Medlem
· Blekinge
· 10 607 inlägg
Aldrig visste politiker, media och andra besserwisser mer om sjökablar som i dessa dagar. För omväxlingens skull lite (true) fakta.
Estlink 2 är en av två strömkablar mellan Finland och Estland, byggd i den långnärda planen att göra Baltikum oberoende av ryss energi. Estland 2 är en likspänningskabel med integrerad metallisk återledare.
En likspänningskrets behöver alltid en huvudledare på hög spänning och en återledare av något slag. Det kan vara en annan kabel, själva havet (som i Baltic Cable) eller en koncentrisk metallisk ledare som i detta fall. Den syns som ett lager av platta koppartrådar under det vita yttre isoleringsskiktet.
Denna konstruktion är ganska unik för en specifik kabeltillverkare och det finns bara två installerade exemplar. Estlink 2 och en kabel mellan Nord-Irland och UK fastland, kallad Moyle Interconnector. Den senare har drabbats av ett antal interna kabelfel (utan ryssar). Utan att svartmåla tillverkaren verkar det vara en riskkonstruktion.
Januari 2024 fick Estlink 2 ett kabelfel som var svårhittat och svårreparerat av olika anledningar. Efter mer än 6 månader kunde länken åter tas i drift.
Till konstruktionen inifrån ut:
kopparledare gjort av specialformade trådar som omslutar varandra perfekt
högspänningsisolering av specialpapper och tjockflytande isoleringsvätska. Denna isolering har visat sig vara extrem långlivad och tillförlitlig.
silvrig blymantel. Ett perfekt sätt att hålla fukten utanför. Alla miljöfarhågor kring blyet på havsbotten har visat sig ogrundade. Blyet är såpass inkapslat att läckage till vattnet inte förekommer.
svart PE-mantel
lager av dubbla platta koppartrådar tjänstgör som metallisk återledare. Dessa är i väsentligen på jordpotential (kanske några hundra volt över).
ett vitt lager av isolering
Yttre armering och skydd.
(Bilden är stulen av en tidning som troligen har stulit bilden någon annanstans)
Estlink 2 är en av två strömkablar mellan Finland och Estland, byggd i den långnärda planen att göra Baltikum oberoende av ryss energi. Estland 2 är en likspänningskabel med integrerad metallisk återledare.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
En likspänningskrets behöver alltid en huvudledare på hög spänning och en återledare av något slag. Det kan vara en annan kabel, själva havet (som i Baltic Cable) eller en koncentrisk metallisk ledare som i detta fall. Den syns som ett lager av platta koppartrådar under det vita yttre isoleringsskiktet.
Denna konstruktion är ganska unik för en specifik kabeltillverkare och det finns bara två installerade exemplar. Estlink 2 och en kabel mellan Nord-Irland och UK fastland, kallad Moyle Interconnector. Den senare har drabbats av ett antal interna kabelfel (utan ryssar). Utan att svartmåla tillverkaren verkar det vara en riskkonstruktion.
Januari 2024 fick Estlink 2 ett kabelfel som var svårhittat och svårreparerat av olika anledningar. Efter mer än 6 månader kunde länken åter tas i drift.
Till konstruktionen inifrån ut:
kopparledare gjort av specialformade trådar som omslutar varandra perfekt
högspänningsisolering av specialpapper och tjockflytande isoleringsvätska. Denna isolering har visat sig vara extrem långlivad och tillförlitlig.
silvrig blymantel. Ett perfekt sätt att hålla fukten utanför. Alla miljöfarhågor kring blyet på havsbotten har visat sig ogrundade. Blyet är såpass inkapslat att läckage till vattnet inte förekommer.
svart PE-mantel
lager av dubbla platta koppartrådar tjänstgör som metallisk återledare. Dessa är i väsentligen på jordpotential (kanske några hundra volt över).
ett vitt lager av isolering
Yttre armering och skydd.
(Bilden är stulen av en tidning som troligen har stulit bilden någon annanstans)
Vad har kabeln för area och ytterdiameter?
Medlem
· Blekinge
· 10 607 inlägg
Enligt min information är det 2000 mm2 och 150 mm. Arean på den koncentriska returledaren vet jag inte.
Kollade lite och hittade den här.blackarrow skrev:
På sidan 11 ser man kabeln. 15cm i diameter och det behövs rejäla krafter för att dra av den här, sen var ju kabeln skadad även tidigare.
https://www.eees.ee/images/EEES/artiklid/2011_kutsepaev/2011_12_02_kalle_kilk.pdf
https://en.wikipedia.org/wiki/Estlink
Medlem
· Blekinge
· 10 607 inlägg
Du behöver inte dra av kabeln för att slå ut den. Ett ankare eller fiskeredskap kan fastna i kabeln, sedan kan isoleringen deformeras och sedan blir det ett elektriskt genomslag. Ledningen stängs av omedelbart av skyddskretsar på land.
Om bara blymanteln skadas så att vatten kan tränga in då kan kabeln leva vidare en stund och genomslaget sker efter mer eller mindre lång tid. I detta fall är det svårt att koppla skadetillfället till förbipasserande fartyg.
Om bara blymanteln skadas så att vatten kan tränga in då kan kabeln leva vidare en stund och genomslaget sker efter mer eller mindre lång tid. I detta fall är det svårt att koppla skadetillfället till förbipasserande fartyg.
Jo svenska Belos med specialutrusning ska ju dit och kolla.T Thomas_Blekinge skrev:Du behöver inte dra av kabeln för att slå ut den. Ett ankare eller fiskeredskap kan fastna i kabeln, sedan kan isoleringen deformeras och sedan blir det ett elektriskt genomslag. Ledningen stängs av omedelbart av skyddskretsar på land.
Om bara blymanteln skadas så att vatten kan tränga in då kan kabeln leva vidare en stund och genomslaget sker efter mer eller mindre lång tid. I detta fall är det svårt att koppla skadetillfället till förbipasserande fartyg.
Hursomhelst krävs det större krafter för att skada kabeln.
Medlem
· Blekinge
· 10 607 inlägg
Krafter och krafter. I november 2012 skadades Baltic Cable av ankaret tillhörande M/S Delfborg så att det blev elavbrott. Delfborg har 6000 ton DWT medan den misstänkte Eagle S har 74000 ton DWT. Så det räcker med ganska små krafter om dom träffar olyckligt.
Det som Belos kan göra är att skicka ned en kamerabestyckad ROV för att inspektera skadan. Den utrustningen har varje modern kabelläggare, behövs inte svenska marinen till. Men man vill kanske visa handlingskraft.
I bästa fall kan Belos kapa ut den skadade kabelbiten, lyfta upp den och sedan kan man försöka säkra spår av färg som kanske kommer från ett ankare. Som återstår att hitta.
Det som Belos kan göra är att skicka ned en kamerabestyckad ROV för att inspektera skadan. Den utrustningen har varje modern kabelläggare, behövs inte svenska marinen till. Men man vill kanske visa handlingskraft.
I bästa fall kan Belos kapa ut den skadade kabelbiten, lyfta upp den och sedan kan man försöka säkra spår av färg som kanske kommer från ett ankare. Som återstår att hitta.
Nej jag betvivlar starkt att Belos gör så mycket annat än att inspektera skadan.T Thomas_Blekinge skrev:Krafter och krafter. I november 2012 skadades Baltic Cable av ankaret tillhörande M/S Delfborg så att det blev elavbrott. Delfborg har 6000 ton DWT medan den misstänkte Eagle S har 74000 ton DWT. Så det räcker med ganska små krafter om dom träffar olyckligt.
Det som Belos kan göra är att skicka ned en kamerabestyckad ROV för att inspektera skadan. Den utrustningen har varje modern kabelläggare, behövs inte svenska marinen till. Men man vill kanske visa handlingskraft.
I bästa fall kan Belos kapa ut den skadade kabelbiten, lyfta upp den och sedan kan man försöka säkra spår av färg som kanske kommer från ett ankare. Som återstår att hitta.
Skadan i Januari i år var då på den estländska sidan
https://www.fingrid.fi/en/news/news...-and-estonia-returns-to-commercial-operation-
Om reparationen
https://elering.ee/en/electricity-connection-estlink-2-back-operation-wednesday