Luftvärmepump, "värd" att köra trots ålder?
Hej!
Jag har en fundering kring våran luftvärmepump.
Vi har fjärrvärme i vårat hus.
Det sitter luftvärmepump på både markplan och inredd källare från tidigare ägare. Alltså totalt två stycken.
Luftvärmepumparna är drygt 20 år gammal.
Så till min fråga, är det värt att köra luftvärmepumparna som komplement till fjärrvärmesystemet? Eller är det som att elda för kråkorna?
Bifogat bild på modell
Jag har en fundering kring våran luftvärmepump.
Vi har fjärrvärme i vårat hus.
Det sitter luftvärmepump på både markplan och inredd källare från tidigare ägare. Alltså totalt två stycken.
Luftvärmepumparna är drygt 20 år gammal.
Så till min fråga, är det värt att köra luftvärmepumparna som komplement till fjärrvärmesystemet? Eller är det som att elda för kråkorna?
Bifogat bild på modell
85,84 öre kWh. Oktober använde vi 1718 kWh för fjärrvärmen.J jliljeha skrev:
Ej bunden el. Det priset ligger på 12,79 öre/kWh för elen.
Bor i Örnsköldsvik.
Det är ju väldigt svårt att sia om el-priset men i SE3 brukar man ofta anta ett totalt el-pris på 2 kr/kWh inkl elnät, påslag, energiskatt, moms och elhandelspriset. I SE2 brukar priset vara lite lägre så där kanske man kan säga 1,50 kr/kWh? En äldre luftvärmepump har i bästa fall ett SCOP kring 3. Det betyder att en kWh värme från en luftvärmepump kostar ca 50 öre/kWh hos dig gissningsvis. Men SCOP blir lägre om vintern är kall med många minusgrader, kanske 2? Blir det väldigt kallt tappar en gammal luftvärmepump effekten totalt och COP blir 1. Då är det bättre att köra med fjärrvärmen.
Redigerat:
Det är en multisplit Luft/luft du har ... för att kunna säga lite mer om när det är värt eller inte behöver vi/man även veta vad enheten ute heter. Det är den som i mångt och mycket bestämmer hur bra hela systemet är.
Men grovdraget säg att den har en COP på 2 då det är -10C så är det värt att köra VPn så länge elpriset är under 85.84*2 = 171.7 öre / kWh
Då det är ännu kallare tappar gamla VP COP snabbt och går mot 1
då blir det så att om elen är dyrare än fjärrvärmen så är fjärrvärmen bättre.
Men grovdraget säg att den har en COP på 2 då det är -10C så är det värt att köra VPn så länge elpriset är under 85.84*2 = 171.7 öre / kWh
Då det är ännu kallare tappar gamla VP COP snabbt och går mot 1
då blir det så att om elen är dyrare än fjärrvärmen så är fjärrvärmen bättre.
Det beror på flera olika faktorer men absolut. Det som avgör är prisavtal gällande fjärrvärme, elhandel och elnät samt möjlighet till styrning.
År 2021 analyserade jag effektiviseringspotentialen i en bostadsrättsförening med fjärrvärme och lite fastighetsvärmepumpar. 2019 betalade man totalt 732 479 kr i fjärrvärmekostnad varav 324 844 kr var olika typer av effektpriskostnader, d.v.s. drygt 44 %! Genom relativt enkla styråtgärder i fjärrvärmecentralen kom jag fram till att man kunde sänka dessa effektkostnader med 80 000 - 90 000 kr per år.
Om det finns möjlighet att begränsa maximalt uttagen fjärrvärmeeffekt och använda luftvärmepumpen när elen är billig (exempelvis vid timprisavtal) ser jag besparingsmöjligheter.
År 2021 analyserade jag effektiviseringspotentialen i en bostadsrättsförening med fjärrvärme och lite fastighetsvärmepumpar. 2019 betalade man totalt 732 479 kr i fjärrvärmekostnad varav 324 844 kr var olika typer av effektpriskostnader, d.v.s. drygt 44 %! Genom relativt enkla styråtgärder i fjärrvärmecentralen kom jag fram till att man kunde sänka dessa effektkostnader med 80 000 - 90 000 kr per år.
Om det finns möjlighet att begränsa maximalt uttagen fjärrvärmeeffekt och använda luftvärmepumpen när elen är billig (exempelvis vid timprisavtal) ser jag besparingsmöjligheter.
Utan erfarenhet av fjärrvärme och hur den fungerar:
Behöver du luftvärmepumpen för att hålla det varmt i huset någon gång eller räcker fjärrvärmen? Antagligen räcker det med fjärrvärmen. Tidigare ägare kanske investerat i luftvärmepump med två innerdelar enbart för att kunna köra kyla på sommaren? Om så så lär pumpen inte vara speciellt sliten trots 20 år om den enbart startats vid varma sommardagar just för att kyla.
Byta ut bara för att det är gammalt men fungerande känns onödigt. 25 000 kostar ju en ny och bra luftvärmepump och ska man ha två innerdelar ökar priset.
Behöver du luftvärmepumpen för att hålla det varmt i huset någon gång eller räcker fjärrvärmen? Antagligen räcker det med fjärrvärmen. Tidigare ägare kanske investerat i luftvärmepump med två innerdelar enbart för att kunna köra kyla på sommaren? Om så så lär pumpen inte vara speciellt sliten trots 20 år om den enbart startats vid varma sommardagar just för att kyla.
Byta ut bara för att det är gammalt men fungerande känns onödigt. 25 000 kostar ju en ny och bra luftvärmepump och ska man ha två innerdelar ökar priset.
Fungerar dessa så fins ingen anledning att byta även om det är 20 år gammalt och är det så varmt som bit över 0 grader så kan det väl vara en besparing att köra dessa som värmepumpar när elpriset är låg och du får 2-3 ggr insatt eleffekt i varmluft medans med fjärrvärmen får du betala för varenda kWh. liknande får man tänka när man värmer med ved eller träpellets med kamin/panna och deras priser idag.
Du kan aldrig någonsin tjäna tillbaka pengarna för nyinvesteringen i form av sparad energi om du byter den gamla maskinen trots att den fungerar och ger skapligt med värme. - så mycket har inte verkningsgraden öka ens under 20 år och kommer inte att öka speciellt mycket i framtiden heller.
Den största vinsten man har gjort i dessa 20 år är bättre reglering och anpassa körtider och kapacitet snävare mot behovet med mindre (onödiga) övertemperaturer - inte kylprocessen som sådan då den är tämligen maxad redan. - det som skulle få stor påverkan är kompressorer med bättre isentropisk verkningsgrad än idag, då det finns en hel del att förbättra på den fronten...
---
När det är precis på nolla och lite kallare utomhus - kör denna i värmepumpsläge med ganska hög värmebegäran så att den börja jobba hårdare - inom halvtimme/timme gå ut till utedelen och se om och hur mycket det frostat på utedelens flänspaket - är det jämt och vitt av frost utan stora 'mistor' som saknar frost - så har du tillräckligt med köldmedel i systemet. - saknas det partiellt med frost¹ men det fungerar som det skall funktionsmässigt i övrigt, förutom kanske lite klent med värme, så kan det vara värt att ta ut en kylnisse som läckkollar och sedan efterfyller och det kan hålla i många år till.
Att det är tillräckligt med köldmedel är en viktig del för maskinens effektivitet och är det för stor brist (bara partiellt frostat) så ger inte maskinen så bra COP, lägre värmekapacitet och åldras fortare för att kompressorn går betydligt varmare och i mycket längre tider (dvs. temperatur på hetgasen som var tänkt att nås först vid -14 grader C några få dagar per år när det är rätt fylld med köldmedel, uppnås redan vid några få minusgrader ute och betydligt fler dagar i drifttid och oljan i kompressorn åldras fortare av värmen när det saknas köldmedel i maskinen)
¹ med lite undantag om det är kapillärrörsbaserad maskin - så kan det sakna partiellt med frost när det körs med enstaka minusgrader utomhus - men fylls ut och blir helt jämn med frost när det är kallare, så i dessa fall får man kolla vid lite kallare temperatur.
Du kan aldrig någonsin tjäna tillbaka pengarna för nyinvesteringen i form av sparad energi om du byter den gamla maskinen trots att den fungerar och ger skapligt med värme. - så mycket har inte verkningsgraden öka ens under 20 år och kommer inte att öka speciellt mycket i framtiden heller.
Den största vinsten man har gjort i dessa 20 år är bättre reglering och anpassa körtider och kapacitet snävare mot behovet med mindre (onödiga) övertemperaturer - inte kylprocessen som sådan då den är tämligen maxad redan. - det som skulle få stor påverkan är kompressorer med bättre isentropisk verkningsgrad än idag, då det finns en hel del att förbättra på den fronten...
---
När det är precis på nolla och lite kallare utomhus - kör denna i värmepumpsläge med ganska hög värmebegäran så att den börja jobba hårdare - inom halvtimme/timme gå ut till utedelen och se om och hur mycket det frostat på utedelens flänspaket - är det jämt och vitt av frost utan stora 'mistor' som saknar frost - så har du tillräckligt med köldmedel i systemet. - saknas det partiellt med frost¹ men det fungerar som det skall funktionsmässigt i övrigt, förutom kanske lite klent med värme, så kan det vara värt att ta ut en kylnisse som läckkollar och sedan efterfyller och det kan hålla i många år till.
Att det är tillräckligt med köldmedel är en viktig del för maskinens effektivitet och är det för stor brist (bara partiellt frostat) så ger inte maskinen så bra COP, lägre värmekapacitet och åldras fortare för att kompressorn går betydligt varmare och i mycket längre tider (dvs. temperatur på hetgasen som var tänkt att nås först vid -14 grader C några få dagar per år när det är rätt fylld med köldmedel, uppnås redan vid några få minusgrader ute och betydligt fler dagar i drifttid och oljan i kompressorn åldras fortare av värmen när det saknas köldmedel i maskinen)
¹ med lite undantag om det är kapillärrörsbaserad maskin - så kan det sakna partiellt med frost när det körs med enstaka minusgrader utomhus - men fylls ut och blir helt jämn med frost när det är kallare, så i dessa fall får man kolla vid lite kallare temperatur.
Redigerat:
Om jag nu minns rätt då det är många år sedan så gav duomodeller väldigt lite effekt redan från några minusgrad ute .
Har den tidigare bara använts för kylfunktionen så kan utedelen behöva kompletteras med en värmekabel i tråget .
Vissa modeller hade även svårt att avfrosta ordentligt och blev till igloos.
Enklast är nog att kolla med tidigare ägare om dom använde den för värmedrift och om dom hade problem med isbildning på utedelen.
Eller testa och logga lite så får du svaren 👍
Har den tidigare bara använts för kylfunktionen så kan utedelen behöva kompletteras med en värmekabel i tråget .
Vissa modeller hade även svårt att avfrosta ordentligt och blev till igloos.
Enklast är nog att kolla med tidigare ägare om dom använde den för värmedrift och om dom hade problem med isbildning på utedelen.
Eller testa och logga lite så får du svaren 👍
Hmm.
Denna verkar vara en renodlad AC - förvisso med värmepumpfunktion men med en nedre gräns vid typ -5 grader C. - mycket svårt att hitta någon information om tänkt temperaturarbetsområde och den lägsta luftarbetstemperaturen angavs i service-manualen var -3 grader C lufttemperatur och att avfrostningen då startade vid som lägst -11 grader på kylslingorna... - verkar vara en maskin typiskt för sydeuropa och tropikerna typ.
Om det inte fins modell som är specifikt nordenanpassad och med värmeslingor i eftermontage så fins heller inga värmeslingor i botten på modellernas reservdelslista eller sprängskisser.
---
Det var sämre än vad jag trodde och förmodligen bidrar den inte speciellt mycket värmekapacitet när temperaturen har gått under nollan och vid flertal minusgrader under längre tid så är det risk för att det blir is-iglo som reda nämnt. Denna är inte gjord för minusgrader mer än kort period under en natt så att det hinner smälta av till nästa natt typ... typisk inland och halvöken som kan ha kalla nätter.
Denna verkar vara en renodlad AC - förvisso med värmepumpfunktion men med en nedre gräns vid typ -5 grader C. - mycket svårt att hitta någon information om tänkt temperaturarbetsområde och den lägsta luftarbetstemperaturen angavs i service-manualen var -3 grader C lufttemperatur och att avfrostningen då startade vid som lägst -11 grader på kylslingorna... - verkar vara en maskin typiskt för sydeuropa och tropikerna typ.
Om det inte fins modell som är specifikt nordenanpassad och med värmeslingor i eftermontage så fins heller inga värmeslingor i botten på modellernas reservdelslista eller sprängskisser.
---
Det var sämre än vad jag trodde och förmodligen bidrar den inte speciellt mycket värmekapacitet när temperaturen har gått under nollan och vid flertal minusgrader under längre tid så är det risk för att det blir is-iglo som reda nämnt. Denna är inte gjord för minusgrader mer än kort period under en natt så att det hinner smälta av till nästa natt typ... typisk inland och halvöken som kan ha kalla nätter.