta
höjd om i vart fall 1,75 meter var en byggnad och därmed bygglovspliktig


9
(Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 december 2015 i mål P 3776-
15). För bedömningen av om en sådan altan är lovpliktig saknar det bety-
delse om utrymmet som skapas under altanen avses att användas av männi-
skor eller inte.
För att en altan ska vara bygglovspliktig som en tillbyggnad ska altanen
innebära en volymökning av den byggnad som byggs till (jfr definitionen av
tillbyggnad i 1 kap. 4 §). En sådan volymökning uppstår om altanens golv
utgör tak till ett underliggande utrymme. Även vid bedömning av om en al-
tan är bygglovspliktig som tillbyggnad har, enligt rättspraxis, altanens höjd
över marken betydelse, men även altanens visuella intryck (se bl.a. Mark-
och miljööverdomstolens domar den 28 november 2017 i målen P 1389-17
och P1042-17). Altaner som inte varit högre än 0,8–1,2 meter har inte be-
dömts vara volymskapande och därmed inte bygglovspliktiga (se RÅ 1995
ref. 42 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 mars 2015 i mål
P 2854-14). Motsatt bedömning har gjorts för altaner som varit 1,7 meter eller
högre och som visuellt gett intryck av att vara tillbyggnader (se bl.a. RÅ
2009 ref. 67 I–III och Mark- och miljööverdomstolens domar den 27 oktober
2014 i mål P 3455-14 och den 18 oktober 2016 i mål P 11268-15). Vid be-
dömning av om en altan är en bygglovspliktig tillbyggnad saknar det bety-
delse om utrymmet under altanen skiftar i höjd.
Enligt rättspraxis mäts en altans höjd från den befintliga mark som omger
altanen efter att lovgivna markarbeten har färdigställts (Mark- och miljööver-
domstolens domar den 28 november 2017 i målen P 1389-17 och P 1042-17).
När ett plank har placerats ovanpå en altan har åtgärderna bedömts som en
enhet, och höjden mätts för åtgärdernas totala höjd (Mark- och miljööver-
domstolens dom den 16 februari 2018 i mål P 7068-17)

 

[Claes Sörmland]

Ska vi titta på rättsfall från MÖD så är det nog P8356-14 man ska läsa för att förstå vad som menas med lagtextens krav på en att en byggnad är "avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den".

https://www.domstol.se/globalassets...jooverdomstolen/avgoranden/2015/p-8356-14.pdf

Relevant del av domskälen (min markering):

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Väljer man att uppföra en anläggning intern volym med en höjd som är så stor att en människa kan uppehålla sig där så har man i lagens mening haft syftet att uppföra en anläggning som människor kan uppehålla sig i. Uppfyller anläggningen då övriga krav på en byggnad (tak, väggar o s v) så är det en byggnad.

Önskar man inte uppföra en byggnad så ser man till att volymen inte tillåter att en människa kan uppehålla sig där. Man fyller utrymmet med t ex grus, lecakulor, beting, träreglar, cellplast eller vad man nu vill.

(I juridiken har ju alltid domstolen rätt men det är ju rätt uppenbart här att MÖD valde att hålla sig till äldre praxis snarare än den öppning till liberalisering som lagstiftarens nya lagtext gav upphov till. Å andra sidan är lagstiftaren rätt vag i propositionen och ville troligen inte sätta ned foten. Sånt här lämnar gärna våra politiker till rättsapparaten att bedöma. Ville man ha en tydlig liberalisering så hade man kunnat skriva det rakt ut så hade MÖD plockat upp detta. Men departementet var vid tiden centerpartistiskt och drevs av statsrådet Andreas Carlgren. Det ligger ju lite i den partikulturen att inte styra för mycket tänker jag.)

 

[Plätt Fia]

Köp denna, gör hål i botten för pumpen. Det är ju ingen byggnad som sagt.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

https://www.facebook.com/marketplace/item/638965854330925/Visa bilaga 702970

 

[ToRy]

Hej igen!
Här kommer ett omtag då hela affären dragit ut på tiden pga semestrar, sjukdom och - antar jag - kommunens arbetsbelastning. Liten kort sammanfattning om vad som hänt sen sist:

- 1/6 kom ytterligare en bedömning från kommunen. Egentligen hade inget ändras men däremot fanns det tillagt alternativ: Söka bygglov i efterhand, riva/flytta eller komma in med minskade mått för en ny bedömning. Får en ny deadline för svar, 31/8 -23.

- 14/7 skickar jag in en del frågor om vad som ligger bakom beslutet och förklarar att syftet är att förstå vad jag kan göra för att få fram en bedömning att det inte kräver bygglov. Föreslår samtidigt att sänka höjden på bygget med en alternativt två decimeter. Frågorna är i princip samma frågor som jag ställt här.

- Får inget svar utan ringer kommunen i mitten av augusti och får flyttat fram deadline till 30/9 och förklaringen att "semestrar, mycket att göra" gjort att de inte hunnit kolla på ärendet, men får ett löfte om att de ska titta på det snarast.

- Får fortfarande inget svar utan ringer igen i slutet av september. Får inte tag i "min" handläggare men han ringer upp ett par dager senare. Jag kan tyvärr inte svara just då men han lämnar meddelande på svararen. I detta säger han bland annat följande: "Jag tänker att vi ska kunna minska ner byggnaden för att se hur vi kan komma vidare, men vi har också en granne som förmodligen kommer överklaga så vi måste hitta en nivå som blir rimlig." Det är svårt att missuppfatta det beskedet. Varför jag skriver så framgår nedan. (Jag har kvar en inspelning av meddelandet.)

- Får inte tag i "min" handläggare igen utan får någon vecka senare besked om att han är sjukskriven.


Så till nutid:

- 4/10 -23 får jag ett mejl från en annan handläggare, någon som jag aldrig haft någon kontakt med tidigare. I mejlet svarar hon på mina frågor, utan att egentligen svara på dem. Dvs hon kommer med luddiga formuleringar och icke-svar.

Jag frågar bland annat följande:
Att närheten till tomtgräns innebär att det som byggnad kräver bygglov är klart, inga frågetecken där. Men som jag förstått det skulle närheten till tomtgräns inte vara relevant om förrådet inte bedömdes vara en byggnad. Det krävs varken bygglov eller grannemedgivande om det inte bedöms vara en byggnad. Är detta korrekt uppfattat?
Svaret blir:

• "Det som byggs närmare tomtgräns än 4,5 m kräver grannens medgivande, finns inte grannens medgivande har man möjlighet att söka bygglov för åtgärden. Under ärendehanteringen kommer då miljö- och byggnämnden fråga grannen om synpunkter och sedan bedöma om eventuella synpunkter är av sådan betydande grad att bygglov inte kan ges eller kan ges. Alltså är det inte bara byggnader, med tak och där människor kan uppehålla sig i, utan också till exempel altaner, plank och murar. Finns inte grannens medgivande är det inte bygglovsbefriat att placera åtgärden närmare än 4,5 m till tomtgräns."

Man skulle kunna tolka det svaret som att inga åtgärder inom 4,5 meter kan vara bygglovsbefriade, eller som att just min "åtgärd" - dvs förrådet jag byggt - inte är det. Det förra alternativet går stick i stäv med vad bedömningen från 1/6 föreslår som lösning, OCH med meddelandet som min ordinarie handläggare lämnade på telefon. Det senare alternativet är inte ett svar på min fråga.


Sen lämnar hon följande besked om mitt förslag på sänkning med en eller två decimeter:

• "Ditt förslag om sänkning av takhöjden gör ingen skillnad i vår bedömning. Då placeringen är närmare än 4,5 m till tomtgräns gör vi bedömningen att åtgärden kräver bygglov."

Samma invändningar här. Vad menar hon egentligen? Säger hon blankt nej till sänkning oavsett hur mycket? Eller är det bara inte tillräckligt? Är lite tydlighet för mycket att begära???


Så, här står jag nu. Jag VET fortfarande inte om det ALLTID behövs bygglov om grannen inte ger medgivande, även om förrådet skulle vara en halvmeter högt. Jag VET inte att det finns en möjlighet att komma undan bygglov genom att minska förrådet. Jag VET fan ingenting!
Jag vet att ett väderskydd på 1,6 meter inte är en byggnad, men uppenbarligen (?) innebär inte det att ett förråd i samma höjd inte heller är det. Speciellt inte om det placeras nära grannen.
Jag vet att en altan på 1,25 meter inte heller är en byggnad, men inte heller den var placerad nära tomtgräns så hade bedömningen blivit likadan om den hade varit det?
Missförstå mig rätt, jag förstår att man försöker hjälpa och det är jag tacksam för. Men det jag behöver är hänvisningar till tydliga regler - vilket inte existerar - eller domar som gäller byggnadsverk närmare tomtgräns än 4,5 meter som i rätten beslutats INTE vara byggnader och INTE behöver bygglov. Det är det ENDA som är relevant.
Om någon kan hjälpa mig med det vore jag ytterst tacksam och benägen att belöna den hjälpen på något sätt.

Tar även tacksamt emot tips om snabbväxande plantor som tål den oerhört magra och torra jordmånen på berget bortanför förrådet och som på kort tid kan växa upp till ett högt och tätt utsiktshinder. 😈😆


Om det nu är så illa att min förhoppning är dödfödd har jag börjat fundera i andra banor. Det viktiga för mig är att jag kan ha kvar vattenprylarna, vedförrådet kan jag flytta. (Det roliga är att den bästa platsen för vedförrådet som ligger mer än 4,5 meter ifrån tomtgränsen kommer störa grannens utsikt betydligt mer än den nuvarande placeringen.) Problemet är att jag fortfarande egentligen inte vet om jag ens får ha en liten hundkoja över hydroforen!!! 😆 Jag tänker att jag ska be att få ett möte hos kommunen, med bygglovshandläggare, och förhoppningsvis kunna få svar på frågor utan att mejlkorrespondensen ska behöva ta månader...

Jag misstänker att min frustration skiner igenom något 🙄, och jag vill återigen säga att jag ÄR tacksam för hjälp, om den är välmenad, relevant eller tydlig. Jag är bara frustrerad över att jag inte hittar "the smoking gun", det där tipset som faktiskt löser mitt problem. Men nu har jag i alla fall fått skriva av mig lite grann, tack för det byggahus! 🙂

 

[Claes Sörmland]

- 4/10 -23 får jag ett mejl från en annan handläggare, någon som jag aldrig haft någon kontakt med tidigare. I mejlet svarar hon på mina frågor, utan att egentligen svara på dem. Dvs hon kommer med luddiga formuleringar och icke-svar.

Jag frågar bland annat följande:
Att närheten till tomtgräns innebär att det som byggnad kräver bygglov är klart, inga frågetecken där. Men som jag förstått det skulle närheten till tomtgräns inte vara relevant om förrådet inte bedömdes vara en byggnad. Det krävs varken bygglov eller grannemedgivande om det inte bedöms vara en byggnad. Är detta korrekt uppfattat?
Svaret blir:

• "Det som byggs närmare tomtgräns än 4,5 m kräver grannens medgivande, finns inte grannens medgivande har man möjlighet att söka bygglov för åtgärden. Under ärendehanteringen kommer då miljö- och byggnämnden fråga grannen om synpunkter och sedan bedöma om eventuella synpunkter är av sådan betydande grad att bygglov inte kan ges eller kan ges. Alltså är det inte bara byggnader, med tak och där människor kan uppehålla sig i, utan också till exempel altaner, plank och murar. Finns inte grannens medgivande är det inte bygglovsbefriat att placera åtgärden närmare än 4,5 m till tomtgräns."

Handläggarens svar är illa formulerat men korrekt . Kanske är bara denna handläggare ingen större skribent och just ett skrivet utbyte inte är den bästa metoden för kommunikation?

Hon rör ihop bygglovsplikten för att uppföra byggnader med möjligheten till friggebods- och attefallsåtgärder ("grannemedgivande") samt åtgärder kring de övriga anläggningar i PBF (t ex altaner, plank och murar) som också kräver bygglov. Det är därför det blir så rörigt i hennes text. Hon tycks inte ens förstå din fråga. Eller så väljer hon att låtsas missförstå din fråga för att slippa hamna i situationen att behöva förklara hur du uppför en ny vedbod som inte räknas som en byggnad eller övrig anläggning som kräver bygglov i PBF.

Man skulle kunna tolka det svaret som att inga åtgärder inom 4,5 meter kan vara bygglovsbefriade, eller som att just min "åtgärd" - dvs förrådet jag byggt - inte är det. Det förra alternativet går stick i stäv med vad bedömningen från 1/6 föreslår som lösning, OCH med meddelandet som min ordinarie handläggare lämnade på telefon. Det senare alternativet är inte ett svar på min fråga.

Allt det här utbytet med olika medarbetare på kommunen är bara rådgivning inom ramen för förvaltningslagens serviceskyldighet. Du kan inte förhandla med byggnadsnämnden. De har meddelat dig sin bedömning och nu är det upp till dig att rätta (du måste riva boden nu!) eller så går ärendet till byggnadsnämnden för beslut och du påförs med största sannolikhet en byggsanktionsavgift (böter) och får ett föreläggande att riva boden. Om du inkommer med en bygglovsansökan så får du bara byggsanktionsavgift och sen prövas bygglovet. (troligen avaktar de med ärendet och tar det på ett nämndmöte om en enda fråga). Får du bygglov så är allt efter detta löst. Får du inte bygglov så får du det där föreläggandet att riva boden.

Sen lämnar hon följande besked om mitt förslag på sänkning med en eller två decimeter:

• "Ditt förslag om sänkning av takhöjden gör ingen skillnad i vår bedömning. Då placeringen är närmare än 4,5 m till tomtgräns gör vi bedömningen att åtgärden kräver bygglov."

Samma invändningar här. Vad menar hon egentligen? Säger hon blankt nej till sänkning oavsett hur mycket? Eller är det bara inte tillräckligt? Är lite tydlighet för mycket att begära???

Bygglovsavdelningen menar att höjden spelar ingen roll, de bedömer ändå att det är en byggnad som du har uppfört utan lov. Eftersom den är närmare än 4,5 m från tomtgränsen kan den heller inte vara en friggebod eftersom du inte har ett grannemedgivande.

Så, här står jag nu. Jag VET fortfarande inte om det ALLTID behövs bygglov om grannen inte ger medgivande, även om förrådet skulle vara en halvmeter högt. Jag VET inte att det finns en möjlighet att komma undan bygglov genom att minska förrådet. Jag VET fan ingenting!
Jag vet att ett väderskydd på 1,6 meter inte är en byggnad, men uppenbarligen (?) innebär inte det att ett förråd i samma höjd inte heller är det. Speciellt inte om det placeras nära grannen.
Jag vet att en altan på 1,25 meter inte heller är en byggnad, men inte heller den var placerad nära tomtgräns så hade bedömningen blivit likadan om den hade varit det?
Missförstå mig rätt, jag förstår att man försöker hjälpa och det är jag tacksam för. Men det jag behöver är hänvisningar till tydliga regler - vilket inte existerar - eller domar som gäller byggnadsverk närmare tomtgräns än 4,5 meter som i rätten beslutats INTE vara byggnader och INTE behöver bygglov. Det är det ENDA som är relevant.
Om någon kan hjälpa mig med det vore jag ytterst tacksam och benägen att belöna den hjälpen på något sätt.

Jag tror mest du blir förvirrad av att de medarbetare på kommunen som du har varit i kontakt med saknar pedagogisk ådra. De kan inte förklara PBL för dig och rör ihop högt och lågt. De har inte fel men är röriga.

Tar även tacksamt emot tips om snabbväxande plantor som tål den oerhört magra och torra jordmånen på berget bortanför förrådet och som på kort tid kan växa upp till ett högt och tätt utsiktshinder. 😈😆

Silverbuske är det som du vill ha. Avenbok kan också fungera.

Jag misstänker att min frustration skiner igenom något 🙄, och jag vill återigen säga att jag ÄR tacksam för hjälp, om den är välmenad, relevant eller tydlig. Jag är bara frustrerad över att jag inte hittar "the smoking gun", det där tipset som faktiskt löser mitt problem. Men nu har jag i alla fall fått skriva av mig lite grann, tack för det byggahus! 🙂

Jag tror du får riva helt enkelt. Svårt med en vedbod som är så pass liten att en människa inte kan uppehålla sig i den vilket är kravet för att det inte ska räknas som en byggnad.

 

[ingenmansland]

Du kan täcka den med en låda som står på hjul. Då blir det ingen fast byggnad och du kan strunta i allt de säger.

 

[nino]

Kan du inte prata med grannen? (Har säkert missat en del inlägg) förklara att får du inte bygga där du vill så bygger du där det stör mer.

 

[Claes Sörmland]

Kan du inte prata med grannen? (Har säkert missat en del inlägg) förklara att får du inte bygga där du vill så bygger du där det stör mer.

Det är för sent nu när grannen sprang till byggnadsnämnden med en anmälan. Nu lever frågan sitt eget liv inom byråkratin helt oavsett vad grannen tycker.

 

[nino]

Det är för sent nu när grannen sprang till byggnadsnämnden med en anmälan. Nu lever frågan sitt eget liv inom byråkratin helt oavsett vad grannen tycker.

Ok, ja det är ju enklare att prata med grannen direkt... om det går

Frågade min granne om ett skjul precis i tomtgräns, inga problem. Han frågade mig om en carport, inga problem 🙂

Fy fan rent ut sagt för jävliga grannar

 

[Anna_H]

Du kan täcka den med en låda som står på hjul. Då blir det ingen fast byggnad och du kan strunta i allt de säger.

Fast då måste man flytta på den då och då. Du får tex inte ha en husvagn eller båt stående år ut och år in på din tomt, endast för säsongsförvaring.