Kostnad för civilrättsligt skapa servitut över annan fastighet

[Bocken Bruse]

Jag letar efter en fastighet i sydöstra Småland och hittade en som ev kan vara intressant. Men i objektbeskrivningen står...

Utfartsförbud råder ut mot XXX-vägen, vilket innebär att det inte är möjligt att tillskapa någon utfart åt det hållet. Detta innebär att man civilrättslig skulle behöva lösa det med servitut över annan fastighet. Kontakta lantmäteriet för mer information.

Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet men de refererar bara till mäklaren som bör ha aktuell info. Allt som har med Lantmäteriet och domstolar brukar ju oftast rulla iväg hur mycket slantar som helst. Så därför ställer jag frågan här om någon har någon uppfattning?

En följdfråga... fastigheten har eget vatten och avlopp (troligen trekammarbrunn som det hette förr). Men enl objektbeskrivningen står:

För kännedom: Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp så en anslutning till allmänt vatten och avlopp kan bli aktuellt.

Kan även detta medföra ökade kostnader iom ev servitutsproblem för mig som tilltänkt köpare då jag för övrigt gärna tackar ja till kommunalt VA?

 

[Claes Sörmland]

Jag letar efter en fastighet i sydöstra Småland och hittade en som ev kan vara intressant. Men i objektbeskrivningen står...

Utfartsförbud råder ut mot XXX-vägen, vilket innebär att det inte är möjligt att tillskapa någon utfart åt det hållet. Detta innebär att man civilrättslig skulle behöva lösa det med servitut över annan fastighet. Kontakta lantmäteriet för mer information.

Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet men de refererar bara till mäklaren som bör ha aktuell info. Allt som har med Lantmäteriet och domstolar brukar ju oftast rulla iväg hur mycket slantar som helst. Så därför ställer jag frågan här om någon har någon uppfattning?

Det du får utreda är om det finns ett utfartsservitut för fastigheten eller inte. Man kan ju misstänka att inget står listat i det digitala fastighetsregistret i och med att säljaren skriver på detta vis. Men kolla avstyckningshandlingarna, om fastigheten är gammal kan det finnas rättigheter där som inte har digitaliserats. Det är rätt ovanligt att fastigheter har bildats utan rätt till utfart till allmän väg.

En följdfråga... fastigheten har eget vatten och avlopp (troligen trekammarbrunn som det hette förr). Men enl objektbeskrivningen står:

För kännedom: Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp så en anslutning till allmänt vatten och avlopp kan bli aktuellt.

Kan även detta medföra ökade kostnader iom ev servitutsproblem för mig som tilltänkt köpare då jag för övrigt gärna tackar ja till kommunalt VA?

Det betyder att kommunen kan kräva att du betalar en avgift för att upprätta en anslutningspunkt för VA. Och senare betalar för att faktiskt ansluta ledningar till den punkt. Du kollar med kommunen hur det ser ut med detta verksamhetsområde och hur det praktiskt fungerar. Kommunen och inte du ordnar med servitut för att upprätta en anslutningspunkt vid din tomtgräns.

 

[Bocken Bruse]

Det du får utreda är om det finns ett utfartsservitut för fastigheten eller inte. Man kan ju misstänka att inget står listat i det digitala fastighetsregistret i och med att säljaren skriver på detta vis. Men kolla avstyckningshandlingarna, om fastigheten är gammal kan det finnas rättigheter där som inte har digitaliserats. Det är rätt ovanligt att fastigheter har bildats utan rätt till utfart till allmän väg.


Det betyder att kommunen kan kräva att du betalar en avgift för att upprätta en anslutningspunkt för VA. Och senare betalar för att faktiskt ansluta ledningar till den punkt. Du kollar med kommunen hur det ser ut med detta verksamhetsområde och hur det praktiskt fungerar. Kommunen och inte du ordnar med servitut för att upprätta en anslutningspunkt vid din tomtgräns.

Tack för ditt snabba svar! Fastigheten har byggår 1939 om det kan vara till någon hjälp. Om det inte finns något servitut skapat sedan fastigheten byggdes strax innan andra världskriget - har du någon uppfattning om vad det kan kosta?

Vad beträffar VA-anslutning. Att kommunen, vilket jag antar kommer att bli den aktuella parten i fråga kommer att dra VA fram till anslutningspunkt, vilket i detta fallet kommer att bli min tomtgräns låter väl logiskt. Men frågan är om denna anslutningspunkt till 100% alltid kommer att bli raka vägen in till själva huvudbyggnaden? Dvs att jag slipper dra VA "kringelikrok" för att hålla VA-dragningen enbart på min egna mark.

 

[Claes Sörmland]

Tack för ditt snabba svar! Fastigheten har byggår 1939 om det kan vara till någon hjälp. Om det inte finns något servitut skapat sedan fastigheten byggdes strax innan andra världskriget - har du någon uppfattning om vad det kan kosta?

Om du är överens med markägarna så är det bara kostnaden för att ersätta dem för markintrånget. Ni kommer överens parterna emellan. Sen skrivet ni ett avtalsservitut.

Om ni inte kommer överens så får du gå till lantmäteriet och ansöka om ett officialservitut. Då blir det en förrättning och det drar garanterat iväg. Över 100 000 kr gissar jag.

Finns det väg som går vid tomten och som förvaltas som en gemensamhetsanläggning så går det att göra en överenskommelse med samfällighetsföreningens styrelse om att inträda mot en mindre ersättning. Denna lösning ersätter servitut.

Vad beträffar VA-anslutning. Att kommunen, vilket jag antar kommer att bli den aktuella parten i fråga kommer att dra VA fram till anslutningspunkt, vilket i detta fallet kommer att bli min tomtgräns låter väl logiskt. Men frågan är om denna anslutningspunkt till 100% alltid kommer att bli raka vägen in till själva huvudbyggnaden? Dvs att jag slipper dra VA "kringelikrok" för att hålla VA-dragningen enbart på min egna mark.

Förbindelsepunkten ska upprättas i närheten av tomtgränsen. Lagtexten "Förbindelsepunkten skall finnas i fastighetens omedelbara närhet, om det inte finns särskilda skäl för en annan placering.". Kolla med kommunen om denna förbindelsepunkt redan är upprättad och var den ligger. Eller om det i alla fall finns en plan var den kommer att ligga. Sen kan du ta ställning utifrån det.

 

[Nötegårdsgubben]

Intressant ändå om fastigheten är bebyggd men saknar utfart och säljare och mäklare inte kan ge något bra svar på hur det är med det.

Man kan förstås tänka sig att någon av omdragningarna av E22 eller väg 25 skulle kunna snört av fastigheten, men i sådana fall lär ju Trafikverket tvingas lösa det åt en, så det är nog ett äldre problem där tidigare ägare bara kört på utan utfartsrätt. Men ett servitut borde ju oavsett kunna tvingas fram, och även sannolikt kunna köpas på frivillig basis av någon granne.

 

[hempularen]

Observera att den obligatoriska anslutningskostnaden för kommunalt VA varierar enormt mycket mellan olika kommuner.

Där vi har fritidshus nu kommer vi att få anslutningspunkten officiellt klar nu i närtid. Till den facila kostnaden ca 370 000 kr. De som dessutom har en gäststuga med VA får betala uppmot 90 000 ytterligare per stuga på tomten. Tomtstorleken påverkar priset.

Och kommunen kommer ev. inte att hinna skicka ut fakturorna före årsskiftet, efter årsskiftet höjer de allt med 30% (ännu bara något lösa tidningsuppgifter).

Ovanpå detta kommer det att kosta ytterligare ca 50 000 i vårt fall för grävning inom tomten. För grannar blir det ytterligare 150 - 200 000 där man måste spränga 50 kbm berg. Vi får hålla tummarna att det inte dyker upp berg när det grävs hos oss.

Men det finns andra kommuner där anslutningskostnaden är en tiondel så hög.

 

[Falckman]

Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet men de refererar bara till mäklaren som bör ha aktuell info. Allt som har med Lantmäteriet och domstolar brukar ju oftast rulla iväg hur mycket slantar som helst. Så därför ställer jag frågan här om någon har någon uppfattning?

Det är för att lantmäteriet per definition inte kan vara inblandade i att upprätta vad mäklare brukar kalla för att "civilrättsligt" lösa olika saker... Det mäklaren menar är att du och din granne får ingå ett avtalsservitut, det vill säga ett frivilligt förhållande som ger din fastighet rätt att nyttja din grannes fastighet på ett begränsat och definierat sätt, i det här fallet förslagsvis att nyttja och bibehålla befintlig väg för vidare utfart mot allmän väg. Observera att servitut gäller mellan fastigheter, inte dess tillfälliga ägare. Avtalsservitut regleras i jordabalken och du behöver inte ha med lantmäteriet alls att göra, även om jag starkt rekommenderar att du ansöker om att få servitutet inskrivet i fastighetsregistret, då det ger dig ett mycket bättre sakrättsligt skydd som ägare till den härskande fastigheten.

Alternativet är att lösa det genom de regelverk som finns tillgänglig inom den offentliga rätten, ett så kallat officialserivtut (vilka tillskillnad från avtalsservitutet regleras i fastighetsbildningslagen och inte jordabalken), Sådana kan bara bildas av Lantmäteriet och det är först om du försöker tvinga dig till ett servitut (eller är ovanligt mån om att ha bästa tänkbara sakrättsliga skydd).

Att ansöka om att få ett avtalsservitut inskrivet kostar under 1000-lappen. Att tvångsbilda ett servitut mot din grannes vilja är desto dyrare, då det kommer krävas att sammanträde (eventuellt flera) hålls, värdering, prövning av egendomsskyddet och efter värderingen ska också ersättning betalas för intrånget. Att bilda ett officialservitut med stöd av en överenskommelse behöver inte bli särskilt dyrt (för att vara LM), så säg kring 30 000 - 50 000 med lite tur.
Så i fallande ordning:
1. Avtalsservitut - kring 1000 kronor för att få det inskrivet i fastighetsregistret.
2. Officialservitut baserat på en överenskommelse mellan dig och fastighetsägaren - Med lite tur kan du nog komma undan med kostnader under 50 000 kronor, har du ett kommunalt lantmäteri där du bor kan det nog krypa ned mot 30 000 kronor.
3. Tvångsbildande utan stöd av överenskommelse - Räkna med att du under inga omständigheter kommer komma undan med mindre än 50 000, förmodligen kommer det ligga kring 100 000 om det bråkas mycket.

Notera också att byggnaden inte är fastigheten, så byggår eller liknande är inte relevant när det gäller hur vägfrågan lösts för fastigheten. Fastigheten är jorden/marken byggnaden står på, byggnaden som sådan är blott ett fastighetstillbehör. Du behöver alltså titta i bildningsakten för din fastighet och se vad som skrivs i förrättningshandlingarna angående din fastighets tillgång till väg. Med tanke på tidsperioden finns det en risk att det är en avsöndrad fastighet och då har du potentiella problem med osäkra gränser, utöver att det inte alltid blev dom bästa väglösningarna. Avsöndring var privat jorddelning (som därför är av varierande kvalitet), vilket var tillåtet fram tills att nuvarande jordabalk antogs år 1971.

 

[adron]

Den rimliga vägen att ordna en infart ser väl ut att vara en hage idag, och i så fall kanske det kostar en hel del att få ett avtalsservitut. En eventuellt infart kommer ju skära av så att den blir betydligt svårare att använda.

 

[BiggeTheKing]

Den rimliga vägen att ordna en infart ser väl ut att vara en hage idag, och i så fall kanske det kostar en hel del att få ett avtalsservitut. En eventuellt infart kommer ju skära av så att den blir betydligt svårare att använda.

Har jättesvårt att se hur det kunde det bli en tomt fastighet utan servitut på väg. Kolla fastighetsbeteckningen på lantmäteriet och se hur den belastas. Borde vara väldigt lätt tillgängligt att få reda på det lantmäteriet ställer kriterier för att skapa tomt fastighet mm och väg är en grundläggande förutsättning.
Hoppas det löser sig

 

[Television_Set]

Observera att den obligatoriska anslutningskostnaden för kommunalt VA varierar enormt mycket mellan olika kommuner.

Där vi har fritidshus nu kommer vi att få anslutningspunkten officiellt klar nu i närtid. Till den facila kostnaden ca 370 000 kr. De som dessutom har en gäststuga med VA får betala uppmot 90 000 ytterligare per stuga på tomten. Tomtstorleken påverkar priset.

Och kommunen kommer ev. inte att hinna skicka ut fakturorna före årsskiftet, efter årsskiftet höjer de allt med 30% (ännu bara något lösa tidningsuppgifter).

Ovanpå detta kommer det att kosta ytterligare ca 50 000 i vårt fall för grävning inom tomten. För grannar blir det ytterligare 150 - 200 000 där man måste spränga 50 kbm berg. Vi får hålla tummarna att det inte dyker upp berg när det grävs hos oss.

Men det finns andra kommuner där anslutningskostnaden är en tiondel så hög.

Spelar ingen roll om priset höjs efter årskifte. Det är dagen då förbindelsepunkt meddelas som styr vilket pris som gäller, alltså inte när huvudmannen får tummen ur att fakturera.

Ja, prisets storlek styrs av tomtytan, men den är bara en parameter, mer om det längre ner. Utöver det så finns ett undantag som kallas begränsningsregeln, där tomtytans avgift inte kan överstiga de andra kostnaderna, den brukar innebära att man max kan debiteras runt 1800m2 för en ”vanlig” installation. Är tomtytan större kan den delen debiteras senare om man bygger en bostadsenhet till, t.ex Attefallshus, förutsatt att vatten är draget dit.
De andra kostnaderna som styr tomtytepriset är förbindelsepunktsavgift, servisavgift, bostadsenhetsavgift och i förekommande fall en fast avgift om dagvatten avleds utan förbindelsepunkt.

Förbindelsepunktsavgift Servisavgift och lägenhetsavgiftens storlek är dessutom beroende av de ingående nyttigheterna. Normalt är fördelningen Vatten 30%, avlopp 50% och dagvatten 20%. Så om ingen dagvattenledning dras fram så blir kostnaden 80% av förbindelsepunktsavgift och servisavgift.