Minireningsverk och torrtoa
Var på Hem och Villa i helgen för att kika på olika avloppslösningar till sommarstugan. Har inget avlopp idag och samfälligheten tillåter inte vattenklossetter pga att vattnet tenderar till att tryta vissa helger under sommaren. Dessutom går det inte att gräva då berget ligger strax under marken.
Ganska snart insåg vi att minireningsverk:
a) är stora
b) inte fungerar med torrtoa(separett)
En utställare hade dock ett reningssystem för BDT-vatten. Till detta kan man även koppla en kvävereducerare (om jag minns rätt) för att även ta hand om urin. Priserna var tilltalande och den enda elektronik som fanns var egentligen en syresättande pump. Inga bindande serviceavtal då hela idén med dessa verk var att man skulle kunna sköta dem själv. Finsk tillverkare (www.raita.com/svenska) som tydligen börjat ge sig in på den svenska marknaden.
Nu undrar jag om det är någon som känner till fler tillverkare av enkla reningsverk för främst BDT med möjlighet att även ta urin? Det känns som att det borde vara fler än vi som har krav på torrtoa samtidigt som kraven på BDT och urin inte uppfylls med befintliga avloppslösningar i våra fritidshus.
Ganska snart insåg vi att minireningsverk:
a) är stora
b) inte fungerar med torrtoa(separett)
En utställare hade dock ett reningssystem för BDT-vatten. Till detta kan man även koppla en kvävereducerare (om jag minns rätt) för att även ta hand om urin. Priserna var tilltalande och den enda elektronik som fanns var egentligen en syresättande pump. Inga bindande serviceavtal då hela idén med dessa verk var att man skulle kunna sköta dem själv. Finsk tillverkare (www.raita.com/svenska) som tydligen börjat ge sig in på den svenska marknaden.
Nu undrar jag om det är någon som känner till fler tillverkare av enkla reningsverk för främst BDT med möjlighet att även ta urin? Det känns som att det borde vara fler än vi som har krav på torrtoa samtidigt som kraven på BDT och urin inte uppfylls med befintliga avloppslösningar i våra fritidshus.
Medlem
· Västra Götalands län
· 152 inlägg
Nackdelen med minireningsverk till fritidsboende är ju att den biologiska aktiviteten i regel är lite seg på att starta upp när verket stått stilla en tid. Det vill säga bakterierna som käkar skit och andra bakterier svälter när dom inte får mat och när dom då får mat så tar det ett tag innan man får avsedd reningseffekt. Hur fort det går att starta upp ett verk igen efter en paus varierar väldeliga. Nu är ju bdt inte så förorenat som wc-vatten, men ändå.
Har du en separett så kan ju urinen samlas upp och spridas på den egna tomten som gödningsmedel istället för blåkorn, det funkar faktiskt jättebra och dessutom får du pluspoäng hos miljökontoret på din kommun för kretsloppstänk etc. Om jag minns rätt så kommer typ 50% av kvävet i ett vanligt avloppsvatten från urinen, kan du ta bort det ur vattnet så har du (och din badvik) vunnit mycket. Det är dumt att föra in det i resten av avloppsvattnet igen om du nu redan har en separett.
Ett alternativ är ju en tvåkammarbrunn med nån infiltration eller markbädd efteråt. Kör man med kompaktfilter som indrän eller dylikt så minskar ju ytbehovet ofta avsevärt. Problemet med infiltration är om berget ligger så grund som du säger över hela tomten, då kan inte vattnet ta vägen någonstans.
Anyhoo, i slutändan så är det miljökontoret i din kommun som har sista ordet i frågan. Kan vara värt att kolla med dom om det är något som dom fördrar/inte föredrar, eller om det finns speciella bestämmelser för va i ditt sommarstugeområde.
Har du en separett så kan ju urinen samlas upp och spridas på den egna tomten som gödningsmedel istället för blåkorn, det funkar faktiskt jättebra och dessutom får du pluspoäng hos miljökontoret på din kommun för kretsloppstänk etc. Om jag minns rätt så kommer typ 50% av kvävet i ett vanligt avloppsvatten från urinen, kan du ta bort det ur vattnet så har du (och din badvik) vunnit mycket. Det är dumt att föra in det i resten av avloppsvattnet igen om du nu redan har en separett.
Ett alternativ är ju en tvåkammarbrunn med nån infiltration eller markbädd efteråt. Kör man med kompaktfilter som indrän eller dylikt så minskar ju ytbehovet ofta avsevärt. Problemet med infiltration är om berget ligger så grund som du säger över hela tomten, då kan inte vattnet ta vägen någonstans.
Anyhoo, i slutändan så är det miljökontoret i din kommun som har sista ordet i frågan. Kan vara värt att kolla med dom om det är något som dom fördrar/inte föredrar, eller om det finns speciella bestämmelser för va i ditt sommarstugeområde.
Eftersom det inte går att få till en infiltration, så ser det ut som att någon form av minireningsverk är den enda lösningen som är hållbar. Är tveksam till att samla all urin i en dunk för att använda som gödsel till blommorna. Vi använder inte konstgödsel idag så det skulle totalt sett bli en ökning av kvävetillförsel till marken och då berget befinner sig på ett inte allt för stort djup så inbillar jag mig att kvävet inte stannar på tomten.
Så frågan om det finns fler tillverkare av reningsverk för BDT och urin är fortfarande aktuell.
Så frågan om det finns fler tillverkare av reningsverk för BDT och urin är fortfarande aktuell.
Medlem
· Västra Götalands län
· 152 inlägg
Nej inte den enda lösningen, en markbädd skulle också fungera, speciellt om den görs upplyft och med någon typ av kompaktfilter. Fördelen med en markbädd är att den kräver mycket lite underhåll jämfört med ett minireningsverk. Görs en markbädd enbart med bdt så kan den också göras mindre (och billigare) än annars.joflopp skrev:
Ökad kvävetillförsel till marken och växterna ja. Men var tar det vägen annars? Den största delen av kvävet skulle gå ut med det renade vattnet, för de flesta reningsmetoder som funkar för enskilda lösningar har en kvävereducering på kanske 20-50%, under ideala förhållanden. (kollade upp %-siffran för urinet och urinet stod för ca 80% av kvävet i normalt avloppsvatten. Urinen innehåller också ca 50% av fosforn). Det innebär att minst 40% av kvävet rinner direkt ut med det renade vattnet! Jag vidhåller att om du kan plocka bort urinet ur avloppsvattenekvationen och föra ut det i växtligheten, där den ju gör nytta, så är det klart positivt. Sprids urinet på en gräsmatta eller motsvarande under växtsäsong så är läckaget i regel mycket litet, speciellt om platsen inte gödslats alls förut.joflopp skrev:
Jag måste erkänna att jag inte känner till något verk som designats enbart för bdtvatten och urin.joflopp skrev:
Återförsäljaren av Raitas system menade att man behövde koppla till en kvävereducerare för att komma tillrätta med urinen. Utan kvävereducerare tas endast 50 % av kvävet omhand. Har inga siffror på hur mycket en separat kvävereducerare renar. Om jag räknar rätt så tar markbädd + kompaktfilter hand om mellan 20-65% av kvävet enligt Avloppsguiden.
Enligt en artikel på Miljöportalen så är urin en ypperlig källa till gödningsmedel. Dock måste urinen lagras i minst sex månader för att oskadliggöra smittämnen innan den får spridas. Detta verkar i och för sig gälla åkermark men jag komposterar fekalier i minst sex månader innan jag får för mig att gräva ner det i rabatten.
Med magnesiumoxid kan man fälla ut i princip all fosfor och ca 25% av kvävet. Med zeolit eller wollastonit kan man fälla mellan 85-90% av det åtestående kvävet. Problemet med magnesiumoxiden är att man får en basisk lösning. I och för sig renar ju reningsverket ca 90% av fosfor och det är ju kvävet vi vill åt.
Intressanta saker man lär sig när man börjar gräva.
Länk:
http://www.miljoportalen.se/bo-leva/boende/synd-att-spola-bort
Medlem
· Västra Götalands län
· 152 inlägg
Ja, men avloppsgudien utgår väl då från riktigt svartvatten, dvs wc+bdt. I och med att du plockar bort skiten (torrtoa) får du bort ca 10% av kvävet, plockar du bort även urinen = ytterligare ~80% bort vilket totalt ger mer än 90% kvävereduktion. Och det innan du ens börjat rena vattnet. Anta sedan ytterligare några procents rening i 2kammarbrunn + markbädd med kompaktfilter och du får kanske mer än 95%-ig rening på kvävet i systemet (ok, jämfört med ett wc+bdtavlopp, men ändå).joflopp skrev:
Är nyfiken på hur Raitas kvävereducerare funkar, att fixa bra kväverening lär vara knepigt även i stora kommunala reningsverk med stabila flöden. Men det får bli en uppgift för morgondagen, läggdags här nu.
Sant, men det är ju i skiten som bakterierna finns, ren urin är i det närmaste steril. Enligt nya handboken från naturvårdsverket så anger man att det inte behövs nån behandling men att det bör gå >1 månad mellan vattning och skörd om det är livsmedel som pinkas på...:eek:joflopp skrev:
Är du riktigt intresserad så är remissen på handboken ingen dålig läsning, speciellt teknikdelen. Annars listar ju Avloppsguiden ett helt gäng med tillverkare av minireningsverk... bara att börja botanisera.joflopp skrev:
Absolut!joflopp skrev:Intressanta saker man lär sig när man börjar gräva.
Ska plöja igenom handboken så fort jag får tid.
Mailade Raita under vår konversation igår kväll för att få mer information om kvävereduceringsenheten. Tog inte lång tid innan det damp ner ett mail från VD:n själv. Familjeföretag förvisso men roligt med en så hög servicenivå. Ska komplettera informationen efter att jag fått svar från Aquatron då det verkar vara deras teknik vad gäller själva kvävereduceraren.
Mailade Raita under vår konversation igår kväll för att få mer information om kvävereduceringsenheten. Tog inte lång tid innan det damp ner ett mail från VD:n själv. Familjeföretag förvisso men roligt med en så hög servicenivå. Ska komplettera informationen efter att jag fått svar från Aquatron då det verkar vara deras teknik vad gäller själva kvävereduceraren.
Handboken innehåller mycket intressant läsning. Ska bli spännande att se hur den ser ut när den är färdig. Jag har inte fått svar från Aquatron angående kvävereduceringsenheten men lyckades hitta lite fakta på egen hand. Det är en denitrifikationsenhet som grovt räknat tar bort 40-50% av kvävet innan det går vidare till BDT. Med det räkneexperiment vi har fört hittills skulle en sådan anläggning rena upp till 75% av kvävet.
Plockar vi bort urinen och häller på gräsmatta och i buskar så innebär det att endast 5% av hushållets kvävebelastning hamnar i det renade avloppsvattnet mot 25% i ovanstående exempel. Jag letar dock fortfarande efter information om hur olika marktyper påverkar kväveläckage.
Så det lutar åt att vi (som drainsniffer föreslog) sprider urinen på lämpliga områden. Kommunen menade att man kan komplettera med buskar och då gärna hallon om man har liten beväxtlighet. Leker lite med tanken att leda det renade vattnet i ett dike där vass eller liknande får fånga upp de sista resterna av kväve och eventuella fosfater.
Kommunen har gett ett informellt godkännande till urinspridning och BDT-rening med Raitas metod. Återstår att se om Raita är ensamma på marknaden med denna typ av BDT-rening.
Plockar vi bort urinen och häller på gräsmatta och i buskar så innebär det att endast 5% av hushållets kvävebelastning hamnar i det renade avloppsvattnet mot 25% i ovanstående exempel. Jag letar dock fortfarande efter information om hur olika marktyper påverkar kväveläckage.
Så det lutar åt att vi (som drainsniffer föreslog) sprider urinen på lämpliga områden. Kommunen menade att man kan komplettera med buskar och då gärna hallon om man har liten beväxtlighet. Leker lite med tanken att leda det renade vattnet i ett dike där vass eller liknande får fånga upp de sista resterna av kväve och eventuella fosfater.
Kommunen har gett ett informellt godkännande till urinspridning och BDT-rening med Raitas metod. Återstår att se om Raita är ensamma på marknaden med denna typ av BDT-rening.