Karl: vad jag menar är att det finns en stor risk då man bygger putsade lättbetonghus att man pga ständig uppfuktning av putsen och därmed även lb-stommen kan få svårt att sänka fukthalten eftersom detta material har en fuktkvot på 30% (kg vatten/kg torrt material) redan efter framställning= ett lb-block på 20kg innehåller mao 6kg vatten och 14kg torrt material=mycket inbyggd byggfukt. Lättbetongen har lägre tryckhållfasthet och är lättare än tegel och leka vilket även ger den sämre värmemlagrande egenskaper. Som exempel på detta: Lättbetonghuset på Bomässan i Malmö som blev lite av ett fiasko fukt- och energimässigt. Det är väldigt svårt att se på väggen då den är uttorkad eftersom man utan mätutrustning inte med blotta ögat kan avgöra om RelativaFuktigheten i ett material är 30% eller 98% vilket gör det svårt för boende utan kunskaper i ämnet att avgöra när man kan ställa soffan mot väggen. Utan att riktigt kunna tala om varför menar expertisen också att bara det faktum att bo i ett fuktigt (utan synligt mögel) hus gör att man löper betydligt större risk att drabbas av allehanda åkommor än de som bor i relativt torra hus. De misstänker att det bla har att göra med att halterna av emmissioner höjs då ett material blir fuktigt. En annan sak som stärker mitt påstående om att tegel är överlägset lättbetongen ur fuktsynpunkt är att vid 90% RF innehåller tegel 15kg vatten/m3 medans lättbetong vid 90%RF innehåller 50 kg vatten/m3 vilket betyder att tegelväggen kommer att innehålla betydligt mindre vatten än lättbetongen vid denna luftfuktighet som i det här landet inträffar ganska ofta höst vinter tidig vår. Dessa fakta går att utläsa i materialens sorptionskurvor.
Då det gäller värmeisoleringen har du rätt angåend massiva tegelkonstruktioner; för att klara förskrivna U-värden krävs en väldig tjocklek, där lättbetongen kan hållas tunnare. U-värdesmetoden tar dock inte hänsyn till materialens värmelagrande egenskaper, och anser jag, är framtagen för att appliceras på trähusbyggande varför de blir ganska missvisande då man bygger med tung stomme. Visst har det även förekommit slagregngenomslag på tegelväggar av halvstensformat, dock tror jag att regnet får svårt att slå igenom tjockare tegelkonstruktionder >1 stens tjocklek. Jag har i ca 20 år arbetat som murare med bla fasadrenoveringar och påstår att husen med putsad tegelstomme byggda ca 1890 har klarat påfrestningar över tiden betydligt bättre än de med putsad lättbetongstomme byggda ca 1950-1960 vilket ytterligare har förstärkt min ståndpunkt.
Mangan: Jag har inte murat med detta material du nämner och vet inget om det. Jag kan dock varmt rekommendera byggblock av massivtegel 0,25*0,12*0,063 m. De är mindre och int lika tunga att arbeta med som stora byggblock. Detta arbete kräver större skicklighet och tar längre tid men det kanske inte gör så mycket om man betänker hur länge man ska bo i sitt hus. Vid byggande med sådana rekommenderar jag att du murar väggen i kryssförband som är det starkaste förbandet med 50% "bindare" och 50% löpstenar och förskjutning mellan löpskiften.
Som konstruktion nr1 tycker jag alltså att stomme av massivtegel verkar fungera bäst, man kan nog dock med fördel ha ett isolerande skikt utanpå sen luftspalt och tegelfasad av frostsäkert fasadtegel. Som konstruktion nr2 skulle jag placera massiv lecastomme enligt bla Maxits rekommendationer och erfarenheter (kolla länken här intll, där de säger att de har exempel på hus kontruerade så där uppvärmningen kostar 60-70 kr/m2 och år trots relativt dåliga U-värden i väggarna).
Då det gäller värmeisoleringen har du rätt angåend massiva tegelkonstruktioner; för att klara förskrivna U-värden krävs en väldig tjocklek, där lättbetongen kan hållas tunnare. U-värdesmetoden tar dock inte hänsyn till materialens värmelagrande egenskaper, och anser jag, är framtagen för att appliceras på trähusbyggande varför de blir ganska missvisande då man bygger med tung stomme. Visst har det även förekommit slagregngenomslag på tegelväggar av halvstensformat, dock tror jag att regnet får svårt att slå igenom tjockare tegelkonstruktionder >1 stens tjocklek. Jag har i ca 20 år arbetat som murare med bla fasadrenoveringar och påstår att husen med putsad tegelstomme byggda ca 1890 har klarat påfrestningar över tiden betydligt bättre än de med putsad lättbetongstomme byggda ca 1950-1960 vilket ytterligare har förstärkt min ståndpunkt.
Mangan: Jag har inte murat med detta material du nämner och vet inget om det. Jag kan dock varmt rekommendera byggblock av massivtegel 0,25*0,12*0,063 m. De är mindre och int lika tunga att arbeta med som stora byggblock. Detta arbete kräver större skicklighet och tar längre tid men det kanske inte gör så mycket om man betänker hur länge man ska bo i sitt hus. Vid byggande med sådana rekommenderar jag att du murar väggen i kryssförband som är det starkaste förbandet med 50% "bindare" och 50% löpstenar och förskjutning mellan löpskiften.
Som konstruktion nr1 tycker jag alltså att stomme av massivtegel verkar fungera bäst, man kan nog dock med fördel ha ett isolerande skikt utanpå sen luftspalt och tegelfasad av frostsäkert fasadtegel. Som konstruktion nr2 skulle jag placera massiv lecastomme enligt bla Maxits rekommendationer och erfarenheter (kolla länken här intll, där de säger att de har exempel på hus kontruerade så där uppvärmningen kostar 60-70 kr/m2 och år trots relativt dåliga U-värden i väggarna).
Mangan: Det tror jag inte du behöver då det gäller puts på massiva leka- och tegelkonstruktioner. Dessa system fungerar ändå genom att värmen inifrån vandrar utåt genom väggen och på så vis håller ner den Relativa Fuktigheten=RF även i putsen som sitter ytterst. Detta fungerar dock inte lika bra då man använder sig av tjocka isoleringsskikt eftersom temperaturen och RF i ytskikten då blir i stort sett samma som ute och man då ofta överstiger RF-kritiskt för vissa material som tex organiskt damm som kan finnas eller bildas i isoleringen tex genom småsprickor, ventilation eller i byggprocessen. Träfibrer och organiskt damm har ett kritiskt RF på ca 70-75%, med detta menas att de vid den relativa fuktigheten riskerar att börjar mögla. Så om du har tänkt att ha tjock isolering under putsen så är svaret ja annars nej. Lättbetongen utgör ett specialfall där man kanske ska ha åtminstone en luftad spalt under det yttersta klimatskalet så att man inte hela tiden upprätthåller den höga fuktkvot som LBtg har vid leveransen. Det beror säkerligen även på vart någonstans i landet man tänker bygga samt hur bra det regnvattenavledande systemet fungerar (takfot, rännor, dränering etc). Lättbetonghus med puts (utan luftspalt) fungerar pga klimatskillnader säkerligen på vissa håll i landet medans de på andra orter kan utgöra en riskkonstruktion ur fuktsynpunkt.
Finns det något skäl att välja leca/lättbetong framför block av tegel?
Nu låter jag väl som om jag fick provision från någon leverantör, men jag tycker att alla problem som leca och LB verkar ha är lösta genom att gå med tegelblock istället, eller har jag fel?
Nu låter jag väl som om jag fick provision från någon leverantör, men jag tycker att alla problem som leca och LB verkar ha är lösta genom att gå med tegelblock istället, eller har jag fel?
Kanitz, hur rankar du 365 mm lättbetong, 40 mm luftspalt och massivt (frostsäkert) fasadtegel ?
Ska nämligen bygga med örementhus i sommar, med denna lösning. Normalt bygger örementhus med 150 mm lb, isolerskiva, tegel. Vår lösning skulle dock vara det ultimata enligt deras konstruktör och enligt många jag pratat med. Dock blir det en aning dyrare, drygt 1 % på vår totala huskostnad. Känns också tryggt med sten "hela vägen".
Ska nämligen bygga med örementhus i sommar, med denna lösning. Normalt bygger örementhus med 150 mm lb, isolerskiva, tegel. Vår lösning skulle dock vara det ultimata enligt deras konstruktör och enligt många jag pratat med. Dock blir det en aning dyrare, drygt 1 % på vår totala huskostnad. Känns också tryggt med sten "hela vägen".
Mangan: det beror på hur dessa tegelblock är utformade tycker jag, om det är flerhålsblock (med vertikala kanaler i) låter det lite väl kexigt (sämre hållfasthet och värmelagringsförmåga) och jag skulle välja leca istället, om det å andra sidan är massiva block med en densitet som i massiva tegelsten så skulle jag välja det.
fifo: jag tycker att det låter ok, även om jag nog själv skulle föredra lecan pga dess något bättre hållfasthet. Fasaden kramlas i stommen och infästningar i lbtg blir lätt lite krångligare än i leca men det funkar nog. Var dock noga med att luftspalten inte blir igentäppt av nedrasande bruk från fasadmurningen, eftersom risken då finns att stommen suger fukt från fasaden. Försök om möjligt att bygga stommen på försommaren (maj-juni) då det bästa torkvädret oftast inträffar. Det kan nog bli ett väldigt bra hus det där och jag håller med dig om att det låter bra att slippa isoleringen. För säkerhets skull kanske du ska låta någon sakkunnig fuktkontrollant räkna på det, jag har själv haft kontakt med AK-konsult som har ett gott rykte och som utför fuktsäkerhetsprojekteringar (det finns säkert andra bra firmor också). Priset man får betala för en sådan har man, tror jag, oftast igen i slutändan och kan vara en väl så god investering eftersom husbygge väldigt ofta är den dyraste och mest långsiktiga investeringen man gör.
fifo: jag tycker att det låter ok, även om jag nog själv skulle föredra lecan pga dess något bättre hållfasthet. Fasaden kramlas i stommen och infästningar i lbtg blir lätt lite krångligare än i leca men det funkar nog. Var dock noga med att luftspalten inte blir igentäppt av nedrasande bruk från fasadmurningen, eftersom risken då finns att stommen suger fukt från fasaden. Försök om möjligt att bygga stommen på försommaren (maj-juni) då det bästa torkvädret oftast inträffar. Det kan nog bli ett väldigt bra hus det där och jag håller med dig om att det låter bra att slippa isoleringen. För säkerhets skull kanske du ska låta någon sakkunnig fuktkontrollant räkna på det, jag har själv haft kontakt med AK-konsult som har ett gott rykte och som utför fuktsäkerhetsprojekteringar (det finns säkert andra bra firmor också). Priset man får betala för en sådan har man, tror jag, oftast igen i slutändan och kan vara en väl så god investering eftersom husbygge väldigt ofta är den dyraste och mest långsiktiga investeringen man gör.
Tack, Kanitz, det är ju kanon att du tror på vår lösning med tjock lb + tegel. Vi ska börja bygga i början på juni så det här ska nog bli bra 
Jag ska ha dina synpunkter i åtanke under byggnationen. Har också en duktig KA som kontrollerar stomme + extern stombesiktning.
Jag ska ha dina synpunkter i åtanke under byggnationen. Har också en duktig KA som kontrollerar stomme + extern stombesiktning.Hej folk, jag har inte varit inne här på länge, och nu när jag går in så möter jag en ännu värre motsägare än mig vad gäller lättbetong nämligen Kanitz ha,ha,ha, lite kul är det.
Men Kanitz du får lungna ner dig lite ,-), annars bygger ju ingen i lättbetong när dom läser dina ord.
Det finns korrekta tillvägagångssett att använda om man bygger i LB som fungerar, även om dom oftast är kostsamma och det finns få som klarar av dom. ( skrivit mycket om det tidigare i tråden ).
En teknik man också kanske kan använda för att snabbare torka ur LB på sommaren, är att efter fönstermontering och efter ha tätat undertaket och övriga hål, trycka ut mycket torr luft med fläktar som sakta tvingar LB blocken att ventilera utåt d.v.s skapa ett konstant övertryck i byggnaden.
Tror nog fuktkvoten skulle sjunka drastiskt med denna metod, och man kan ju jobba vidare inuti huset ändå.
Och jag skulle nog också råda att låta avfuktare stå på hela dyngnet när invändig putsning sker & några veckor efter.
Men jag skulle ALDRIG bygga luftficka utanför LB väggen och sedan tegla om jag valde att bygga i LB, en korrekt tjockputsning och en bra takfot klarar 95% av Sverige vad gäller bygga i LB, fukten som kommer på putsen ska max blöta upp 5mm in i putsen´s totala 25mm tjocklek, en putsning som släpper in vatten 25mm är felaktigt utförd.
Sedan tycker jag fortfarande att det är förjävligt att LB levereras med en fuktkvot på 35% och den absolut ända fördelen i mina ögon vad gäller LB är fortfarande enbart isoleringsegenskapen, allt annat är skit.
MvH Jawen
Men Kanitz du får lungna ner dig lite ,-), annars bygger ju ingen i lättbetong när dom läser dina ord.
Det finns korrekta tillvägagångssett att använda om man bygger i LB som fungerar, även om dom oftast är kostsamma och det finns få som klarar av dom. ( skrivit mycket om det tidigare i tråden ).
En teknik man också kanske kan använda för att snabbare torka ur LB på sommaren, är att efter fönstermontering och efter ha tätat undertaket och övriga hål, trycka ut mycket torr luft med fläktar som sakta tvingar LB blocken att ventilera utåt d.v.s skapa ett konstant övertryck i byggnaden.
Tror nog fuktkvoten skulle sjunka drastiskt med denna metod, och man kan ju jobba vidare inuti huset ändå.
Och jag skulle nog också råda att låta avfuktare stå på hela dyngnet när invändig putsning sker & några veckor efter.
Men jag skulle ALDRIG bygga luftficka utanför LB väggen och sedan tegla om jag valde att bygga i LB, en korrekt tjockputsning och en bra takfot klarar 95% av Sverige vad gäller bygga i LB, fukten som kommer på putsen ska max blöta upp 5mm in i putsen´s totala 25mm tjocklek, en putsning som släpper in vatten 25mm är felaktigt utförd.
Sedan tycker jag fortfarande att det är förjävligt att LB levereras med en fuktkvot på 35% och den absolut ända fördelen i mina ögon vad gäller LB är fortfarande enbart isoleringsegenskapen, allt annat är skit.
MvH Jawen
Hej Jawen, jo jag håller med dig om att det kan fungera och jag tycker (precis som du) att det finns bra mycket bättre material att bygga stenhus av, exempelvis leca.
Jawen
"När slagregn träffar en tjockputs av KC-bruk kommer till en början allt vatten att sugas in i putsen. Kapillärsugningen går emellertid långsamt och så småningom bildas en vattenfilm på putsen. När kapillärsugningen nått in till underlaget kan det sugas vidare in. Om och hur snabbt detta sker beror på den kapillära sugkraften hos underlaget. I princip gäller att ett finporöst material som lättbetong kan suga vatten från putsen även sedan regnet upphört. För att väggen skall torka ut måste detta vatten diffundera ut i ångfas genom putsen. Om underlaget är mera grovporöst än putsen kan vatten sugas in i underlaget så länge regnet pågår men därefter sugs det kapillärt tillbaka till putsen och uttorkningen går snabbare."
Det är därför exempelvis puts på tegel (grovporigt material) fungerar fuktmässigt till skillnad från många putsade lbtg hus.
Om lättbetong skriver han:
"Lättbetong levereras vanligen med tämligen hög fukthalt som måste kunna torkas ut. Det kan ur fuktsynpunkt vara lämpligt att skilja mellan putsade lättbetongväggar och väggar försedda med "regnkappa", såsom skalmur, träpanel, plåt etc. "Regnkappans" uppgift är att avvisa slagregnet så att det inte kan sugas upp av lättbetongen. I sådana fall är det endast byggfukten som måste torkas ut, och detta kan vanligen ske både utåt och inåt. Lättbetongväggar som putsas utvändigt kommer att suga upp en del av regnfukten och putsskiktet försenar i princip uttorkningen av fukten. Även byggfukten skall torka ut. En putsad vägg som utsätts för slagregn får därför en högre medelfukthalt än en som är försedd med "regnkappa". Detta återspeglas i de praktiskt tillämpbara lambda-värden som anges av Boverket."
Kontentan av detta är väl att man ska undvika att bygga lättbetonghus med utvändig puts, då verkar det ju fuktsäkrare med en "regnkappa" av tegel utanför lättbetongen?
Trevlig helg alla!
Jawen
Men det där köper jag inte, puts kan mycket väl suga fukt kapillärt längre än så, och om du har lättbetong innanför putsen så kommer lbtgen pga sin finporositet (som ger extra stark kapillär sugförmåga) att öka på kapillärkrafterna. Såhär skriver professorn i byggteknik vid LTH Lars Erik Nevander i "Fukthandboken" i ämnet kapillärsugning i puts:
"När slagregn träffar en tjockputs av KC-bruk kommer till en början allt vatten att sugas in i putsen. Kapillärsugningen går emellertid långsamt och så småningom bildas en vattenfilm på putsen. När kapillärsugningen nått in till underlaget kan det sugas vidare in. Om och hur snabbt detta sker beror på den kapillära sugkraften hos underlaget. I princip gäller att ett finporöst material som lättbetong kan suga vatten från putsen även sedan regnet upphört. För att väggen skall torka ut måste detta vatten diffundera ut i ångfas genom putsen. Om underlaget är mera grovporöst än putsen kan vatten sugas in i underlaget så länge regnet pågår men därefter sugs det kapillärt tillbaka till putsen och uttorkningen går snabbare."
Det är därför exempelvis puts på tegel (grovporigt material) fungerar fuktmässigt till skillnad från många putsade lbtg hus.
Om lättbetong skriver han:
"Lättbetong levereras vanligen med tämligen hög fukthalt som måste kunna torkas ut. Det kan ur fuktsynpunkt vara lämpligt att skilja mellan putsade lättbetongväggar och väggar försedda med "regnkappa", såsom skalmur, träpanel, plåt etc. "Regnkappans" uppgift är att avvisa slagregnet så att det inte kan sugas upp av lättbetongen. I sådana fall är det endast byggfukten som måste torkas ut, och detta kan vanligen ske både utåt och inåt. Lättbetongväggar som putsas utvändigt kommer att suga upp en del av regnfukten och putsskiktet försenar i princip uttorkningen av fukten. Även byggfukten skall torka ut. En putsad vägg som utsätts för slagregn får därför en högre medelfukthalt än en som är försedd med "regnkappa". Detta återspeglas i de praktiskt tillämpbara lambda-värden som anges av Boverket."
Kontentan av detta är väl att man ska undvika att bygga lättbetonghus med utvändig puts, då verkar det ju fuktsäkrare med en "regnkappa" av tegel utanför lättbetongen?
Trevlig helg alla!
Om jag tolkar ovanstående inlägg rätt så är tjockputs inget alternativ på en lättbetongstomme. Men om man istället använder STO putssystem som har en vattenavvisande förmåga bör problemet med fuktinsug mer eller mindre elimineras, eller?
Det man ska tänka på är att ett STO-system är en dispersionsputs dvs. plast. Fuktinsuget elimineras likväl som uttorkningen av den höga fuktigheten. Det som hjälper en tjockputs är att innerst mellan LB och puts ligger ett grundningsbruk i klass A. Ett A-bruk suger minimalt med vatten, men är rent mineralisk vilket gynnar uttorkningen. Jag skulle definitivt hellre ha ett LB-hus med tjockputs än tunnputs.
Redigerat:
jawen skrev:
Limmet man använder till LB har många namn: elementlim, tunnfogsbruk etc. Bruken är lågalkaliska och därav baserade på antingen anläggningscement eller vitcement, som båda har låg alkalitet.
Till lättklinker (leca) använder man oftast B-bruk när man talar husbyggnation och C till typ träddgårdsmurar, grillar och lite så. Beror på konstruktionen. A-bruk murar man sällan lättklinker med då det finns risk att det blir för starkt och knäcker istället vid ev. rörelse. Betonghålsten och A-bruk passar bättre ihop.
A, B och C-bruk kan blandas av både murcement och cement, som båda är bindemedel. När man använder murcement så blandar man med sand och får då ett bruk som är riktigt bra att mura med, men jobbigt och lite trögt att putsa med. Exempel på murcement-bruk i klass B är Gullex 2,5.
Blandar man å andra sidan ett bruk på kalk, cement och sand så får man ett KC-bruk. Det går utmärkt att mura med, men är också det man hellre väljer att putsa med eftersom kalken gör bruket smidigare.
Att tillverkarna blandar i frostskyddsmedel möjliggör självklart att murning kan ske på vintertid, men fortfarande inte utan vinteråtgärder dvs. intäckning och tillförsel av värme. Frostskyddsmedlet hindrar vattnet i bruket att bilda is och frysa sönder, men under +5°c så avstannar hållfasthetstillväxten. Alltså: Bruket fryser inte, men det bygger inte heller någon hållfasthet så bara för att man har frostskyddsmedel i bruket så skall man inte skippa vinteråtgärderna.
Till lättklinker (leca) använder man oftast B-bruk när man talar husbyggnation och C till typ träddgårdsmurar, grillar och lite så. Beror på konstruktionen. A-bruk murar man sällan lättklinker med då det finns risk att det blir för starkt och knäcker istället vid ev. rörelse. Betonghålsten och A-bruk passar bättre ihop.
A, B och C-bruk kan blandas av både murcement och cement, som båda är bindemedel. När man använder murcement så blandar man med sand och får då ett bruk som är riktigt bra att mura med, men jobbigt och lite trögt att putsa med. Exempel på murcement-bruk i klass B är Gullex 2,5.
Blandar man å andra sidan ett bruk på kalk, cement och sand så får man ett KC-bruk. Det går utmärkt att mura med, men är också det man hellre väljer att putsa med eftersom kalken gör bruket smidigare.
Att tillverkarna blandar i frostskyddsmedel möjliggör självklart att murning kan ske på vintertid, men fortfarande inte utan vinteråtgärder dvs. intäckning och tillförsel av värme. Frostskyddsmedlet hindrar vattnet i bruket att bilda is och frysa sönder, men under +5°c så avstannar hållfasthetstillväxten. Alltså: Bruket fryser inte, men det bygger inte heller någon hållfasthet så bara för att man har frostskyddsmedel i bruket så skall man inte skippa vinteråtgärderna.
Jag blir inte klok på någonting. Den ene påstår att tjockputs på lättbetong inte är att rekommendera då slagregn kan sugas kapillärt in till lättbetongen, medan den andre påstår att detta inte kommer att ske då det vanligtvis finns ett A-bruk skikt mellan puts och lättbetong som förhindrar denna "vandring". Vad skall man tro på?
Då man pratar om uttorkning av fukt, hur sker denna? Är det inte så att uttorkning sker genom avdunstning, vilket i princip innebär att fukten övergår till ångfas. Detta skulle i så fall innebära att ett STO system inte skulle förhindra denna uttorkning då denna har hög vattenångsgenomsläpplighet?
Då man pratar om uttorkning av fukt, hur sker denna? Är det inte så att uttorkning sker genom avdunstning, vilket i princip innebär att fukten övergår till ångfas. Detta skulle i så fall innebära att ett STO system inte skulle förhindra denna uttorkning då denna har hög vattenångsgenomsläpplighet?
Millon: Gör så här då... Ring tillverkarna av puts och lyssna vad de rekommenderar. Sto kommer säga att tunnputs är helt ok eftersom de inte har nåt annat, men testa ring de tillverkarna som har både tunn och tjockputs och lyssna. Typ Finja, Maxit, Combimix etc.
Tunnputserna är ånggenomsläppliga, men man ska också ha i åtanke att de innehåller mycket polymerer som tätar till. Uttorkning av själva putsskiktet går fortare på en tunnputs eftersom den är mycket tunnare, men uttorkningen av stommen går mycket, mycket saktare.
Jag skulle vilja säga att man kan jämföra puts med hälsa. Tjockputs är när du är frisk och kan andas normalt medans tunnputs är som att ha astma eller kol.
Tunnputserna är ånggenomsläppliga, men man ska också ha i åtanke att de innehåller mycket polymerer som tätar till. Uttorkning av själva putsskiktet går fortare på en tunnputs eftersom den är mycket tunnare, men uttorkningen av stommen går mycket, mycket saktare.
Jag skulle vilja säga att man kan jämföra puts med hälsa. Tjockputs är när du är frisk och kan andas normalt medans tunnputs är som att ha astma eller kol.