Kista från år 1791
Ser ut som en klassisk brudkista ?F Farmarskruv38234 skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brudkista
Har du fått den via släktarv så kan du leta efter någon med de här initialerna
Skulle kunna vara LB och SM som då gifte sig 1791 (1700-tal har många sätt att skriva bokstäver, så helst vill man ha en hel textmassa att kunna jämföra med)
Skulle kunna vara LB och SM som då gifte sig 1791 (1700-tal har många sätt att skriva bokstäver, så helst vill man ha en hel textmassa att kunna jämföra med)
Jo, jag har fått den via släktarv.A AndersS skrev:
Det var populärt att måla dit falska årtal när man renoverade kistor på 1950-60-talet. Fast ditt årtal ser ut att kunna vara äkta även om utsidan är ommålad.
Stilen och utförandet ser ut att kunna vara 1700-tal eller 1800-tal fram tills 1860-70-talen när metoderna började förändras.
1900-tals kopierade kistor brukar ha beslag som är mer utsirade och klippta ur jämntjock plåt. De äkta gamla beslagen är smidda till form så de är litet smått oregelbundna och ojämnt tjocka samtidigt som de är släta utan skarpa hörn.
Plant lock och raka sidor är den gamla stilen med rötter i medeltiden. På många håll snickades de i obruten tradition och nästan oförändrad form åtminstone från 1400-talet ända till andra hälften av 1800-talet.
Kupigt lock och utlagda sidor är modernare. Ungefär 1700-tal och framåt.
Jag tror inte kistan har varit brudkista.
Enligt det namnskicket som användes i stora delar av Sverige (i synnerhet Norrland) och i svenskbygderna i Finland i slutet på 1700-talet är bokstäverna en mans initialer.
Till exempel Lars BengtsSon. Eftersom antalet förnamn i användning var relativt litet vid den tiden kunde det i socknen finnas ganska många Lars vars far hade hetat Bengt. Därför satte man ofta till gårdsnamnet. Antingen före förnamnet som i Dalarna eller efter son-namnet som i Österbotten.
Lars Bengtsson Mattas kan initialerna till exempel betyda.
Enligt det samma namnskicket kunde Lars syster heta Anna Bengtsdotter med initialerna ABD. Om hon och hennes man fick avstyckad jord av hennes släktgård att bosätta sig på eller rentav tog över hela gården använde de båda hennes gårdsnamn Mattas. Flyttade hon till jord som kom ur hans släkt använde de hans gårdsnamn. Köpte de jord någonstans eller blev torpare under någon gård så använde de den gårdens gårdsnamn.
Därför gick min farfarsfarfar under en del av sitt liv under namnet Jakob Mattsson Bäck då han var torpare på jord som hörde till Bäckas i Bråtöbyn. Tills han tröttnade på att bli ihopblandad med någon annan med samma namn som hörde till gårdsägarsläkten och så började han använda torpets namn i stället.
Varifrån är kistan?
Stilen och utförandet ser ut att kunna vara 1700-tal eller 1800-tal fram tills 1860-70-talen när metoderna började förändras.
1900-tals kopierade kistor brukar ha beslag som är mer utsirade och klippta ur jämntjock plåt. De äkta gamla beslagen är smidda till form så de är litet smått oregelbundna och ojämnt tjocka samtidigt som de är släta utan skarpa hörn.
Plant lock och raka sidor är den gamla stilen med rötter i medeltiden. På många håll snickades de i obruten tradition och nästan oförändrad form åtminstone från 1400-talet ända till andra hälften av 1800-talet.
Kupigt lock och utlagda sidor är modernare. Ungefär 1700-tal och framåt.
Jag tror inte kistan har varit brudkista.
Enligt det namnskicket som användes i stora delar av Sverige (i synnerhet Norrland) och i svenskbygderna i Finland i slutet på 1700-talet är bokstäverna en mans initialer.
Till exempel Lars BengtsSon. Eftersom antalet förnamn i användning var relativt litet vid den tiden kunde det i socknen finnas ganska många Lars vars far hade hetat Bengt. Därför satte man ofta till gårdsnamnet. Antingen före förnamnet som i Dalarna eller efter son-namnet som i Österbotten.
Lars Bengtsson Mattas kan initialerna till exempel betyda.
Enligt det samma namnskicket kunde Lars syster heta Anna Bengtsdotter med initialerna ABD. Om hon och hennes man fick avstyckad jord av hennes släktgård att bosätta sig på eller rentav tog över hela gården använde de båda hennes gårdsnamn Mattas. Flyttade hon till jord som kom ur hans släkt använde de hans gårdsnamn. Köpte de jord någonstans eller blev torpare under någon gård så använde de den gårdens gårdsnamn.
Därför gick min farfarsfarfar under en del av sitt liv under namnet Jakob Mattsson Bäck då han var torpare på jord som hörde till Bäckas i Bråtöbyn. Tills han tröttnade på att bli ihopblandad med någon annan med samma namn som hörde till gårdsägarsläkten och så började han använda torpets namn i stället.
Varifrån är kistan?
Jodå, det förekom att både mannen och kvinnans initialer skrevs både i skåp och kistor.H heimlaga skrev:
Däremot kan bokstäver/text vara vanskligt från 1850-tal och bakåt i tiden beroende av vem som skrev och syfte, men jag kan vara hänvisa till Sverige.
Hjärtligt tack för informationen!H heimlaga skrev:
Tyvärr vet vi så lite om kistan, men vi vet att den har funnits åtminstone i tre generationer bakåt. Men tyvärr har alla de släktingarna avlidit så vi har ingen att fråga. Den liknar kistor från Västerbotten i Sverige men vår släkt har så vitt vi vet alltid bott i Finland. Den kan ju också eventuellt ha blivit köpt av någon släkting. Vi har inte heller hittat några släktingar med de initialerna.
Ungefär var i Finland?F Farmarskruv38234 skrev:
Exakt den där modellen är vanliga i Österbotten. Både i svenskbygderna och finnbygderna.
De typiska mansinitialerna är svenska så kistan är förmodligen av finlandssvenskt ursprung.
Vet man ungefär vilken socken kan man slå upp vilka stamhemmansnamn på M som finns i gamla jordaboken. De är inte så många.
Stamhemmansnamnen fastställdes i början eller mitten på 1700-talet och de var oförändrade in på min livstid. Många av dem är gamla gårdsnamn som hade varit i allmänt bruk i århundraden och som bara skrevs ned av lantmätaren medan andra var lantmätarens egna påhitt ur fantasin.
Jag kommer att tänka på Mård i Karperö i Korsholm och Miemois i Miemoisby i Vörå men det finns många fler.
Jag har för mig att det skall finnas en lista över stamhemmansnam by för by i Svenska Österbottens Historia men jag har inte boken här just nu.
Stamhemmansnamnen fastställdes i början eller mitten på 1700-talet och de var oförändrade in på min livstid. Många av dem är gamla gårdsnamn som hade varit i allmänt bruk i århundraden och som bara skrevs ned av lantmätaren medan andra var lantmätarens egna påhitt ur fantasin.
Jag kommer att tänka på Mård i Karperö i Korsholm och Miemois i Miemoisby i Vörå men det finns många fler.
Jag har för mig att det skall finnas en lista över stamhemmansnam by för by i Svenska Österbottens Historia men jag har inte boken här just nu.