Jula har en spårfräs med dubbla skivor mycket enkel att använda, bra att fräsa spår i lb för el/tele. vill du ha större/djupare spår så kan man använda en större vinkelslip alt borra många hål och slå bort/alt bila det som är kvar med hammare.
 
Har noga studerat alla inlägg i denna tråd, kul att se att alla tycks vara "stenhus" fantaster som jag själv.
Bor sedan 30 år i lättbetong hus + isolering + tegelfasad/självdrag med utmärkt inneklimat.
Nu står tankarna till nybygget som skall starta i höst.

Gör här nedan en del påstående och reflextioner som jag gärna vill ha mothugg och synpunkter på:

1. Varför har ett "trähus" bättre U-värde än stenhus. Jo enligt min mening därför att det består nästan enbart av isolering och sen några träpinnar lite här och där ( som har tendens att mögla och ruttna)
Stenhuset har tjockare "stenväggar" som tar plats i.st.f där isolering med bättre U-värde borde funnits.
Man har ju oftast bara en viss tjocklek på väggen tillgänglig t.ex 430 mm.
I mitt tänkta fall 150 lättklinker el. lättbetong 120 isolering stenull, glasull el. cellplast 40 luftspalt och 120 fasadtegel.
För att få ett bättre U-värde borde målet vara att minska lättklinker/lättbetong tjockleken och öka motsvarande på isoleringen med hänsyn tagen till hållfasthet och daggpunkt i vägg som tidigare skrivits om. Håller ni med så långt?

2. Lättklinker versus lättbetong. Min erfarenhet är att för att få en användbar (läs jämn) yta på insidan så måste lättklinker putsas med 30 mm (mer vatten tillföres + arbets- & materialkostnad). Lättbetong kan brädrivas och sedan spacklas av målaren.(=mindre vatten, mindre arbets- & materialkostnad)
När det gäller kapillär upptagning av vatten - sätt 1 block lättklinker och 1 block lättbetong i ett kar med ca 10 cm vatten. Dagen efter kommer du att finna att vattnet har stigit högre i lättbetong blocket alltså är detta block kanske inte så bra om man räknar med fukt. Är vi överens så här långt? Läs då vidare...

3 Roxi stenhus tex skryter med att dom bygger stenhus. Men kollar man närmre så är alla innerväggar av gips och reglar. Jag menar att ett riktigt stenhus också skall ha tunga innerväggar. Läs då ovan betr, putsning och brädrivning/spackling för lättbetong och lättklinker.

4. Ingen tar upp skillnader på ljuddämpning. En skillnad torde finnas för dom oilka materialen. Vilket som dämpar bäst vore intressant att höra synpunkter på. Jag tänker främst på olika typer av innerväggar.

5. Någon var inne på tegelfasad tidigare. För mig som bor på en gammal tegelbruksort (visserligen sedan länge nerlagt) så passar tegelfasad väldigt bra in i samhällets karaktär, men bortsett från detta. Tänk på att trä och putsfasad måste förr eller senare målas om. Med dagens färger med dåligt alg- och mögelresistans verkar detta behövas med kortare och kortare intervall. Det behövs inte så många ommålning innan du är uppe i samma kostnad som merkostnaden för tegelfasad när huset bygges.

6. Som jag nämnde innan så vill även jag ha så bra u-värde som möjligt i min "stenvägg". Ett alternativ som dykt upp på mitt skrivbord är Alfa stenhus sandwich element som är en gjuten konstruktion likt Finjas men i lättklinker med armering. Husets innerväggar får en hyfsad jämn yta som är enkelt att spackla (arbets- och materialsnålt). Dessutom kan "betong tjockleken minskas och isoleringen ökas.
Verkar bra på pappret. Någon som har negativa eller positiva synpunkter? Dom påstar att u-värde ligger runt eller lite lägre är 0,2. Verkar detta trovärdigt?

7 Alfa stenhus element versus Finja betong element.
Är det rätt uppfattat att elementen från Alfa stenhus med lättklinker är bättre än Finja betong elementen. Betong är ju inte särskilt isolerande?
Om man skulle behöva ta upp hål eller spåre för något elrör på plats så borde detta arbete vara avsevärt lättare i lättklinker elementen?
 
Beträffande Julas dubbelspårfräs. Har använt en sådan nu under ett par år. Den behöver lite starkare motor för att fungera bra. Den går att använda men räkna med att den är i amatörklass.
 
Jag tycker Lammi isoleca verkar intressant.
Blocken är ihåliga block med isolerad kärna som man staplar upp och sedan fyller med betong. Man undviker då köldbryggor och får hel fin betong på båda sidor om isoleringen

Priset är enligt Lammi ca 650 SEK/m2 plus transport.
Fönster/dörrar fixar man med balkar av stålprofiler.

Lurar på om inte det här är melodin för mig.

Edit: osäker på hur mycket betong det går åt per m2 och vad dettta gör för priset.
 
Mangan skrev:
Edit: osäker på hur mycket betong det går åt per m2 och vad dettta gör för priset.
Vi bygger ett "Lammiblock hus", i ytterväggarna fyller man med 125 l/kvm och innerväggarna (200 mm) 115l/kvm, med ett pris på ca 2000 kr/kbm pumpat och klart blir det 250 kr/kvm. Det som också tillkommer är armering i väggarna.
Vi har inte gjutit ännu men vi kommer att göra det så snart vädret tillåter.
Se http://villagomma.blogspot.com för lite info.

Mvh Peter
 
Har tråden dött ut.

Öpppnar en ny tråd som jämför träullit och Lammi stenblock som huvudämne

Jan-Å nybyggare i stenmaterial inom kort
 
Någon som byggt i Cellcon?

Tror blocken har ett u-värde på 0,1 (!)) och med limmad fog på 2mm kan det inte förstöra så mycket tycker jag.
 
Mangan skrev:
Någon som byggt i Cellcon?

Tror blocken har ett u-värde på 0,1 (!)) och med limmad fog på 2mm kan det inte förstöra så mycket tycker jag.
Om du läser lite längre ner på produktbladet för celblocket så framgår U-värdet. 0,29 för 365mm blocket. Att jämföra med Lammi blocket som har 0,19 eller träullit även dom har 0,19 i sina hela väggblock.

Dessutom har dessa byggelement högre värmelagringsförmåga. Dock tror jag priset kan vara lägre för celblocket (tror jag).

Jan-Å
 
Jan-Å o Mia skrev:
Om du läser lite längre ner på produktbladet för celblocket så framgår U-värdet. 0,29 för 365mm blocket. Att jämföra med Lammi blocket som har 0,19 eller träullit även dom har 0,19 i sina hela väggblock.

Dessutom har dessa byggelement högre värmelagringsförmåga. Dock tror jag priset kan vara lägre för celblocket (tror jag).

Jan-Å
Någon som vet vad det finns för risk att Träullit möglar el dyl?
 
Lättbetong innehåller otroligt mycket byggfukt pga tillverkningen (energin som behövs för att torka ur gör U-värdesberäkningen ganska ointressant), spricker oftare mitt på stenen om man murar eller putsar med för hårt bruk. Dessutom måste man använda (har jag för mig) fosforbeständigt bruk pga vissa annars oönskade kemiska reaktioner. Ganska dåligt material att göra hållbara infästningar i.

Lecan är tyngre att arbeta med men går smidigt att borra i med rätt maskin, man kan lättast såga stenen mha en sk alligatorsåg med hådmetallblad (ser ut som en sån där man använder att ansa häckar med). Lecan har överlägset bättre värmelagringsegenskaper. Bra att göra hållbara infästningar i. Om jag skulle välja mellan dessa två skulle jag välja leca. Mitt favorit material alla kategorier då det gäller stenhus är annars tegel som är ett material med utomordentligt goda egenskaper gällande beständighet och mycket annat. Större delarna av det äldre husbeståndet i Sveriges större städer är byggda i detta material och forfarande beboeliga. Så jag skulle välja tegel.
 
Kanitz skrev:
Lättbetong innehåller otroligt mycket byggfukt pga tillverkningen (energin som behövs för att torka ur gör U-värdesberäkningen ganska ointressant),
Vilken livslängd baserar du dina beräkningar på om U-värdet blir ointressant?
 
Inte på nån livslängd alls utan energikraven 110-130 kWh/m2 på året som man får väldigt svårt att klara tills fukten är uttorkad. U-värdena blir dessutom mycket högre i verkligheten än i broschyrerna just därför att materialet innehåller så mycket vatten dessutom innebär det faktum att lättbetongen är så fuktig andra problem:"Uttorkningen av byggfukt tar alltid minst ett år och man får därför räkna med större värmetransmission genom väggen under det första året." "Om ytterväggen har lättbetong på insidan skall en del byggfukt torka ut inåt. Man bör inte hindra detta genom att placera möbler och tavlor alltför nära väggen under den första tiden. Förste ägaren bör informeras om detta." Citaten hämtade ur Fukthandbok, praktik och teori (Lars Erik Nevander & Bengt Elmarsson). Jag har också diskuterat just lättbetongväggar med Anders Kumlin på AK-konsult som berättade att lättbetongkonstruktioner som hela tiden tillförs ny fukt pga regn utgör ett stort problem pga att de ges en hög medelfukthalt. Därför med den ständigt ganska höga medelfukthalten blir U-värdesberäkningen ofta missvisande och därmed ointressant.
 
Kanitz skrev:
Mitt favorit material alla kategorier då det gäller stenhus är annars tegel som är ett material med utomordentligt goda egenskaper gällande beständighet och mycket annat. Större delarna av det äldre husbeståndet i Sveriges större städer är byggda i detta material och forfarande beboeliga. Så jag skulle välja tegel.
Då borde väl Wienerberger Porotherm vara ett intressant block?
 
Ett hus som kanske ska stå i hundra år har något försämrad värmeekonomi första året kan mycket väl vara ett alldeles utmärkt hus även ur energisynpunkt.

Att putsade hus blir våta av regn är känt. Stadsbyggnadsingenjören jag pratade med berättade att de brukade avråda från oventilerad puts i slagregnsutsatta områden.

Ett lättbetonghus med ventilerad fasad har god möjlighet att uppnå BBRs energikrav. Ett hus i leca är som tidigare avhandlats i tråden mycket svårt att få att uppnå energikraven. Tegel är ännu sämre ur energisynpunkt.

Även många tegelhus har haft problem med slagregnsinrinning, så det är inte ett problem som är specifikt för lättbetongen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.